Satsningar på den gröna omställningen har väckt stor debatt på senare tid.

Nu hävdar en forskare att Sverige sticker ut i Europa – genom sin ovilja att ge statligt stöd.

”Kräver otroligt stora investeringar”

Den svenska regeringen är alltför ovillig att ge statligt stöd till batterifabriker.

Det hävdar Mattias Näsman, biträdande universitetslektor vid Umeå Universitet, som forskar om den europeiska bilindustrin.

Sverige sticker ut i Europa genom att inte vilja stödja batterifabriker som Northvolt med mångmiljardsatsningar, säger han till SR.

– Statsstöd för att minska kapitalkostnaderna i en sådan här bransch som kräver otroligt stora investeringar… eftersom det här är ett politiskt mål också, Sverige har ju haft som mål att bli fossiloberoende, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Svårt att konkurrera

De 600 miljoner som Northvolt fick från staten är småsummor i sammanhanget, menar han.

När andra länder i Europa och i världen ger mångmiljardstöd till batterifabriker så blir det svårt att konkurrera.

Då måste man göra ett val, anser han.

– Det enda sättet att konkurrera är ju att också ge motsvarande stöd, eller att man helt enkelt säger att vi behöver inte producera batterier i Europa utan vi kan köpa dem bara från Kina, vilket är en risk oavsett vad man väljer, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Han understryker att en rad andra länder i Europa ger stora stöd till batterifabriker, och menar att Northvolt hade kunnat klara sig om Sveriges regering hade agerat likadant.

Nej till Stegra

Näringsminister Ebba Busch (KD) har dock sagt nej till stora statsstöd.

Frågan är ständigt aktuell när det handlar om grön omställning.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på fredagen att det inte är aktuellt med mer pengar åt det krisande gröna stålbolaget Stegra.

– I grund och botten ser jag inte att det är aktuellt med mer pengar till Stegra. Det här måste lösas av ägarna, och jag hoppas verkligen att den här finansieringsrundan fungerar, säger Svantesson, enligt DI.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Under Joe Biden skickade USA återkommande stödpaket till Ukraina.

Men sedan Donald Trump blev president har stödet mer eller mindre upphört.

Natoländer har på sistone kunnat köpa amerikanska vapen till Ukraina – men Donald Trump har sagt att det inte blir något mer stöd.

Nu har dock USA:s representanthus gett besked om att visst stöd kommer att skickas till Ukraina trots allt.

Nytt besked

Representanthusets förslag stipulerar att Ukraina kommer att få 400 miljoner dollar per år via USAI för räkenskapsåren 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar drygt 3,7 miljarder svenska kronor. 

Förslaget fick stöd från båda partierna och antogs med röstsiffrorna 312 mot 112. 

Det kommer härnäst att gå vidare till senaten, där det också förväntas få stöd från båda partierna.

Även styrkorna

Representanthuset har även introducerat lagstiftning som ska förhindra att USA inte tar bort allt för många militära styrkor från Europa.

Lagstiftningen förbjuder Pentagon att minska antalet trupper som är "permanent stationerade i eller utplacerade" till Europa under 76 000 i mer än 45 dagar.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Intensivt arbete

Europeiska ledare meddelar samtidigt att "intensivt arbete" kommer att fortsätta under de kommande dagarna gällande en USA-ledd plan för att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Detta efter ett gemensamt telefonsamtal med president Donald Trump, uppger BBC.

“Små tvister”

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar att de "är överens om att detta var ett kritiskt ögonblick – för Ukraina, dess folk och för den gemensamma säkerheten i hela den euro-atlantiska regionen". 

Trump förklarar att "vi diskuterade Ukraina i ganska starka ordalag" och erkände att det fanns "några små tvister”.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Några centrala frågor behöver enligt USA lösas innan parterna når fram till ett dokument som kan leda till fred i Ukraina.

Europa och USA har skilda uppfattningar om hur dessa frågor ska lösas.

Samtidigt fortsätter ordkriget – och på torsdagen anklagar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Europa för “militärhysteri”, rapporterar Kyiv Post.

“Militärhysteri”

Ryssland har inga aggressiva intentioner gentemot Europa, menar Lavrov.

Istället är det enligt honom Europa som provocerar.

– Och på den andra sidan råder en regelrätt militärhysteri. Och, som vår president sa, om Europa bestämmer sig för att strida är vi redo för det just nu, säger den ryske utrikesministern.

Tittar på Polen

Lavrov fortsätter.

– Enbart Polen har aviserat sin avsikt att öka produktionen av 155 mm ammunition med 30 gånger. Och mot denna bakgrund försöker de övertyga alla om att de inte förbereder sig för krig, utan för någon form av rättvis fred i Ukraina.

Läs mer: USA-stöd till Ukraina – ger nytt besked

“Deras nästa mål”

En som inte håller med om att Ryssland inte har några aggressiva intentioner mot Europa är Natochefen Mark Rutte.

Han säger istället att Natos medlemsländer är Rysslands nästa mål.

– Vi är Rysslands nästa mål. Jag är rädd att alltför många är tysta och självbelåtna. Alltför många känner inte allvaret, och alltför många tror att tiden är på vår sida. Det är den inte, säger Rutte enligt Sky News.

Anfall och motanfall

Ryssland kan bruka militärt våld mot Europa inom fem år, menar Rutte.

Under natten har ryska missiler och drönare slagit ner på ukrainsk mark, och Ukraina har skickat drönare mot en kemisk anläggning i Ryssland.

Den ukrainska drönarattacken ledde till en brand vid anläggningen i staden Veliky Novgorod.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen