Beskedet kommer på tisdagseftermiddagen.

Den svenska skogsjätten hänvisar till “ett utmanande omvärldsläge”.

Därför ska organisationen nu stramas åt – någonting som innebär att 200 anställda kommer att förlora sina jobb.

Varslar 200

Osäkerheten i omvärlden har enligt bolaget en betydande inverkan på både efterfrågan och prisbild på Södras produkter.

De hänvisar till snabba valutaförändringar, geopolitisk oro och “ett långsiktigt ohållbart förhållande mellan råvarupris och färdigvarupris”.

– Åtgärdsprogrammet berör hela Södras verksamhet och innebär bland annat ett varsel av totalt 200 tjänster i Mönsterås, Mörrum, Värö och Växjö, framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

– En process med fackliga förhandlingar har inletts med berörda parter och berör både arbetare och tjänstemän.

“Ett sånt läge”

Programmet syftar till att begränsa de negativa effekterna på företagets lönsamhet och stärka dem långsiktigt.

– Vi befinner oss i ett läge som kräver att vi agerar beslutsamt för att stärka oss långsiktigt, säger Lotta Lyrå, vd och koncernchef för Södra. 

– Vi har respekt för att ett sådant här beslut påverkar både människor och verksamhet, och vi tar ansvar för att förändringen sker med största möjliga omtanke. Under processen kommer vi att erbjuda stöd till berörda medarbetare.

Kvar på höga nivåer

Samtidigt är arbetslösheten i Sverige kvar på höga nivåer.

I slutet av augusti var drygt 371 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. 

Det är en ökning med cirka 11 000 jämfört med samma månad förra året.

Arbetslösheten har därmed stigit från 6,8 till 7 procent på ett år.

“Efterfrågan dämpad”

Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör, kommenterar läget.

– Arbetslösheten är kvar på höga nivåer och den svenska arbetsmarknaden är fortsatt pressad, säger hon.

– Ett tydligt tecken är att antalet lediga platser utvecklas svagt, vilket visar att efterfrågan på arbetskraft är fortsatt dämpad.

Foto: D. Gillis

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen