Det uppger Riksgälden i en ny prognos.

Enligt myndigheten kommer statskulden växa i år och nästa år eftersom staten fortsätter att gå med underskott.

– Det beror på att utgifterna för bland annat försvaret stiger samtidigt som skatteinkomsterna dämpas, fastslår Riksgälden.

82 miljarder kronor större

Den nya prognosen visar ett budgetunderskott på 93 miljarder kronor 2025 och 89 miljarder kronor 2026. Det sammantagna underskottet – det så kallade nettolånebehovet – är 82 miljarder kronor större jämfört med föregående prognos från november.

–  Utvecklingen av svensk ekonomi är högst osäker, men ökade statliga utgifter för bland annat försvar gör att vi kommer att ha budgetunderskott i år och nästa år. Statsskulden ökar, men förblir låg i ett historiskt och internationellt perspektiv, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Budgetunderskotten påverkar statsskulden.

Enligt prognosen kommer statsskulden öka under både 2025 och 2026. I slutet av 2026 beräknas den uppgå till 1 316 miljarder kronor, vilket motsvarar 19 procent av BNP.

Ökat lånebehov

Statens totala behov av att låna pengar, inklusive återfinansiering av förfallna lån, ökar både jämfört med föregående år och den tidigare prognosen.

För att möta detta kommer Riksgälden höja volymen för varje auktion av nominella statsobligationer från 5 till 6 miljarder kronor.

– Dessutom blir auktionerna något fler och Riksgälden kommer att introducera nya obligationer med kortare mellanrum. I den nya planen ligger också ett ytterligare obligationslån i utländsk valuta i år, skriver myndigheten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Nyligen nådde den svenska valutan sin högsta nivå sedan april 2022.

Ett glatt besked för svenska resenärer.

– Det är såklart positivt att pengarna räcker lite längre i år, men vi behöver också komma ihåg att priserna i utlandet har stigit under det senaste året. För den som planerar en resa till länderna kring Medelhavet har det i genomsnitt blivit omkring 3 procent billigare jämfört med för ett år sedan, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Skarp varning utfärdas

Men kronans starka framfart  har också en illavarslande baksida.

Det framhåller Handelsbankens valutaanalytiker Michel Gubel.

Han varnar för att kronans uppgång kan få ödesdigra konsekvenser för svenska företag. Detta eftersom svenska varor och tjänster blir dyrare för köpare i andra länder.

 Enligt Gubel kommer företagens konkurrenskraft och vinstmarginaler att minska ordentligt.

– Kronförstärkningen utgör ett betydande och underskattat hot mot svensk industri, säger han till SvD.

LÄS MER: Storbanken: Så går det för kronan i år 

Har ingen försäkring

Svenska exportföretag kan skydda sig mot nackdelarna med en starkare krona genom att teckna olika kontrakt.

Men enligt Gubel är det inget som företagen gjort i stor utsträckning. Han pekar på att kronan succesivt har tappat i värde de senaste tio åren. En utveckling som har varit fördelaktig för många företag, som uppvisat större vinstmarginaler och ökad konkurrenskraft.

– Varför skulle företagen vilja valutasäkra sig mot en starkare krona och därmed gå miste om de positiva effekterna av att kronan länge försvagades? Det finns ingen data som tyder på det och det är inte vad jag hör när jag pratar med företagen, säger Handelsbankens valutaanalytiker.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen