Svenskars resebokningar når plötsligt trendbrott – förändring på 50 procent

2025 03 20

Svenska folkets resvanor håller på att förändras kraftigt, vilket resebolag vittnar om.

Svenska folket älskar att resa.

De senaste åren har många dock varit försiktiga med att lägga pengar på resor, med tanke på den svaga kronan och det tuffa ekonomiska läget.

Världsläget påverkar också svenska folkets resvanor.

Och nu har det skett ett stort – och möjligen förvånansvärt – trendbrott i svenska folkets resvanor.

Enorm nedgång

Den senaste tiden har beställningarna av en kategori resor rasat, rapporterar SR.

Det handlar om resor till USA.

Resebolag vittnar om en enorm minskning av intresset för USA-resor.

– Vi har en nedgång då på mer än 50 procent, om man ser på de tre senaste veckorna, säger Emanuel Karlsson, vd för Rolfs flyg & buss i Göteborg, till radiokanalen.

Den plötsliga nedgången kan bero på att många svenskar ogillar USA:s nya president Donald Trump, och framför allt dennes politik gentemot Ukraina.

– Det är ju mycket diskussioner som pågår runt omkring, om hur man själv tar ett ställningstagande för eller emot USA. Det verkar som att människor gör sitt politiska ställningstagande med fötterna, säger Emanuel Karlsson.

Många vill bojkotta amerikanska varor

Det minskade intresset för att resa till USA kan också kopplas samman med en ökad tendens hos svenska folket att vilja bojkotta varor från USA.

En ny undersökning från Verian visar att tre av tio svenskar har valt bort amerikanska varor i politisk protest, rapporterar SVT.

Undersökningen visar också att fyra av tio svenskar överväger att inleda en sådan bojkott.

En svensk Facebook-grupp som uppmanar till bojkott av amerikanska varor har fått över 65 000 medlemmar, enligt kanalen.

– Donald Trumps många utspel om Ukraina, europeisk säkerhetspolitik och tullar den senaste månaden sätter tydliga avtryck i den svenska opinionen, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, till kanalen.

Svårt att veta vad som händer

Och viljan att bojkotta USA tycks alltså även påverka svenskarnas val av resor.

Hur detta fortsätter är svårt att sia om.

– Ja, alltså vad som händer nu, det är ju jättesvårt att sia om, det är nya bud varje dag. Hur det här ska sluta och vart det är på väg, jag har ingen aning, säger Emanuel Karlsson till radiokanalen.

Foto: Etienne Jong

Text: Redaktionen

Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

2025 10 20

Europa ska knocka Rysslands ekonomi.

Redan på torsdag kan EU ge grönt ljus.

Det handlar om unionens 19:e sanktionspaket som då kan komma att godkännas, meddelar EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas på måndagen.

Paketet ska slå mot ryska banker, energiintäkter och nätverk som bidrar till att Ryssland kan kringgå befintliga restriktioner som redan införts mot Kreml.

Bland annat ska all rysk flytande naturgas bort från EU. I paketet ingår ett fullständigt importförbud mot gasen som ska träda i kraft redan i januari 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

– Vi förväntar oss att anta ett 19:e sanktionspaket den här veckan. Tyvärr inte idag, men vi har ett toppmöte även på torsdag, säger Kallas enligt Kyiv Independent.

Ungern vek sig – ett land kvar

Förra veckan vek sig Ungern och slutade att motsätta sig EU:s förslag om ett totalförbud mot flytande naturgas från Ryssland.

Den ungerska regeringen hade då tecknat sitt längsta kontrakt på området någonsin genom avtalet med franska Engie som ska leverera 400 miljoner kubikmeter gas mellan 2028 och 2038.

Nu är det bara Slovakien som säger nej.

Förhoppningen i EU-kommissionen är att lösa dödläget redan i veckan. Slovakien har begärt att frågan ska tas upp när EU-ledarna samlas på torsdag.

Slår även mot Kina

I paketet ingår även ett totalt transaktionsförbud som omfattar Rysslands statliga energibolag Rosneft och Gazpromneft samt sanktioner mot 118 fartyg i det som kallas för den ryska “skuggflottan”. 

Dessutom slår åtgärderna mot handlare och raffinaderier från tredjeländer, framför allt i Kina.

– För första gången kommer EU också att införa restriktioner för kryptoplattformar och för banker i Ryssland och andra länder som underlättar sanktionsundandragande, rapporterar Kyiv Independent.

Sanktionspaketet slår även mot 45 företag från Ryssland och tredjeländer som anklagas för att förse Moskva med varor som kan användas för flera ändamål.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Jag ska bryta Zelenskyjs ben” – EU-parlamentariker hotar

2025 10 20

En rumänsk EU-parlamentariker hotar Volodymyr Zelenskyj.

Det är Diana Sosoaca som hotar den ukrainska presidenten.

Den rumänska EU-parlamentarikern valdes till den rumänska senaten 2020 för partiet Alliansen för Rumäniens Enande innan hon uteslöts från gruppens partigrupp och året därpå bildade sin egen rörelse S.O.S. România.

Nu varnar hon Volodymyr Zelenskyj för att besöka det rumänska parlamentet – för då kommer hon “bryta benen på honom”, rapporterar Kyiv Post.

Hotar Zelenskyj

Sosoaca gjorde uttalandet under ett möte i Moskva som organiserades av den Kremlvänliga gruppen “Friends of Russia”, ledd av propagandisten Pietro Stramezzi, och Rysslands parti LDPR.

– Om han vågar komma till mitt parlament ska jag bryta hans ben! Låt honom inte våga tala i mitt parlament, menar hon.

“Måste skydda”

EU-parlamentarikern fortsätter.

– Varför säger jag “mitt parlament”? Därför att den rumänska konstitutionen slår fast att vi, parlamentariker, representerar det rumänska folket – de enda som kan försvara dess suveränitet och oberoende. Jag är skyldig att skydda mitt land från mitt folks fiender.

Läs mer: Rysk jätteindustri i fritt fall – rekordlåga siffror

Möttes i juni

Så sent som i juni träffade Volodymyr Zelenskyj Rumäniens nyvalde ledare Nicusor Dan.

Även Moldaviens Maia Sandu medverkade då.

Enligt ett uttalande pratade trion om hur de kan stärka samarbetet länderna emellan mot bakgrund av Rysslands krig och hybridkrig, rapporterar Kyiv Independent.

Ses som en seger

Trion diskuterade bland annat cybersäkerhet, försvarssamarbete, europeisk integration, sanktioner mot Ryssland, och stöd till Moldavien.

Nicusor Dan tillträdde ämbetet den 26 maj efter att ha vunnit presidentvalet den 18 maj mot George Simion, som inte ses som en allierad till Ukraina.

Hans seger ses allmänt som ett uppsving för relationerna mellan Ukraina och Rumänien och för ett fortsatt stöd till Kyivs pro-europeiska väg.

Läs mer: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen