Ryssland har utfört massiva flyganfall mot Kyiv och andra ukrainska städer under natten.

I Kyiv har en svensk toppolitiker tvingats tillbringa sex timmar i ett skyddsrum på grund av attackerna.

Toppolitikern mitt i attacken

Riksdagsledamoten Erik Ottoson (M) är ordförande i EU-nämnden och har rest till Kyiv för att se över Ukrainas EU-process, rapporterar Expressen.

I samband med besöket har Ottoson hamnat mitt i den ryska attacken och tvingats ta skydd i ett skyddsrum.

Det första larmet kom vid ett-tiden i natt, därefter kom ett nytt larm vid två-tiden.

– Sedan dess har det i princip hållit på konstant med inkommande drönare, robotar och allt vad de nu skjuter mot oss, säger Erik Ottoson till tidningen.

Riksdagsledamoten berättar om nervositeten under timmarna i skyddsrummet.

”Nervös klump i magen”

Erik Ottoson säger att situationen är spänd.

– Jag visste ju vad jag gav mig in på men det är klart att man har en nervös klump i magen över att befinna sig på en sån här plats. Det är så klart att det måste vara oerhört påfrestande för de som lever med det här varje dag, säger M-politikern till tidningen.

Ryssland har under natten genomfört anfall med tunga bombplan, kryssningsmissiler och svärmar av drönare, har Kyiv Independent rapporterat.

Både Kyiv och flera andra ukrainska städer har drabbats av de massiva attackerna.

Zelenskyj: ”Riktad terror”

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kommenterat attackerna på X.

– En massiv rysk attack mot Ukraina varade i mer än 12 timmar, skriver Zelenskyj.

– Brutala attacker, en avsiktlig, riktad terror mot vanliga städer – nästan 500 attackdrönare och över 40 missiler, inklusive Kinzhal-missiler. I morse var rysk-iranska "shaheder" återigen i våra luftrum, enligt den ukrainska presidenten.

Flera människor har dödats och skadats i de ryska attackerna.

– Hittills har fyra personer rapporterats döda i Kiev, inklusive en 12-årig flicka. Mina kondoleanser till alla familjer och nära och kära, skriver Zelenskyj.

Minst ett 40-tal personer har också skadats, enligt den ukrainska presidenten.

Arkivfoto: A. Wilson

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen