Nu står det klart.

Ukraina välkomnas som formell partner till den europeiska försvarsalliansen JEF, Joint Expeditionary Force.

Ett stort steg på vägen mot ett ännu större mål för Kyiv – att gå med i Nato.

– Detta hjälper till att förbereda Ukraina för att bli Natomedlem. Nato beslutade vid toppmötet i Washington att det finns väg in för Ukraina, men situationen nu är inte så att den är realistisk inom en snar framtid, säger Norges försvarsminister Tore O. Sandvik till NRK.

En milstolpe

Förutom Sverige och Norge ingår även Danmark, Finland, Island, Storbritannien, Nederländerna, Lettland, Litauen och Estland i försvarsalliansen, som varit verksam sedan 2018.

För Ukrainas del blir partnerskapet en milstolpe.

– Jag vill tacka försvarsminister Sandvik, regeringen och det norska folket för deras stöd. Jag är mycket tacksam för det ekonomiska stöd som Norge har gett oss. Vi uppskattar verkligen Norges ledarskap inom det maritima området och deras ansträngningar att stärka det maritima samarbetet i Östersjön, säger den ukrainska försvarsministern Denys Shmyhal till NRK.

Kan väcka Putins vrede

Även John Healy, Storbritanniens försvarsminister, är nöjd med avtalet.

– Det här är en mycket stark signal till Putin om att JEF är starkare än någonsin, säger han till den norska kanalen.

Onsdagens besked lär också väcka vrede i Ryssland.

Kanske hinner bläcket på kontraktet knappt torka innan de första reaktionerna från Moskva börjar trilla in.

– Jag tror att de (Ryssland) förmodligen kommer att reagera starkt på det här, säger Per Erik Solli, senior försvarsanalytiker på NUPI, Norsk Utenrikspolitisk Institutt.

JEF är ett exempel på de västerländska gemenskaper som Kreml försökt hindra Ukraina från att gå med i.

– Även om det här är ett litet steg kommer de att uppfatta det extremt negativt i Ryssland, säger Per Erik Solli till NRK.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det handlar om en ubåtsjagare av modellen Albatros-M. Fartyget är en av fyra ubåtsjagare i den ryska Svarta havsflottan, rapporterar Kyiv Post.

Nu står skeppet i lågor. Den pro-ukrainska Telegramkanalen Crimean Wind har publicerat bild- och filmmaterial på branden.

Filmklipp visar tjock rök som stiger från ett förtöjt fartyg dolt under kamouflagenät.

Inledningsvis kunde fartygsmodellen inte identifierats, men efter ytterligare granskning har Crimean Wind fastställt att det handlar om en ubåtsjagare.

Den ryska Svartahavsflottan har fyra fartyg av denna klass – Muromets, Suzdalets, Kasimov och Yeysk. Samtliga tillverkades mellan 1982 och 1989.

– Det är oklart vilket av fartygen som brinner eller om händelsen orsakats en attack, ett tekniskt fel eller något annat, rapporterar sajten Marine Insight.

Uppgifter: Tungt bakslag för Moskva

Ubåtsjagarna utför flera viktiga uppdrag för den ryska Svarta havsflottan. De genomför kustnära ubåtskrigföring, bevakar av flottbaser och eskorterar andra fartyg.

Om ett av fartygen har slagits ut vore det ett hårt bakslag för den ryska sjömakten, uppger Marine Insight.

– Om ett av dessa fartyg har skadats skulle det sätta ytterligare press på Rysslands redan begränsade förmåga att bekämpa ubåtar i Svarta havet, skriver sajten.

Ryska myndigheter har inte kommenterat händelsen.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Tvingats minska sin närvaro

Den ryska Svarta havsflottan har kraftigt minskat sin närvaro i havsområdet utanför den ockuperade Krymhalvön.  Framgångsrika ukrainska attacker i Azovska sjön har tvingat den ryska flottan att röra sig närmare det ryska fastlandet.

Enligt uppgift planerar Ryssland att bygga en ny flottbas för landets Svartahavsflotta. Den nya basen ska upprättas i den georgiska utbrytarregionen Abchazien, långt ifrån Ukraina.

Basen skulle vara av stor strategisk betydelse för Ryssland. Detta eftersom marinbasen skulle kunna utgöra en säker tillflyktsort för Svartahavsflottan, som utsatts för upprepade ukrainska drönarattacker sedan invasionens början.

LÄS OCKSÅ: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg 

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

I oktober månad ökade antalet konkurser i Sverige igen.

Samtidigt kommer besked om att Nordens största insektsfabrik – belägen i Danmark – tvingas tacka för sig.

Fabriken öppnades så sent som i december 2023, rapporterar danska medier.

Insektsfabrik i konkurs

Nordeuropas största insektsfabrik, Enorm Biofactory, går i konkurs. 

Fabriken slog upp portarna i december 2023 i staden Flemming, som ligger väster om Horsens i Danmark.

Den byggdes för över en halv miljard danska kronor och ägs delvis av lantbrukarägda grossistkoncernen DLG, som lyfte fram fabriken som en strategiskt viktig hållbar investering.

– Jag kan bekräfta att konkursbeslut har meddelats och att jag har utsetts till förvaltare, säger Henrik Selchau Poulsen från advokatfirman Bruun & Hjejle enligt danska Ekstra Bladet.

Förseningar och problem

Enorm Biofactory födde upp svart soldatfluga-larver, som bearbetades till mjöl och olja vilka var ett klimatvänligt alternativ till protein i djurfoder. 

Sedan öppningen har fabriken drabbats av förseningar, vilket har medfört att den inte har kunnat köra på full kapacitet.

Samtidigt har Enorm Biofactory mottagit både grannklagomål och förelägganden från Miljøstyrelsen – den danska Miljöstyrelsen.

Beslut togs om rekonstruktion – men fabriken kunde inte räddas och går nu i konkurs.

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser ökade med 13 procent i Sverige under oktober månad jämfört med samma period föregående år.

Det är en vändning efter månader av positiv utveckling.

Här sker ökningarna

UC noterar en ökning av konkurser inom byggbranschen om 25 procent, inom hotell- och restaurang noteras en ökning om 2 procent.

– UC ser en minskning av konkurser inom detaljhandel om 21 procent och vidare noteras en minskning inom partihandeln om 18 procent. Antalet nystartade bolag ökade med omkring 12 procent, framhåller UC.

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen