Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

2025 09 14

Svenska kyrkan slår larm om att stödet från staten inte räcker till.

Många kyrkor runt om i landet är i behov av renovering.

Renovering är som bekant ett dyrt projekt – och Svenska kyrkan larmar nu om situationen.

Stödet från staten räcker inte till, menas det.

Har inte råd

Årligen kommer omkring 490 miljoner kronor från staten.

Inte tillräckligt, menar Svenska kyrkan.

– Ekonomin urholkas och på sikt är det ohållbart, säger Markus Dahlberg, chef för kulturarvsenheten på Kyrkokansliet, till TV4.

700 miljoner kronor krävs enligt Svenska kyrkan för att täcka kostnadsutvecklingen.

“Har höjt”

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) framhåller att hon har förståelse för Svenska kyrkans situation.

– Men vi höjde den här ersättningen för första gången på ett decennium, i en tid då vi var pressade av många kostnader i samhället och vi valde ändå att höja ersättningen, säger hon.

Svenska kyrkans siffror

Så här ser siffrorna ut för Svenska kyrkan:

- Svenska kyrkan har drygt 5,4 miljoner medlemmar.

- Svenska kyrkan är indelad i 13 stift.

- Den är indelad i 1 271 församlingar i Sverige och 26 församlingar utomlands.

- Har 3 400 invigda kyrkor, varav 2 951 var skyddade enligt kulturmiljölagen.

Så fungerar ersättningen

Ersättningen kallas kyrkoantikvarisk ersättning och är ett stöd till, och kompensation för, det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrktomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. 

Varje år återrapporterar Svenska kyrkan hur ersättningen använts genom en redovisning till Kulturdepartementet. 

Vart femte år inträffar det också en kontrollstation då både Svenska kyrkan och staten analyserar hur den kyrkoantikvariska ersättningen fungerar.

– Kyrkornas kulturhistoriska värden ska bevaras. Därför ställs höga kvalitetskrav på reparationer, vård, underhåll och förändringar av byggnaderna, menas det.

– Ingrepp ska minimeras och Svenska kyrkan samarbetar med kulturmiljövården för att hitta lösningar som tar hänsyn till både bevarandet och de förändringsbehov som finns.

Källa: Svenska kyrkan

Foto: H. Asp Svenska kyrkan

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen