Undersökningen har frågat konsumenter om 420 varumärken i 35 kategorier.

Vinnaren av årets upplaga är varken Clas Ohlson, Systembolaget eller Volvo.

Istället är det Ikea som nu prisas som Sveriges starkaste varumärke år 2025, framhåller undersökningsföretaget Evimetrix i ett pressmeddelande.

Ikea vinnare

Förra årets vinnare, Systembolaget, halkar ner till en andra plats på listan.

Samtidigt stiger förra årets sjua Arvid Nordquist (Classic) Kaffe till en tredjeplats.

Men i år är det Ikea som når förstaplatsen och utses till Sveriges bästa varumärke.

“Hedrade och stolta”

Linda Vikström, kommunikationschef för Ikea Sverige, kommenterar utmärkelsen.

– Vi är både hedrade och stolta över att ta emot den här utmärkelsen, inte minst eftersom den grundar sig i våra kunders bild av IKEA, säger hon.

– Hela vår vision handlar om att vara en positiv kraft både i de samhällen där vi verkar och en inspiration i människors vardag. Att få det här erkännandet visar att vi fortsätter göra skillnad.

Så fungerar det

Varumärkesstyrkan som utgör grunden för utmärkelsen Swedish Brand Award bygger på måtten Nöjd Kund Index (NKI) och kännedom. 

Peter Wissing, ansvarig för mätningen hos Evimetrix, förklarar.

– Ganska ofta kan vi se att det är de parametrar som driver nöjdhet är någon form av personalparameter, produkternas/tjänsternas mottagande av marknaden och på vilket sätt de kommuniceras, alltså att varumärkeslöftet stämmer med leveransen.

Här är listan

Här är listan över de starkaste varumärkena i Sverige år 2025:

1: Ikea

2: Systembolaget

3: Arvid Nordquist (Classic) Kaffe

4: Yes

5: Zoegas Kaffe

6: Apotea

7: Samsung

8: Clas Ohlson

9: Gekås Ullared

10: Astrid Lindgrens Värld

Evimetrix lyfter även fram vinnarna i enskilda kategorier.

SVT Play vinner exempelvis i kategorin “Film och musik”, medan Arla tar hem priset inom dagligvaror.

Vad gäller statliga verk och myndigheter är det Pensionsmyndigheten som toppar.

Foto: C. Deluvio

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen