19 augusti 2026

Svenska folket överens – drömförändringen på jobbet

2026 08 19

En stor majoritet av svenskarna vill se en betydande förändring på jobbet.

Jobbet utgör en mycket stor del av de flesta människors liv.

Nu vill drygt sex av tio svenskar se en drastisk förändring av arbetslivet.

”Väldigt positivt”

62 procent av svenskarna tycker att det är ett bra förslag att införa sex timmars arbetsdag, under förutsättningen att lönen förblir densamma.

Det visar en ny undersökning från Indikator Opinion, där drygt 2 000 svenskar har tillfrågats, rapporterar SR.

Sex timmars arbetsdag har redan testats på vissa arbetsplatser.

Bland annat på Socialtjänsten i Kristinehamn, där det har testats i ett år.

– Jag fick mer tid över för mig själv och min familj. Det gjorde väldigt mycket för min hälsa, det var väldigt positivt, säger Sofie Järn, socialsekreterare i Kristinehamn, till radiokanalen.

Om man ska tro undersökningen så är det alltså många svenskar som tycker att arbetstidsförkortning är en bra idé.

”Blir väldigt, väldigt kostsamt”

Alla håller dock inte med – 25 procent tycker att förslaget är ganska eller mycket dåligt.

Även Svenskt Näringsliv är kritiska till förslaget.

– Frivilliga arbetstidsförkortningar mellan arbetsgivare och arbetstagare, det är ju jättebra och det är ju så det ska vara. Men det är just det här att man ska tvinga företag att personalen ska gå ner i tid och de ska betala exakt samma lön för mindre arbete, det blir väldigt, väldigt kostsamt, säger Sven-Olov Daunfeldt, som är chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till radiokanalen.

Fackförbundet Kommunal är dock positiva, medan vissa andra fackförbund är mer skeptiska.

Så ställer sig partierna till arbetstidsförkortning

Bland de politiska partierna förespråkar Vänsterpartiet kortare arbetstid, och öppnar för lagstiftning om parterna inte kommer överens.

Och Miljöpartiet vill lagstifta om 35 timmars arbetsvecka, alltså en något mer försiktig arbetstidsförkortning.

Socialdemokraterna vill också att arbetstiden ska kortas, men vill att arbetsmarknadens parter ska lösa frågan snarare än att riksdagen ska lagstifta, har SVT rapporterat.

Centerpartiet och Tidöpartierna säger också nej till lagstiftning om sänkt arbetstid.

Foto: Flipsnack

Text: Redaktionen

Ghana rasar mot Ryssland

2026 08 18

Ghana ilsknar till mot Kreml och ställer ett krav.

Ghana riktar tunga anklagelser mot Ryssland, och får medhåll från flera andra afrikanska länder.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov slår ifrån sig kritiken mot Kreml.

Lavrovs hån – ”bekämpat rasism”

Ghana kräver nu att Ryssland stoppar rekryteringen av landets medborgare till kriget i Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Ryssland bedriver ”olaglig rekrytering” av ghananer, enligt landets utrikesminister Samuel Okudzeto Ablakwa.

62 ghananer uppges ha dödats i Ukraina, medan 15 saknas.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förnekar inte att medborgare i afrikanska länder, däribland Ghana, rekryteras till kriget.

Men enligt Lavrov väljer ghananer själva att frivilligt ansluta sig till kriget av ”solidaritet med ett land som också hjälpte dem att bekämpa rasism” samt av ”materiella och ekonomiska skäl”.

Lavrov hymlar inte med att en rad olika länder har klagat på Rysslands rekryteringar, som av flera länder beskrivs som olagliga och vilseledande.

– På försvarsdepartementet finns en särskild struktur som hanterar sådana ärenden, och jag är övertygad om att den också kommer att behandla de ytterligare önskemål som våra ghananska vänner framförde i dag, säger Sergej Lavrov, enligt tidningen.

Lockas genom vilseledande metoder

Ryssland rekryterar soldater i en rad olika afrikanska länder.

Vissa av dem, exempelvis Sydafrika och Kenya, har likt Ghana riktat kritik mot Kreml och krävt att rekryteringen upphör.

I Kenya har underrättelsetjänsten rapporterat att över 1 000 kenyaner har lockats att delta i Rysslands krig.

Rekryteringen sker genom vilseledande metoder. De som rekryteras kan exempelvis tro att de ska få jobb som lastbilschaufför eller säkerhetsvakt, när de i själva verket ska skickas till kriget.

I Sydafrika har en rad personer gripits för att ha rekryterat soldater åt Ryssland. Det har också rapporterats att rekryteringen har kopplingar till Duduzile Zuma-Sambudla, som är dotter till Sydafrikas tidigare president Jacob Zuma, och som ska ha lovat de rekryterade att de kommer att få jobb som livvakter.

Även i Botswana har man slagit larm om vilseledande rekryteringar som ”ökar i skrämmande takt”, enligt tidningen.

Vid årsskiftet uppskattades det att Ryssland har rekryterat 18 000 personer från 128 länder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Foto: President of Russia Office resp aboodi vesakaran

Text: Redaktionen

Natoland kraftigt manipulerat av annat land

2026 08 17

Ett Natoland översköljs av fake news från ett annat land.

Mängden falsk information har ökat med 250 procent i Polen i samband med en enorm inflytelsekampanj.

Kampanjen är framför allt inriktad på en mycket känslig fråga.

Propagandan intensifieras

Ryssland sprider enorma mängder anti-ukrainska budskap i Polen, enligt Center for Countering Disinformation (CCD).

Mängden anti-ukrainskt innehåll har ökat med 250 procent, rapporterar RBC-Ukraine.

Kreml tar bland annat hjälp av bottar och AI för att sprida allt mer desinformation som syftar till att påverkar den polska befolkningen.

Inflytelsekampanjen är framför allt inriktad på en specifik fråga, som är extra känslig.

– Enligt Center for CCD har den ryska propagandan intensifierats kring den känsliga frågan om historiska händelser från andra världskriget, som fortfarande är mycket betydelsefull för det polska samhället, rapporterar tidningen.

Ryssland vill alltså skapa en ökad splittring mellan Polen och Ukraina. De båda länderna har en komplicerad relation, trots att Polen har gett Ukraina ett starkt stöd i samband med kriget.

Vill skapa negativa attityder

Inom ramen för Rysslands desinformationskampanj sprids en rad falska budskap om Ukraina, så syftar till att få opinionen i Polen att vända sig emot landet.

De falska nyheterna har bland annat handlat om att "Polen kommer att finansiera de ukrainska väpnade styrkorna i tio år".

– Sådana berättelser är avsedda att forma negativa attityder till Ukraina och fördjupa misstron mellan ukrainare och polacker, konstaterar tidningen.

Budskapen sprids nu också snabbare än tidigare eftersom Kreml tar hjälp av artificiell intelligens och sprider budskapet i sociala medier.

Polen och Ukraina har alltså redan en spänd relation till varandra, vilket Putinregimen försöker utnyttja till max, inte minst genom att stärka splittringen i historiska frågor.

Samtidigt har Polen dock visat stor beslutsamhet i sitt motstånd mot Ryssland.

Landet har rustat upp rejält och på flera sätt gjort sig redo för en eventuell konfrontation med grannlandet i öst.

Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk har sagt att Warszawa redan förbereder sig för ett potentiellt krigsscenario med Ryssland.

Foto: Nato

Text: Redaktionen