Anledningen är avslöjandet som kom på onsdagsmorgonen om att regeringen ska ha gjort en hemlig överenskommelse med just Somalia.

Avtalet uppges gå ut på att 100 miljoner kronor i bistånd styrs om för att ge den somaliska premiärministern mer inflytande över pengarna, samtidigt som landet skulle gå med på att ta emot utvisade somalier.

– Korruptionsrisken är så uppenbar för oss som har jobbat med de här frågorna, säger Wilo Abdulle Osman, med många års erfarenhet av återvändandefrågor i Somalia, till Ekot som stod för avslöjandet.

Krismöte idag

Nu har Sveriges ambassad för Somalia kallat till krismöte, uppger SVT.

Dessutom kallas biståndsminister Benjamin Dousa (M) upp i utrikesutskottet av Centerpartiet. Även Socialdemokraterna uppges göra samma sak.

– Om det stämmer att den svenska regeringen har gjort en hemlig uppgörelse med den Somaliska regeringen så är det mycket allvarligt, det är hårresande, säger Anna Lasses, utrikespolitisk talesperson för C till tv-kanalen.

"Ska inte användas som muta"

Enligt SR har 28 somaliska medborgare tvångsutvisats sedan avtalet slöts 2023.

Anna Lasses säger att de hundra miljoner kronorna ska avses för biståndsverksamhet som exempelvis mat och demokratiprojekt.

– Det ska inte användas som en muta för att slänga ut människor ur Sverige som man av en eller annan anledning inte vill ha här, säger centerpartisten.

Kommenterar

Benjamin Dousa har kommenterat dagens avslöjande.

Ministern menar att “regeringen har kopplat samman bistånd och migration för att öka återvändandet”, rapporterar SR.

Han framhåller samtidigt att det är myndigheten Sida och ambassaderna som har ansvaret för själva genomförandet av biståndet.

Enligt Sida var det regeringens beslut att ge stöd via FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Med anledning av det dystra ekonomiska läget i landet har Putinregimen aviserat att avgifter och taxor för el, gas, vatten och andra samhällsnyttigheter kommer att höjas under de kommande tre åren.

Totalt väntas kostnaderna öka med 9,9 procent under 2026, 8,7 procent 2027 och 7,1 procent 2028, rapporterar oberoende Moscow Times.

– Det är långt över regeringens inflationsprognos, som fastslår att inflationstakten kommer att återgå till målet på 4 procent redan nästa år, skriver tidningen.

Flera prisökningar sticker ut

Flera avgifter beräknas öka med över 30 procent under de kommande åren. Det gäller bland annat priserna för el, bensin, värme och vatten.

Kreml beskriver höjningarna som naturliga och hänvisar till indexeringen. Enligt Putinregimen följer kostnadsökningarna den stigande inflationen.

Den ryske ekonomen Jevgenij Kogan avfärdar påståendet.

– Detta kan inte längre kallas för ren indexering, eftersom inflationsprognosen är mycket lägre, säger han till Moscow Times.

”Någon måste betala”

Enligt Kogan får det ryska folket betala priset för moderniseringen av landets eftersatta infrastruktur och de ökade utgifterna till militären.

– Någon måste betala – antingen genom högre skatter eller dyrare räkningar, säger han till tidningen och pekar på att utvecklingen i praktiken blir dubbelt kännbar för det ryska folket.  

– I verklighetens namn kommer båda sakerna att inträffa. Skatterna kommer att höjas, och detsamma gäller kostnaderna för allmännyttiga tjänster. De måste höjas eftersom en stor del av skatteintäkterna går till militära utgifter.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen