Svenska kronan starkast på flera år – “Måste tillbaka till 90-talet”

2025 03 19

Den svenska kronan har stärkts rejält mot nästan alla världens valutor i år.

En stor bidragande orsak till att den svenska kronan går så starkt just nu stavas Donald Trump och de nya tullar som den amerikanske presidenten utropat.

Detta har enligt Bloomberg lett till en stor osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna för USA och resulterat i att dollarn nu är på väg mot sin värsta vecka sedan 2022.

– Det har i många avseenden varit en händelserik vecka som har orsakat de stora rörelserna på valutamarknaden, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till Dagens Industri.

“Måste tillbaka till 90-talet”

En dollar kostar nu drygt tio kronor.

– Jag tror det måste gå tillbaka till 90-talet för att se en lika snabb förstärkning av kronan på så kort tid, säger Michel Gubel, valutaanalytiker på Handelsbanken, till Svenska Dagbladet.

Läs mer: Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

Euron starkare än på 16 år

Även ute i Europa har optimismen ökat sedan Tyskland tagit avsteg från sin traditionellt strikta finanspolitik.

Bland annat planerar landet omfattande satsningar på försvar och infrastruktur. Detta har resulterat i att euron inte varit starkare sedan 2009, med en uppgång på cirka fem procent.

Priset på en euro ligger dock ändå under elva kronor, vilket är det lägsta priset sedan februari 2023.

“Trump verkar ganska galen”

Samtidigt som kronan går starkare än på länge skakas många andra globala marknader av det handelskrig som håller på att trappas upp.

Den norske investeraren Kjetil Holta varnar nu för en potentiell börsnedgång på upp till 30 procent i USA.

– Trump verkar ganska galen – om detta råder ingen tvekan. Nu gäller det bara att acceptera att det kan skada värdet på dina aktier, säger han till norska Dagens Næringsliv.

Läs vidare: Anders Borg svarar efter Trumps utspel – ”Rikta blickarna hitåt”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Stormakt överger Putin

2026 10 09

En stormakt nobbar Ryssland.

Indien minskar sina inköp av rysk olja.

Detta efter att priserna stigit kraftigt, samtidigt som konkurrensen från Kina hårdnar, rapporterar RBC Ukraine.

Har blivit för dyr

Indiska oljeraffinaderier drar ned på sina beställningar av rysk råolja för leverans i november. Enligt Bloomberg är de främsta orsakerna stigande priser och ökad konkurrens från kinesiska köpare.

Priset på den ryska oljesorten Urals, som lastas vid Östersjön, har stigit till mer än 10 dollar per fat över riktmärket Brent.

Tidigare såldes den ryska oljan med en betydande rabatt. Nu har priset nästan nått samma nivå som olja från Mellanöstern.

Kina konkurrerar

Samtidigt ökar konkurrensen från Kina.

– Kinas import av rysk råolja har ökat under de senaste månaderna, vilket har ökat konkurrensen om de volymer som annars skulle ha varit tillgängliga för indiska raffinaderier, säger Sumit Ritolia, senior chef på analysföretaget Kpler.

Utvecklingen märks också i Indiens importstatistik.

I september stod Ryssland för omkring 35 procent av Indiens oljeimport. Så sent som i juli låg andelen på 56 procent.

De genomsnittliga leveranserna under fyraveckorsperioden fram till den 4 oktober sjönk till omkring 310 000 fat om dagen. Det är den lägsta nivån sedan mars 2022.

Mellanöstern lockar

Indien vänder sig i allt högre grad till oljeleverantörer i Mellanöstern.

– Enligt Shells vd Wael Sawan har oljetransporterna genom Hormuzsundet redan återhämtat sig till omkring 80 procent av nivåerna före kriget, skriver tidningen.

Olja från Mellanöstern har dessutom en logistisk fördel för indiska köpare. Kortare transportvägar innebär lägre fraktkostnader, särskilt när priserna för tanktransporter stiger.

Även risken för amerikanska sanktioner och tullåtgärder påverkar de indiska raffinaderiernas beslut.

Den minskade importen handlar dock framför allt om ekonomi. När den ryska oljan inte längre är tillräckligt billig blir det mer attraktivt för Indien att köpa från andra länder.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Trump pekar ut ny ”fiende”

2026 10 09

Trump har utsett en ny fiende.

Donald Trump trappar upp sin kamp för att byta namn på artificiell intelligens.

Nu varnar han för att Vita huset betraktar alla som använder den gamla benämningen som fiender, rapporterar Politico.

Trumps hårda besked

USA:s president Donald Trump riktar hård kritik mot personer som fortsätter att kalla tekniken artificiell intelligens, AI, i stället för hans föredragna uttryck ”super intelligence”.

– Vita huset betraktar alla som använder termen ”artificiell intelligens”, i stället för den allmänt accepterade och mer korrekta nya termen ”superintelligens”, som FIENDEN!, skriver Trump, i ett inlägg på Truth Social.

Uttalandet kommer efter att presidenten undertecknat en presidentorder om att byta namn på AI till ”superintelligence”.

Namnbytet är en del av Trumps försök att ge den snabbt växande tekniken en mer positiv framtoning.

Presidenten har argumenterat för att ”superintelligence” bättre beskriver teknikens förmågor. Han har också fått flera ledande personer inom teknikbranschen att använda den nya benämningen.

Vita huset har ändrat sin webbplats om tekniken och ersatt hänvisningar till AI med SI, en förkortning för ”superintelligence”. Webbplatsens domän är dock fortfarande ai.gov.

Även beskrivningen av administrationens handlingsplan för AI har ändrats för att hänvisa till Trumps presidentorder om namnbytet.

Teknikjättar följer efter

Även Elon Musk har anslutit sig till namnbytet.

– Ja, vi kommer att genomföra den ändringen, svarade han en användare på X som frågade om möjligheten att byta namn på SpaceXAI till SpaceXSI.

Trump har samtidigt fortsatt att försvara utvecklingen av den nya tekniken. Vid möten i Vita huset har han lyft fram AI som positiv för världen och som viktig för USA:s ekonomiska tillväxt och nationella säkerhet.

Presidenten har också avvisat flera krav på hårdare reglering av tekniken.

Kritik mot bristande säkerhet

Trumps namnbyte kommer samtidigt som tekniken granskas allt mer av politiker och experter.

En central fråga är om det finns tillräckliga skydd mot säkerhetsrisker. Bland annat har uppmärksammade fall där AI-agenter fått tillgång till myndigheters webbplatser väckt oro.

Trump har trots detta fortsatt att betona teknikens möjligheter snarare än behovet av hårdare begränsningar.

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen