Svenska kronan starkast på flera år – “Måste tillbaka till 90-talet”

2025 03 19

Den svenska kronan har stärkts rejält mot nästan alla världens valutor i år.

En stor bidragande orsak till att den svenska kronan går så starkt just nu stavas Donald Trump och de nya tullar som den amerikanske presidenten utropat.

Detta har enligt Bloomberg lett till en stor osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna för USA och resulterat i att dollarn nu är på väg mot sin värsta vecka sedan 2022.

– Det har i många avseenden varit en händelserik vecka som har orsakat de stora rörelserna på valutamarknaden, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till Dagens Industri.

“Måste tillbaka till 90-talet”

En dollar kostar nu drygt tio kronor.

– Jag tror det måste gå tillbaka till 90-talet för att se en lika snabb förstärkning av kronan på så kort tid, säger Michel Gubel, valutaanalytiker på Handelsbanken, till Svenska Dagbladet.

Läs mer: Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

Euron starkare än på 16 år

Även ute i Europa har optimismen ökat sedan Tyskland tagit avsteg från sin traditionellt strikta finanspolitik.

Bland annat planerar landet omfattande satsningar på försvar och infrastruktur. Detta har resulterat i att euron inte varit starkare sedan 2009, med en uppgång på cirka fem procent.

Priset på en euro ligger dock ändå under elva kronor, vilket är det lägsta priset sedan februari 2023.

“Trump verkar ganska galen”

Samtidigt som kronan går starkare än på länge skakas många andra globala marknader av det handelskrig som håller på att trappas upp.

Den norske investeraren Kjetil Holta varnar nu för en potentiell börsnedgång på upp till 30 procent i USA.

– Trump verkar ganska galen – om detta råder ingen tvekan. Nu gäller det bara att acceptera att det kan skada värdet på dina aktier, säger han till norska Dagens Næringsliv.

Läs vidare: Anders Borg svarar efter Trumps utspel – ”Rikta blickarna hitåt”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

2 juli 2026

UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

2026 07 02

Diktatorn uppges överväga tre sinsemellan väldigt olika alternativ.

Vladimir Putin är hårt pressad av motgångar på slagfältet, ukrainska attacker i Ryssland, tunga ekonomiska problem och ett växande internt missnöje.

Nu uppges diktatorn överväga extrema åtgärder, och Ukraina menar att det bara finns ett sätt att stoppa honom.

Avsluta kriget – eller attackera väst

Andriy Kovalenko, chef för Ukrainas center för att motverka desinformation, menar att Putin överväger tre utvägar ur Rysslands pressade situation:

Det första alternativet är att avsluta kriget.

Det andra är att tillkännage en ny mobilisering.

Och det tredje alternativet är att dra in Nato i en direkt konfrontation genom flyganfall, rapporterar RBC-Ukraine.

Delar av den ryska eliten vill se ett eldupphör, men de mest inflytelserika vill att kriget ska fortsätta, enligt Kovalenko.

De delar av den ryska eliten som vill få ett slut på kriget, måste helt enkelt försöka få bort Putin, menar han.

– Det utesluts inte att ryska eliter måste lösa ”Putinfrågan” för att få slut på denna militära galenskap, som den självutnämnde ryske ledaren för närvarande inte vill stoppa, säger Andriy Kovalenko, enligt tidningen.

I övrigt finns det bara ett sätt att stoppa Ryssland, menar han.

Diplomati som bara grundar sig på förnuftsargument och hänvisningar till internationell rätt kommer inte att fungera.

”Parallella verkligheter kolliderar”

Ryssland kan bara tvingas till fred genom militär styrka, understryker han.

– Diplomati utan tvång, baserat på logiska argument och hänvisningar till internationell rätt, har använts sedan 2014. Och ingen sida som fört dialog med Putin från en logisk position har lyckats, eftersom två parallella verkligheter kolliderar i sådan diplomati, säger Andriy Kovalenko.

Endast diplomati som grundar sig på våld kan ”föra den ryska verkligheten närmare verkligheten”, menar han.

Putin är alltså hårt pressad just nu, och på senare tid har det kommit en rad rapporterar om att missnöjet växer i Ryssland – bland annat till följd av en sviktande ekonomi och att kriget blir mer synligt och märkbart i vanliga ryssars vardag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

2 juli 2026

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen