Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

2025 09 14

Svenska kyrkan slår larm om att stödet från staten inte räcker till.

Många kyrkor runt om i landet är i behov av renovering.

Renovering är som bekant ett dyrt projekt – och Svenska kyrkan larmar nu om situationen.

Stödet från staten räcker inte till, menas det.

Har inte råd

Årligen kommer omkring 490 miljoner kronor från staten.

Inte tillräckligt, menar Svenska kyrkan.

– Ekonomin urholkas och på sikt är det ohållbart, säger Markus Dahlberg, chef för kulturarvsenheten på Kyrkokansliet, till TV4.

700 miljoner kronor krävs enligt Svenska kyrkan för att täcka kostnadsutvecklingen.

“Har höjt”

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) framhåller att hon har förståelse för Svenska kyrkans situation.

– Men vi höjde den här ersättningen för första gången på ett decennium, i en tid då vi var pressade av många kostnader i samhället och vi valde ändå att höja ersättningen, säger hon.

Svenska kyrkans siffror

Så här ser siffrorna ut för Svenska kyrkan:

- Svenska kyrkan har drygt 5,4 miljoner medlemmar.

- Svenska kyrkan är indelad i 13 stift.

- Den är indelad i 1 271 församlingar i Sverige och 26 församlingar utomlands.

- Har 3 400 invigda kyrkor, varav 2 951 var skyddade enligt kulturmiljölagen.

Så fungerar ersättningen

Ersättningen kallas kyrkoantikvarisk ersättning och är ett stöd till, och kompensation för, det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrktomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Varje år återrapporterar Svenska kyrkan hur ersättningen använts genom en redovisning till Kulturdepartementet.

Vart femte år inträffar det också en kontrollstation då både Svenska kyrkan och staten analyserar hur den kyrkoantikvariska ersättningen fungerar.

– Kyrkornas kulturhistoriska värden ska bevaras. Därför ställs höga kvalitetskrav på reparationer, vård, underhåll och förändringar av byggnaderna, menas det.

– Ingrepp ska minimeras och Svenska kyrkan samarbetar med kulturmiljövården för att hitta lösningar som tar hänsyn till både bevarandet och de förändringsbehov som finns.

Källa: Svenska kyrkan

Foto: H. Asp Svenska kyrkan

Text: Redaktionen

Rysk stad evakueras

2026 03 30

En rysk stad har tvingats till evakuering.

En omfattande drönarattack mot den ryska staden Taganrog har orsakat stora explosioner och bränder.

Lokala myndigheter uppger att staden har utfört evakuering av civila, rapporterar ukrainska Pravda.

Kraftiga explosioner

Invånare i Taganrog i Rostovregionen rapporterar om kraftiga explosioner under natten.

Enligt uppgifter på sociala medier rör det sig om “den mest kraftfulla attacken” mot staden sedan det fullskaliga kriget i Ukraina inleddes.

Explosionerna ska ha fortsatt i över två timmar, och videoklipp som cirkulerar på nätet visar ljussken och rök över staden.

Samtidigt rapporterade nyhetskanalen Exilenova Plus på Telegram att en rysk drönare av iransk Shahed-typ har setts över Taganrog och att en rysk robot har träffat ett bostadshus i staden.

Myndigheter bekräftar

Stadens borgmästare, Svetlana Kambulova, bekräftar att Taganrog utsatts för en storskalig drönarattack.

Även regionens guvernör, Yuri Slyusar, uttalar sig om händelsen och beskriver situationen som allvarlig.

– Det brinner och är stora skador på marken. Folk har evakuerats. Vi håller fortfarande på att kolla upp exakt vad som hänt. Arbetet med att stoppa attacken i Taganrog pågår fortfarande, och det är drönarlarm i hela Rostovregionen, säger han.

Enligt myndigheterna har attacken lett till minst ett dödsfall och rapporter om ytterligare en skadad person.

Räddningstjänst och militär arbetar samtidigt med att hantera konsekvenserna och skydda området.

– Räddningstjänsten arbetar på plats i de områden där drönarvrakdelar har fallit ner, säger Yuriy Slyusar, rapporterar Kyiv Independent.

Flera attacker mot rysk infrastruktur

Samtidigt som attacken mot Taganrog skakat Rostovregionen rapporteras ytterligare en drönarattack mot rysk infrastruktur – denna gång mot den viktiga Östersjöhamnen Ust-Luga.

Enligt regionguvernören Alexander Drozdenko utbröt en brand i hamnen efter attacken.

– Vi har uppgifter om stora skador på hamnen i Ust-Luga. Det finns inga rapporter om dödsoffer, uppger han, enligt Kyiv Post.

Räddningstjänst skickades till platsen för att bekämpa branden i hamnen, som är en central exportpunkt för bland annat olja, kol och gödningsmedel.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

2026 03 30

Ett svenskt gruvföretag har hittat 900 miljoner ton malm.

Gruvbolaget LKAB:s nya siffror visar på en kraftig ökning av mineraltillgångar.

Nu pekas Norrbotten ut som en central region för Europas framtida råvaruförsörjning, rapporterar Ny Teknik.

Kraftig ökning

Gruvbolaget LKAB redovisar nu totalt 7,2 miljarder ton mineraltillgångar efter prospekteringen under 2025.

Det innebär en ökning med omkring 900 miljoner ton jämfört med året innan, exklusive reserver efter stora upptäckter av malm.

En stor del av ökningen, cirka 770 miljoner ton, kommer från Malmbergsgruvan.

Enligt LKAB har även kvaliteten på mineralreserverna förbättrats, vilket stärker bolagets långsiktiga position.

– Resultaten stärker de förutsättningar som krävs för att öka produktionsvolymerna och behålla en stark industriell närvaro i Norrbotten för generationer framöver, säger vd:n Jan Moström, till Ny Teknik.

En växande fyndighet

Särskilt stor uppmärksamhet riktas mot Per Geijer-fyndigheten, där mineraltillgångarna nu uppskattas till cirka 1,3 miljarder ton järnmalm och fosfor.

Utöver detta innehåller området även betydande mängder sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för bland annat batterier, elektronik och grön teknik.

– In situ-halten av REE-oxider vid Per Geijer, uppgående till 2,2 miljoner ton, fortsätter att utgöra en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, meddelar LKAB.

Fyndigheten i Per Geijer lyfts fram som strategiskt viktig, inte bara för Sverige utan för hela Europa.

Sällsynta jordartsmetaller är idag en bristvara inom EU, som till stor del är beroende av import.

Sedan starten 1890 har LKAB brutit över 2 miljarder ton malm, och de nya siffrorna visar att verksamheten har potential att fortsätta i många decennier framöver.

Med den senaste ökningen befäster bolaget sin roll som en av Europas viktigaste aktörer inom gruvnäringen – och fyndigheten i Norrbotten pekas nu ut som en av de största i sitt slag.

Fler fynd i Norden

Det är inte bara Sverige som gör betydande mineralupptäckter.

I Norge har gruvbolaget Rare Earths Norway identifierat en av kontinentens största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, där den senaste uppskattningen visar totalt cirka 15,9 miljoner ton sällsyta-oxider.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler, till Reuters.

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen