Socialstyrelsen har sagt nej till att sänka screeningåldern för tarmcancer.

Detta går ifrån EU-kommissionens rekommendationer och möts av starka reaktioner från både experter och vårdrepresentanter, uppger Läkartidningen.

EU-direktiv slås ned

Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen att personer mellan 60 och 74 år screenas för tarmcancer.

Metoden innebär att ett avföringsprov skickas in och, om spår av blod upptäcks, följs upp med en koloskopi.

Trots att EU-kommissionen sedan 2022, genom initiativet ECICC, rekommenderar screening från 50 års ålder har Socialstyrelsen valt att stå fast vid sin tidigare bedömning.

– Det är mycket anmärkningsvärt att evidensläget tolkas så olika i Sverige jämfört med övriga Europa, säger Marie-Louise Lydrup, ordförande i den nationella vårdprogramgruppen för tjock- och ändtarmscancer, till Läkartidningen.

Stark kritik

Beslutet har mötts av stark kritik både från vårdpersonal och forskare.

Kritiken handlar bland annat om att Socialstyrelsen i sin översyn baserat beslutet på samma studier som låg till grund för rekommendationen 2014, och att sjukdomsläget ser annorlunda ut idag.

– Genomlysningen nu baseras på samma faktaunderlag, som, vilket är viktigt – inte är det samlade evidensläget utan samma RCT:er som förelåg 2014. Dessutom föreligger ju nu en tydlig stark rekommendation från ECICC att införa screening från 50 års ålder, säger Lydrup.

Även Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, anser att en sänkning av åldersgränsen behövs på sikt, då de ser en kraftfull ökning av yngre patienter som kommer in med rektalcancer.

Socialstyrelsen står fast

Socialstyrelsen gör en annan tolkning av underlaget.

Myndigheten menar att forskningsläget inte ger tillräckligt stöd för att ändra åldersgränsen.

De anser att en sänkt åldersgräns inte kommer minska dödligheten ytterligare.

– Resultaten från studierna redovisas inte uppdelat i mindre åldersgrupper, så det är svårt att bedöma screeningens effekt specifikt för 50–59-åringar. De flesta som får cancer är dock över 60 år, så effekten är troligen störst för denna åldersgrupp, kommenterar Socialstyrelsen.

Foto: A Lallemand

Text: Redaktionen

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

Inför viktiga samtal i USA markerar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tydliga röda linjer för fredsförhandlingar.

Han menar även att folkets röst har stor betydelse, rapporterar Kyiv Post.

Avgörande samtal

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att han är på väg till USA för möten med president Donald Trump, med ett stopp i Kanada på vägen.

Under en digital presskonferens berättar han att resan syftar till att samordna Ukrainas linje med nära allierade.

När Zelenskyj möts med frågor om möjliga kompromisser i framtida fredsförhandlingar är budskapet tydligt – vissa frågor är helt uteslutna från förhandling.

– Det finns definitivt röda linjer för det ukrainska folket i dag… Dessa inkluderar våra territorier och kärnkraftverket i Zaporizjzja. Juridiskt kommer vi inte att erkänna något under några omständigheter, säger han.

Han understryker också att större beslut inte kommer att fattas utan folkligt stöd.

– Ukrainas folk är de viktigaste, säger Zelenskyj och betonar att regeringen måste rådfråga medborgarna innan avgörande steg tas.

Konkreta säkerhetsgarantier

En central punkt i Zelenskyjs budskap är behovet av starka och konkreta säkerhetsgarantier. Enligt honom visar Rysslands fortsatta attacker att ord inte räcker.

– Ryssland har inlett massiva attacker mot Ukraina. På vägen mot fredsförhandlingar är deras svar tydligt. Det viktigaste är att varje steg vi tar måste backas upp av starka säkerhetsgarantier, säger han.

Han avvisar även tankar på folkomröstningar eller val under rådande förhållanden.

– Om den amerikanska sidan tar upp en folkomröstning eller val, kan det absolut inte ske under de villkor vi lever med i dag, slår han fast.

Växande behov av stöd

Zelenskyj avslutar med att peka på Ukrainas akuta behov av fortsatt militärt stöd från Europa, särskilt när det gäller luftförsvar.

– Vi har inte tillräckligt med ytterligare luftförsvarssystem, och det är tydligt för alla. Vi behöver systematiska leveranser av system och missiler – fler missiler, eftersom Ryssland attackerar med ett ökande antal drönare och raketer, säger han.

Foto: President of Ukraine office

Text: Redaktionen