Svenska läkemedelsjätten investerar 25 miljarder i Kina – efter stor skandal

2025 03 21

Astra Zeneca försöker återetablera sig i Kina efter en skandal förra året.

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca satsar 2,5 miljarder dollar (cirka 25,3 miljarder kronor) på forskning och tillverkning i Peking, enligt Financial Times.

Detta när man etablerar sitt andra kinesiska forskningscentrum i staden, utöver det centrum man har sedan tidigare i Shanghai.

Den stora investeringen kommer i svallvågorna av en skandal förra året där en av företagets högsta chefer i Kina fängslades.

“Peking av världsklass”

Astra Zenecas vd Pascal Soriot beskriver miljardsatsningen som en naturlig fortsättning av företagets fortsatta engagemang i Kina.

– Investeringen speglar vår tro på Peking och dess ekosystem för biovetenskap som är av världsklass, säger Soriot enligt den amerikanska tidningen.

Hyllad chef fängslades

Astra Zeneca hamnade i ett rejält kinesiskt blåsväder i höstas, då man anklagades för att ha sålt läkemedel via olagliga metoder i landet.

Detta ledde till att företagets Kinachef Leon Wang – som tidigare hyllats stort för sin roll –  häktades av kinesiska myndigheter under en antikorruptionskampanj i oktober.

Enligt Financial Times var Astra Zeneca den största utländska läkemedelstillverkaren i Kina sett till försäljning innan höstens skandal.

“Fullt hängivna”

Nu har företaget ersatt Wang med Iskra Reic. Hon uppger att företagets position i landet har stabiliserats efter höstens “otäcka” situation.

Nu ser hon fram emot att försöka återta förstaplatsen bland de utländska företagen på den kinesiska läkemedelsmarknaden.

– Vi är fullt hängivna till en fortsatt tillväxt i Kina, säger Reic enligt tidningen.

Foto: R. Dancre

Text: Redaktionen

“Kadyrovs soldater” utslagna i överraskningsattack

2025 11 30

Ukraina har slagit ut “Kadyrovs soldater” i en överraskningsattack.

Uppgifterna kommer på söndagen.

Ukrainas underrättelsetjänst HUR har eliminerat flera "Kadyrovs soldater" nära det ockuperade Berdjansk i Zaporizjzja-regionen, vilka hade drivit en olaglig affärsverksamhet med bränslestöld, rapporterar Kyiv Post.

Kadyrov-soldater utslagna

Enligt ett uttalande från HUR på Telegram registrerades två explosioner den 29 november till följd av en samordnad operation av ukrainsk underrättelsetjänst och motståndsrörelser. 

Rysk personal från den så kallade "Akhmat"-enheten led förluster. 

"Akhmat" är en stridsenhet inom det ryska nationalgardet som till stor del består av tjetjenska säkerhetsstyrkor och är direkt underställd Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov.

Två explosioner

Ukrainska partisaner upptäckte att "Kadyrovs soldater" hade organiserat ett bedrägeriupplägg som involverade stulen diesel, vilket de sålde på en fast plats längs en motorväg nära Berdjansk.

Där utlöste ukrainarna två explosioner när Akhmat-krigare hade tagit sig dit för handel.

– De som överlevde flydde. Snart anlände en annan fientlig pickup – då detonerade det en andra gång, framhåller HUR.

Nya ryska attacker

Samtidigt fortsätter de ryska styrkorna att skicka missiler och drönare över Ukraina.

Ryssland genomförde ännu en kombinerad robot- och drönarattack som främst riktades mot ukrainsk energiinfrastruktur i Kyiv oblast under natten mellan den 28 och 29 november. 

Attacken dödade minst tre civila och skadade minst 52, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Många sköts ner

Det ukrainska flygvapnet uppger att ryska styrkor avfyrade 36 robotar – fem Kinzjal och fyra Iskander-M ballistiska robotar, samt 23 Kh-101/Iskander-K och fyra Kh-59/69 kryssningsrobotar – och 596 attackdrönare av typerna Shahed, Gerbera och andra.

Ukraina meddelar att de sköt ner 558 drönare – men att resterande drönare slog ner på ukrainsk mark.

Arkivfoto: By Mvs.gov.ua, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

2025 11 30

Ett land i Asien går till hård attack mot Ukraina.

Kazakstan reagerar med kraft mot Ukraina efter en attack mot den ryska oljeterminalen i Novorossiysk och kallar den ”oacceptabel”.

Kazakstans energiminister fördömer kraftfullt angreppet och betonar att det rör sig om en attack mot helt civila anläggningar, rapporterar Reuters.

Skarp kritik

Efter att en av Rysslands största oljeterminaler CPC:s marinterminal i Novorossiysk — slagits ut av drönarattacker, har Kazakstans regering ställt sig starkt kritisk till handlingarna.

Kazakstans utrikesdepartement uppger att man protesterar ”mot ännu en medveten attack mot den kritiska infrastrukturen”.

– Denna incident markerar den tredje aggressionshandlingen mot en uteslutande civil anläggning vars verksamhet skyddas av internationella rättsnormer.

LÄS MER: ”Vad i helvete händer?!” – fullständigt kaos i rysk region

Styr om export

I ett officiellt uttalande från landets energidepartement kallar man attacken ”oacceptabelt”.

Kazakstan varnar dessutom för de globala konsekvenserna.

– CPC:s rörledningssystem är ett internationellt energiprojekt, och varje våldsam påverkan på dess anläggningar skapar direkta risker för global energisäkerhet, samt orsakar betydande skada på de ekonomiska intressena för konsortiets medlemmar, inklusive Republiken Kazakstan.

Landet meddelar nu att man aktiverat en plan för att styra om oljeexporten till alternativa rutter.

Stänger Novorossiysk

Uttalandet kommer efter att en av Rysslands största oljeterminaler har tvingats stoppa sina operationer efter en kraftig drönarattack under natten till lördagen.

Den drabbade anläggningen, Caspian Pipeline Consortiums (CPC) marinterminal i Novorossiysk, träffades av sjödrönare vid omkring klockan fyra på morgonen, enligt ryska och lokala medier.

CPC är en central aktör i regionens energiförsörjning och transporterar huvudsakligen råolja från Kazakstan.

Terminalen står för nära 80 procent av landets oljeexport, vilket gör attacken särskilt kännbart för både Moskvabaserade intressen och Kazakstans energisektor.

Attacken mot terminalen skedde bara timmar efter att två oljetankers i Svarta havet träffats av ukrainska sjödrönare.

Fartygen, Kairos och Virat, båda listade som sanktionerade inom västvärlden och identifierade som en del av Rysslands så kallade ”skuggflotta”, ska ha transporterats i syfte att kringgå oljeembargot mot rysk råolja.

LÄS MER: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen