Sverige riskerar tungt bakslag – Wallenberg varnar

2026 01 21

Jacob Wallenberg är orolig för utvecklingen.

Det har kommit flera rapporter om att läget i svensk ekonomi är på väg att ljusna.

Men Investors och Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg ser risken för ett tungt bakslag – på grund av världsläget.

”Kommer påverka oss”

Donald Trump har hotat Grönland och samtidigt meddelat att han kan rikta strafftullar mot länder som motsätter sig hans politik.

Den stora osäkerheten i världen medför risker för ekonomin och näringslivet, varnar Wallenberg, rapporterar SR.

Det instabila världsläget kan leda till att företag skjuter upp investeringar och avstår ifrån nyanställningar, menar han.

– Har vi inte fakta, vad är det för regelverk som gäller och hur kommer det att påverka vårt bolag? – då blir det svårt att tänka långsiktigt. Det kommer rimligen att påverka oss, men vi är inte där ännu, säger Jacob Wallenberg till radiokanalen.

Gillar inte osäkerhet

På kort sikt är han inte så orolig, men i det längre perspektivet kan osäkerheten och hotet om handelskrig få allvarliga konsekvenser, menar han.

Osäkerhet är just vad näringslivet och konsumenterna inte gillar.

– Skulle det bli en fördjupning av ett handelskrig mellan USA och Europa så är det naturligtvis negativt, det kommer att påverka investeringar, det kommer att påverka konsumenter och vad de köper, och det påverkar ju bolagen, säger Jacob Wallenberg till radiokanalen.

Han hoppas dock att politiker i Europa och USA ska kunna nå fram till en lösning så att situationen inte förvärras.

Svantesson: Sverige ”Trumpsäkrat”

Det har emellertid kommit en rad glädjande besked om svensk ekonomi den senaste tiden.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade till och med i veckan att den svenska ekonomin är ”Trumpsäkrad”, rapporterar DI.

Den svenska ekonomin kommer att stå stark även om Trump gör verklighet av sitt nya tullhot, menar hon.

– Vi har låg statsskuld, vi har en politisk stabilitet och vi kan agera om det skulle behövas. Där kan man känna sig lugn och trygg, säger Svantesson, enligt tidningen.

Foto: Svenskt Näringsliv

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen