Svensk myndighet går emot EU – ”anmärkningsvärt”

2025 09 21

Socialstyrelsen får skarp kritik efter ett beslut som går emot EU.

Socialstyrelsen har sagt nej till att sänka screeningåldern för tarmcancer.

Detta går ifrån EU-kommissionens rekommendationer och möts av starka reaktioner från både experter och vårdrepresentanter, uppger Läkartidningen.

EU-direktiv slås ned

Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen att personer mellan 60 och 74 år screenas för tarmcancer.

Metoden innebär att ett avföringsprov skickas in och, om spår av blod upptäcks, följs upp med en koloskopi.

Trots att EU-kommissionen sedan 2022, genom initiativet ECICC, rekommenderar screening från 50 års ålder har Socialstyrelsen valt att stå fast vid sin tidigare bedömning.

– Det är mycket anmärkningsvärt att evidensläget tolkas så olika i Sverige jämfört med övriga Europa, säger Marie-Louise Lydrup, ordförande i den nationella vårdprogramgruppen för tjock- och ändtarmscancer, till Läkartidningen.

Stark kritik

Beslutet har mötts av stark kritik både från vårdpersonal och forskare.

Kritiken handlar bland annat om att Socialstyrelsen i sin översyn baserat beslutet på samma studier som låg till grund för rekommendationen 2014, och att sjukdomsläget ser annorlunda ut idag.

– Genomlysningen nu baseras på samma faktaunderlag, som, vilket är viktigt – inte är det samlade evidensläget utan samma RCT:er som förelåg 2014. Dessutom föreligger ju nu en tydlig stark rekommendation från ECICC att införa screening från 50 års ålder, säger Lydrup.

Även Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, anser att en sänkning av åldersgränsen behövs på sikt, då de ser en kraftfull ökning av yngre patienter som kommer in med rektalcancer.

Socialstyrelsen står fast

Socialstyrelsen gör en annan tolkning av underlaget.

Myndigheten menar att forskningsläget inte ger tillräckligt stöd för att ändra åldersgränsen.

De anser att en sänkt åldersgräns inte kommer minska dödligheten ytterligare.

– Resultaten från studierna redovisas inte uppdelat i mindre åldersgrupper, så det är svårt att bedöma screeningens effekt specifikt för 50–59-åringar. De flesta som får cancer är dock över 60 år, så effekten är troligen störst för denna åldersgrupp, kommenterar Socialstyrelsen.

Foto: A Lallemand

Text: Redaktionen

Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

2026 06 29

Läget är kritiskt i Europa.

Den extrema värmen som har legat över kontinenten den senaste tiden pressar befolkningen hårt.

Många lider och drabbas av svåra och livshotande hälsoföljder.

Samtidigt pressar också värmen de europeiska lantbrukarna.

Spannmålsskörden är inget undantag och den senaste tidens torra och varma väder har ställt höstens skörd inför ett avgörande skede, rapporterar SR.

– Rain makes grain säger man på engelska och väder som vi tycker är trevligt blir tvärtom då, säger råvaruanalytikern Torbjörn Ivarsson på Centaur Fonder, till radion.

Vändning den senaste tiden

I USA har den torra våren slagit hårt mot landets veteodlare.

Nu har läget i Europa nått en liknande situation.

Från en tidig vår där odlingarna växte fint, har den senaste tidens torka och värme fått allting att stanna upp.

– I januari och februari var det exceptionellt bra men sen har det bara blivit sämre och sämre och sämre och det har varit väldigt torrt just i Frankrike. Det har fått priserna att bara de senaste dagarna vända uppåt igen, säger Torbjörn Ivarsson, till radion.

Priserna kan öka

I takt med att lönsamheten sjunker för jordbrukarna och kostnaderna ökar kommer också livsmedelspriserna pressas upp för de svenska hushållen. Kanske redan i höst, vilket kan leda till en tydlig ökning av inflationen.

Riksbanken följer ständigt inflationsutvecklingen och anpassar räntan därefter.

För ett par veckor sedan meddelades att styrräntan lämnas oförändrad i dagsläget.

– Inflationen i Sverige är låg och konjunkturläget är något svagare än normalt, framhöll Riksbanken i ett uttalande, i samband med beskedet.

Kan höjas

Samtidigt gavs ett besked att högre räntor kan vänta längre fram.

Och om stigande matpriser pressar upp inflationen kan risken för höjda räntor öka.

– Samtidigt har utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern lett till att inflationstrycket stigit och riskerna för att inflationen ska bli för hög har ökat. Sannolikheten för att räntan höjs senare i år har ökat jämfört med bedömningen i mars, framhöll Riksbanken tidigare i juni.

Foto: A. Neel

Text: Redaktionen

Panikdrag i Putins närhet – är skräckslagen

2026 06 29

Putins rädsla leder till förändringar i hans absoluta närhet.

Vladimir Putin är hårt pressad just nu och har många fiender.

Nu tvingas Kreml-regimen göra allt för att skydda diktatorn.

Stor förändring – oro för diktatorns säkerhet

Säkerhetsapparaten kring Vladimir Putin är redan omfattande men stärks nu ytterligare från den 1 juli, rapporterar RBC-Ukraine.

Putin utökar storleken på den styrka av livvakter och säkerhetsvakter som omger honom och hans närmaste.

Ett dokument som har läckt ut visar att antalet militärt och civilt anställda inom den federala skyddstjänsten FSO kommer att öka från 785 till 812 personer.

FSO har till uppgift att skydda Rysslands diktator personligen, medlemmar av hans familj samt premiärministern.

Det är fjärde gången sedan krigsstarten som den redan enorma säkerhetsapparaten kring Putin utökas.

– Före den fullskaliga invasionen hade storleken på Federal Protective Service (FSO) förblivit oförändrad i nästan 13 år, rapporterar tidningen.

Rädd för attentat och kupper

Beslutet är ännu ett bevis för att Putin är mycket orolig för sin egen säkerhet – en oro som säkert har tilltagit i takt med ökade ukrainska attacker på ryskt territorium, och ett ökat missnöje bland den ryska befolkningen och delar av eliten.

Före kriget var det sällsynt att Putin stärkte sitt eget personskydd genom att låta FSO:s säkerhetsapparat växa. En ändring gjordes 2010, men därefter skedde inga sådana ändringar förrän Ryssland invaderade Ukraina.

Under kriget har dock skyddet förstärkts i flera omgångar.

I december 2022 utökades FSO:s personal från 725 till 760 personer, och i januari 2024 utökades den i två steg: Först till 775 personer, sedan till 785 personer i januari 2025, enligt tidningen.

Det har kommit flera signaler om att Putin är mycket rädd för attentat och kupper.

Det har bland annat rapporterats att han bär skottsäker väst och annat kroppsskydd när han uppträder offentligt, enligt Moscow Times.

Uppgifter om dubbelgångare har också förekommit.

Ibland har Putin också verkat hålla sig undan offentligheten helt och hållet.

Putin har också flera helt identiska kontor på olika platser, för att man inte ska kunna se på bilder och videor var han befinner sig, enligt uppgifter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen