Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

2026 03 21

Sverige kommer att bidra till att säkerställa fri passage för fartyg genom Hormozsundet.

Det framgår av ett uttalande från Norges regering. Tillsammans med 19 andra länder förbinder sig Sverige till att säkerställa säker passage för fartyg genom sundet.

– Vi uttrycker vår beredskap att bidra till lämpliga insatser för att säkerställa säker passage genom sundet. Vi välkomnar engagemanget från nationer som engagerar sig i förberedande planering, lyder uttalandet.

Övriga länder som ställer sig bkom uttalandet är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Japan, Kanada, Sydkorea, Nya Zeeland, Danmark, Lettland, Slovenien, Estland, Norge, Finland,

”Enorma risker”

Det är oklart vilka ”lämpliga insatser” som Sverige och samarbetsländerna kommer att vidta.

TV2:s Mellanösternkorrespondent Benjamin Kürstein varnar för att ett uppdrag i Hormuzsundet innebär ”enorma risker”. Den iranska militären har redan beskjutit flera kommersiella fartyg som färdats genom sundet, och enligt uppgift är farleden minerad.

– Det kommer att innebära en enorm risk för länder att ta sig an den här uppgiften, säger Kürstein till kanalen.

– Som det ser ut just nu är det en mycket farlig uppgift, eftersom det finns minor, tillägger han.

Putin föreslår överenskommelse

Samtidigt rapporteras det att Rysslands diktator Vladimir Putin vill nå en uppgörelse med USA.

Enligt uppgifter till Politico ska han ha erbjudit att sluta dela underrättelseinformation med Iran – i utbyte mot att USA upphör med sitt underrättelsestöd till Ukraina.

– Två personer med kännedom om förhandlingarna mellan USA och Ryssland uppger att ett sådant förslag lades fram av det ryske sändebudet Kirill Dmitriev till Trumpadministrationens förhandlare Steve Witkoff och Jared Kushner under deras möte i Miami förra veckan, rapporterar tidningen.

USA svarar

Ett stopp av amerikanskt underrättelseutbyte skulle vara förödande för Ukraina. I nuläget finns det inget europeiskt land som har samma underrättelseförmåga som USA.

Men nu kan Ukraina andas ut.

USA avvisar det ryska förslaget, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till källor med insyn.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern.

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent.

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst.

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån.

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen