Det uppger Riksgälden i en ny prognos.

Enligt myndigheten kommer statskulden växa i år och nästa år eftersom staten fortsätter att gå med underskott.

– Det beror på att utgifterna för bland annat försvaret stiger samtidigt som skatteinkomsterna dämpas, fastslår Riksgälden.

82 miljarder kronor större

Den nya prognosen visar ett budgetunderskott på 93 miljarder kronor 2025 och 89 miljarder kronor 2026. Det sammantagna underskottet – det så kallade nettolånebehovet – är 82 miljarder kronor större jämfört med föregående prognos från november.

–  Utvecklingen av svensk ekonomi är högst osäker, men ökade statliga utgifter för bland annat försvar gör att vi kommer att ha budgetunderskott i år och nästa år. Statsskulden ökar, men förblir låg i ett historiskt och internationellt perspektiv, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Budgetunderskotten påverkar statsskulden.

Enligt prognosen kommer statsskulden öka under både 2025 och 2026. I slutet av 2026 beräknas den uppgå till 1 316 miljarder kronor, vilket motsvarar 19 procent av BNP.

Ökat lånebehov

Statens totala behov av att låna pengar, inklusive återfinansiering av förfallna lån, ökar både jämfört med föregående år och den tidigare prognosen.

För att möta detta kommer Riksgälden höja volymen för varje auktion av nominella statsobligationer från 5 till 6 miljarder kronor.

– Dessutom blir auktionerna något fler och Riksgälden kommer att introducera nya obligationer med kortare mellanrum. I den nya planen ligger också ett ytterligare obligationslån i utländsk valuta i år, skriver myndigheten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

24 timmar och mer har gått.

USA, Ukraina och Ryssland har fortfarande inte lyckats enas om något fredsavtal.

Istället fortsätter kriget på marken, vapen skickas till både länder från deras allierade och sanktioner införs på löpande band.

Nu kommer besked om att Donald Trump har gett grönt ljus – USA rör sig framåt med ett nytt sanktionspaket, rapporterar Kyiv Independent.

Grönt ljus

President Donald Trump har godkänt att gå vidare med ett blocköverskridande lagförslag om Rysslandssanktioner. 

Detta öppnar dörren för en eventuell omröstning i senaten redan nästa vecka, enligt senator Lindsey Graham. 

Om lagstiftningen antas skulle den innebära sekundära sanktioner mot länder som Kina, Brasilien och Indien som köper rysk olja och gas, i syfte att begränsa en betydande finansieringskälla för Rysslands krig mot Ukraina.

“Kan straffa”

Så här låter det från den amerikanska senatorn:

– Detta lagförslag kommer att göra det möjligt för president Trump att straffa de länder som köper billig rysk olja och därmed finansierar Putins krigsmaskin, säger han.

Senaste nytt

Ryska styrkor bedöms sannolikt vara oförmögna att samtidigt ersätta de förluster de lider i Ukraina och bygga upp sina strategiska reserver.

Detta på grund av omfattande förluster av militärt materiel under krigets gång.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Är oförmögna

ISW förklarar.

– Den ryska oförmågan att forma divisioner enligt mallen för mekaniserade divisioner från före 2022 stämmer överens med ISW:s bedömning, rapporterar tankesmedjan.

– Förluster av utrustning under kriget, otillräcklig produktion av stridsfordon samt taktiska skiften – som gynnar massiva infanterianfall och infiltration framför mekaniserade anfall – har lett till att ryska styrkor istället optimerats för positionskrigföring.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Det meddelar den turkiska regeringen efter att den syriska armén på egen hand inlett en operation kallad “kontraterrorism” i huvudstaden Aleppo.

Under de senaste dagarna har hårda strider pågått mellan armén och de kurdiskledda Syriska demokratiska styrkorna, SDF.

– Om Syrien begär hjälp kommer Turkiet att ge nödvändigt stöd, framhåller det turkiska försvarsdepartementet enligt Reuters.

"Följer timme för timme"

Turkiet är den syriska interimregeringens främsta allierade. Landet upprätthåller en betydande militär närvaro i norra Syrien och har tidigare hotat med att ingripa militärt om inte SDF, som Turkiet betraktar som terrorister, integreras med den syriska armén.

– Vi följer utvecklingen i Syrien timme för timme. Det är en extremt skör situatiion, säger den turkiska talmannen Numan Kurtulmus enligt Reuters.

– Vi är redo att ge allt slags stöd för att omedelbart avsluta sammandrabbningarna i Aleppo och etablera fred och stabilitet, tillägger talmannen.

"Kan dra in Turkiet"

Tisdagens och onsdagens sammandrabbningar i den syriska staden har dödat minst fyra personer. Tusentals civila ska ha flytt sina hem och USA är involverat för att lugna ned situationen.

De syrisk-kurdiska styrkorna kontrollerar delar av norra och nordöstra Syrien och eftersträvar självstyre för kurdiska områden, vilket inte accepteras av den syriska interimregeringen. 

Förra året nådde Damaskus en överenskommelse med SDF som skulle innebära fullständig integrering i slutet av 2025. Framstegen har sedan dess uteblivit.

– En misslyckad integrering av SDF i Syriens armé riskerar ytterligare våld och kan potentiellt dra in Turkiet, som har hotat med en invasion mot kurdiska krigare som de ser som terrorister, skriver Reuters.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen