Svenskar slår rekord – 14 miljoner beställningar

2025 08 22

Svenskar beställer rekordmycket inom en viss typ av handel.

Det har rapporterats om att svenska folket håller hårt i plånboken och inte vill konsumera.

Men en typ av handel slår rekord, visar nya siffror från Transportföretagen.

Rekordmycket handel

Svenskar handlar nu rekordmycket från utlandet, enligt Transportföretagens Paketindex för årets andra kvartal.

Över 14,4 miljoner paket beställdes från utlandet under det andra kvartalet, vilket är det största antalet som har uppmätts under ett enskilt kvartal.

27 procent av alla e-handelspaket har sitt ursprung utanför Sverige. För fyra år sedan var det bara 16 procent.

– Den stora andelen utrikespaket visar på ett fortsatt högt konsumentintresse för produkter på den globala marknaden. Vi såg en tillfällig dipp under fjolårets sista kvartal, men har sedan en tid tillbaka pratat om en Temu och Shein-effekt, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, i ett uttalande.

Samtidigt ökar också en specifik typ av beställningar oväntat mycket.

Svenskar köper mer – av varandra

Företag som Temu och Shein är kontroversiella, men det tycks konsumenterna inte bry sig om.

– Det ser inte ut som politikens höjda tonläge mot de kinesiska lågprissajterna hittills haft någon effekt på svenskarnas intresse för dem, säger Tina Thorsell.

Antalet paket inom e-handel ökade totalt sett med 11 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året.

Dessutom ser man en stor ökning inom second hand-paket, alltså cirkulär handel där svenska privatpersoner köper och säljer till varandra.

Detta sker ofta via plattformar som Tradera, Vinted och Sellpy.

Den handeln har ökat med hela 70 procent jämfört med samma period förra året.

Under det andra kvartalet skickades runt 5,2 miljoner second hand-paket, enligt Transportföretagen.

Ökade utsläpp – skyller på regeringen

Den ökade handeln med paket har också lett till kraftigt ökade utsläpp av växthusgas, trots stora satsningar på mer klimatvänliga transporter.

Transportföretagen menar dock att det beror på regeringens beslut att sänka reduktionsplikten.

– Att utsläppen skulle öka varnade vi för redan när regeringen först sänkte reduktionsplikten så kraftigt, säger Tina Thorsell.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

“Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

2026 01 09

“Det är för kallt på Grönland för amerikanska soldater”.

Så lät det påstående som journalisten Jesse Watters från Fox News lade fram för USA:s vicepresident JD Vance i en omtalad intervjun från igår.

Enligt reportern är det någonting som “danskarna säger".

– De säger att det är för kallt för att de amerikanska soldaterna ska kunna hantera det, uttrycker Jesse Watters i intervjun med Vance.

– Vem säger det, Jasmine Crokett? svarar vicepresidenten och syftar på den demokratiska ledamoten i representanthuset.

– Danskarna! utbrister Jesse Watters.

"USA mobbar oss"

Det är oklart vems eller vilket uttalande som Foxreportern syftar på. Uttalanden som fällts av danska politiker i Grönlandsfrågan i offentlig debatt har snarare fokuserat på att Danmark inte uppskattar hur USA uttrycker sig gentemot en nära allierad.

Helle Thorning-Schmidt, tidigare statsminister i Danmark, säger idag att USA upplever sig “mobbade” av USA.

– Vi känner oss mobbade av en större nation. Det är som på skolgården, där vi känner att vi blir mobbade, säger hon i en intervju med Sky News.

"Extremt farligt"

Danmarks nuvarande statsminister Mette Frederiksen sade tidigare i veckan att Nato “upphör” om USA skulle agera militärt mot en allierad, vilket Vita huset inte utesluter för att få kontroll över Grönland.

Helle Thorning-Schmidt uttrycker sig i liknande termer.

– Detta är en extremt farlig situation, inte bara för Danmark, utan även för Nato och hela grunden för Natos bildande. Om det någonsin skulle bli en konflikt mellan USA och Danmark eller Nato kring detta skulle det vara en fantastisk dag för Putin och president Xi i Kina.

Vance: Danmark gör ett "dåligt jobb"

Påståendet om att danskar säger att det är för “kallt” på Grönland för amerikanska soldater fick JD Vance att brista ut i skratt.

– Amerikaner har gjort det riktigt bra på många riktigt kalla ställen. Jag hade inte själv haft lust att tjänstgöra där, men som tur är bor jag i Washington DC.

I samma intervju uttryckte JD Vance att Danmark gör ett “dåligt” jobb med Grönland.

Foto: Gage Skidmore, Flickr

Text: Redaktionen

10 januari 2026

Lettland kallar till akut nödlägesmöte – “eskalation“

2026 01 10

Lettland kallar till blixtmöte.

Lettland vill kalla till ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd.

Detta efter den omfattande ryska missilattacken mot Ukraina nära EU-och Nato-gränser som beskrivs som ett allvarligt hot mot Europas säkerhet, rapporterar ukrainska Pravda.

Lettland slår larm i FN

Lettlands utrikesminister Baiba Braže meddelar att landet kommer att begära ett akut möte i FN:s säkerhetsråd efter den senaste ryska attacken mot Ukraina.

Enligt Braže handlar det om en farlig eskalation i ett område nära både EU:s och Natos gränser.

– Lettland kommer att begära ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd som svar på Rysslands barbariska attack mot Ukraina, säger hon.

Hon betonar att det internationella samfundet inte kan förbli passivt när Ryssland fortsätter att använda avancerade vapensystem i kriget.

Kräver omedelbara åtgärder

Även från ukrainskt håll har reaktionerna varit starka.

Attacken, där Ryssland enligt uppgifter använt den nya medeldistansmissilen Oreshnik, beskrivs som ett tydligt försök att skrämma både Ukraina och dess allierade.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanar västvärlden att agera snabbare och kraftfullare.

– Ryssland måste mötas med omedelbara och beslutsamma åtgärder. Detta är ännu ett bevis på att Moskva väljer eskalation framför diplomati, säger han.

Sybiha kräver också fler samordnade möten med både FN och Nato för att stärka stödet till Ukraina.

Ser allvarligt på utvecklingen

EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, beskriver attacken som en tydlig varningssignal för hela Europa.

– Detta är inte bara ett angrepp på Ukraina, utan en farlig eskalation som påverkar Europas säkerhet som helhet, säger hon.

Enligt Kallas visar användningen av nya ryska missilsystem att kriget går in i en mer riskfylld fas, där även grannländerna påverkas indirekt.

Lettlands initiativ i FN ses som ett försök att samla internationellt stöd för ökat politiskt och diplomatiskt tryck på Ryssland.

Samtidigt fortsätter diskussionerna inom EU och Nato om ytterligare sanktioner och militärt stöd till Ukraina, i takt med att kriget intensifieras.

Foto: A Kalash

Text: Redaktionen