Svensk matjätte tvingas lägga ner fabrik

2025 08 12

En ledande svensk köttproducent lägger nu ner en fabrik.

Det är köttproducenten KLS – som är en av Sveriges största – som tvingas till åtgärden.

Minskande produktionsvolymer ställer till det, och KLS behöver därför lägga ned Charkprodukter i Billesholm, framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

Tvingas lägga ner

Beslutet om att lägga ned fabriken i Billesholm, där det framför allt tillverkas korv, påverkar ungefär 60 anställda. 

Produktionen är planerad att avslutas i slutet av andra kvartalet 2026.

– Det är ett tungt beslut att lägga ned Charkprodukter i Billesholm, i synnerhet eftersom vi måste säga farväl till duktiga och omtyckta kollegor, säger Viktor Tornberg, vd för KLS som äger Charkprodukter i Billesholm. 

“Tråkigt men nödvändigt”

Tornberg fortsätter.

– Förutom att produktionsvolymerna i Billesholm har minskat kräver anläggningen stora investeringar för att kunna fortsätta producera, säger han.

– Det är tråkigt att behöva lägga ned produktionen i Billesholm, men ett nödvändigt steg för att hålla KLS konkurrenskraftigt och säkerställa långsiktig kapacitet.

Det är KLS

Matföretaget KLS är branschledande inom svensk köttproduktion med fyra slakterier och fem chark- och förädlingsfabriker i Sverige.

KLS är en del av Danish Crown Group, som är en av Europas största producenter av svinkött.

“Fortsatt dämpat”

I den bredare bilden beskriver Statistiska centralbyrån arbetsmarknaden i Sverige som “fortsatt dämpad”.

Många kämpar med arbetslösheten, men Arbetsförmedlingen ser en ljusning som dock kommer att ta lite tid.

– Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas gå långsammare än tidigare beräknat. Den ekonomiska oron i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar, säger Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör.

– Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken. Men det finns ljusning i sikte. Vi ser viss optimism bland arbetsgivarna, framför allt på längre sikt. Vi spår gradvis minskad arbetslöshet under 2026.

Foto: J. Ignacio Pompe

Text: Redaktionen

“Betydligt värre än väntat” – stort bakslag i USA

2025 09 10

Den amerikanska ekonomin mår sämre än man tidigare trott.

Efter covidpandemin klarade sig USA:s ekonomi betydligt bättre än många andra länders.

Nu kommer dock nya revideringar av jobbsiffror som pekar på att den amerikanska ekonomin mår sämre än man tidigare trott.

En revidering av sysselsättningsdata visar att under perioden april 2024–mars 2025 skapades 911 000 färre jobb än tidigare beräknat, rapporterar CNBC.

Värsta sedan 2002

Revideringarna var mer än 50 procent högre än förra årets justering och de största sedan 2002. 

På månadsbasis tyder de på en genomsnittlig sysselsättningstillväxt som är 76 000 lägre än vad som ursprungligen rapporterades.

– BLS preliminära revideringar av referensvärdena för sysselsättningen utanför jordbrukssektorn visar på en betydligt svagare arbetsmarknad under större delen av 2024 och början av 2025 än vad som tidigare beräknats, säger Oren Klachkin, marknadsekonom på Nationwide Financial.

– Det är viktigt att notera att den långsammare sysselsättningstillväxten innebär att inkomsttillväxten också var svagare redan före den senaste tidens ökade politiska osäkerhet och ekonomiska avmattning som vi har sett sedan våren.

Även i år

Även den senaste tidens data pekar på en ekonomisk nedgång på andra sidan Atlanten.

Det har handlat om ytterligare nedrevideringar av jobbsiffror såväl som färre antal jobb än väntat.

Vill se sänkning

Med anledning av de nya siffrorna är det många som vill se räntesänkningar i USA.

Fed-chefen Jerome Powell har undvikit att sänka räntan på grund av att inflationstakten fortfarande ligger en bit över målet på två procent.

En som trycker på att sänkningar behövs är president Donald Trump.

“Uselt jobb”

På tisdagskvällen har Trump på nytt uttalat sig om saken.

– Han (”För sent!”) har gjort ett uselt jobb sedan han anpassade målet. Det är för lågt, det är för strikt, de följde data som är flera år försenade. De tror inte att penningmängden spelar någon roll, det är som om påven inte trodde på Jesus, skriver han på Truth Social.

Trump hänvisar ofta till Jerome Powell som “Too Late”, eller “För sent”.

Foto: N. Shuliahin

Text: Redaktionen

USA varnar Ryssland: ”Då blir det action”

2025 09 11

Alexus Grynkewichius, USA:s högste befälhavare i Europa, går ut med ett tydligt budskap till Ryssland.

Om Ryssland skickar en svärm av drönare mot Natoterritorium kommer artikel 5 omedelbart att aktiveras.

– En drönarsvärm som närmar sig oss skulle inte tolkas som en olycka, utan en attack mot hela alliansen, säger Grynkewichius till den litauiska public service-kanalen LRT.

Natogeneralen säger att försvarsalliansen kommer ”aktivera ytterligare förmågor” vid ett sådant scenario.

– Jag kan inte gå in på detaljer, men i händelse av en väpnad attack och aktivering av artikel 5 skulle det bli mycket action. Det skulle förändra spelplanen helt.

Det här är Natos artikel 5

Natos artikel 5 fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Varje medlemsstat är förpliktigade att ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats.

”Testa och provocera”

Alexus Grynkewichius uttalande kommer en dag efter Rysslands kränkning av polskt luftrum. Polens luftförsvar sköt ner flera ryska drönare som flög över landets territorium. Den polska regeringen anser att det rör sig om ett avsiktligt angrepp, men Ryssland tillbakavisar uppgifterna.

– Det fanns ingen avsikt att attackera några mål på polskt territorium, uppger det ryska försvarsdepartementet i ett uttalande.

Flera europeiska politiker slår tillbaka mot påståendet.

– Det finns inget som tyder på att dessa mängder av drönare flög över polskt territorium av misstag, säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius enligt BBC.

Han får stöd av sin italienske motsvarighet Guido Crosetto.

Crosetto kallar den ryska kränkningen för en ”avsiktlig attack” som syftar till att ”testa och provocera” Nato.

Under Rysslands invasion av Ukraina har ryska drönare och robotar upprepade gånger korsat Lettlands, Litauens, Polens och Rumäniens luftrum.

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen