Svensk fabrik varslar – 60 anställda drabbas

2025 03 25

Ytterligare ett företag varslar om uppsägning.

Lågkonjunkturen fortsätter att slå hårt mot svenska företag.

Som bekant är det särskilt tufft i byggsektorn – någonting som nu slår mot det svenska träindustriföretaget Setra Group.

Fabriken i Dalarna varslar om uppsägning.

60 drabbas

Setra har beslutat att tillsvidare övergå från kontinuerlig till periodvis produktion av KL-trä och träkomponenter i fabriken i Långshyttan, Dalarna. 

Beslutet fattas för att “återställa ekonomisk hållbarhet”. 

Som en följd av produktionsomläggningen varslas drygt 60 medarbetare om uppsägning på grund av arbetsbrist. 

Konjunkturen påverkar

Marcus Westdahl, vd och koncernchef för Setra Group, kommenterar beskedet.

– Stigande timmerpriser, en kraftigt försämrad byggkonjunktur och överutbud av KL-trä och träkomponenter har satt press på marginaler och lönsamhet i affärsområdet, säger han i ett pressmeddelande.

– Beslutet att anpassa produktionen och verksamheten i Långshyttan är därmed affärsmässigt nödvändig och samtidigt ett oerhört tråkigt beslut som drabbar våra medarbetare

“Stor påverkan”

Westdahl fortsätter.

– Produktionsomläggningen har naturligtvis stor påverkan på de som varslas, deras familjer och lokalsamhället i Långshyttan. Vårt fokus nu är att hantera situationen med stor omsorg om våra medarbetare som ska få allt stöd de behöver, säger han.

550 miljoner kronor

Setra har sedan 2018 investerat cirka 550 miljoner kronor i träindustricentret i Långshyttan. 

Marknadsläget för träindustrin i Sverige beskriver bolaget som “generellt svårt”, med ett “överutbud i förhållande till efterfrågan”.

Setra meddelar att de avser att återuppta kontinuerlig produktion av KL-trä “när marknadsförhållandena förbättras”.

Den svaga konjunkturen fortsätter att ställa till det ordentligt för många företag runt om i landet.

Inte minst är läget i byggsektorn fortsatt svagt – år av höga räntor och återhållsamhet vad gäller nya investeringar har lett till en svaghet i byggsektorn som slår mot såväl byggföretagen som leverantörerna.

Foto: Setra Group

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

2026 08 19

Natoflygplan utför en operation vid den ryska enklaven Kaliningrad.

Flera militärflygplan tillhörande Nato har deltagit i en operation nära Kaliningrad, som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön men tillhör Ryssland.

I operation ska bland annat norska flygplan ha deltagit.

Norge deltog

Nato-flygplan ska på tisdagen ha genomfört en operation dels vid Kaliningrad, dels i norra Norge, rapporterar Die Welt.

Ett ovanligt stort antal Nato-flygplan ska ha befunnit sig nära den ryska enklaven.

Det handlar om flygplan av modellerna E-3 AWACS och ARTEMIS II, och ett EA-37B Compass Call II.

Det är framför allt det sistnämnda, ett flygplan för elektronisk krigföring, som gör operationen extra noterbar. Det tyder på att USA och Nato har ett särskilt behov av att spana och agera i Kaliningradregionen, enligt The Moscow Times.

– Nato är en försvarsallians, och allierade förbättrar kontinuerligt sina försvarsförfogenheter. Amerikanska och norska jaktflygplan, polska marktrupper, ett NATO E-3A luftövervakningssystem (AWACS) och andra styrkor deltog i operationen, säger en talesperson för Nato, enligt Die Welt.

Operationen leddes av USA.

Militärexperten Carlo Masala, som jobbar på Bundeswehrs universitet i München, menar att USA och Nato skickar en tydlig signal till Ryssland.

– Idag var det en betydande koncentration av flygvapen runt Kaliningrad. Man kan bara hoppas att Ryssland har förstått budskapet, skrev han på X på tisdagen.

Fruktar ”false flag”-operation

Nato-operationen sammanfaller med att nya, konkreta hotbilder mot Baltikum har uppdagats.

Litauens regering har nyligen varnat för att det finns underrättelseinformation om att Ryssland kan överväga attacker mot kritisk infrastruktur i de baltiska staterna.

Ryssland kan utföra sådana attacker med ukrainska drönare, och förneka kännedom, enligt underrättelseinformationen.

– Vi talar om en möjlig ”false flag”-operation med en falsk ukrainsk drönare. Detta är förmodligen det mest realistiska scenariot som för närvarande undersöks, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas, enligt tidningen.

Samtidigt fruktar amerikanska underrättelsetjänster att Ryssland kommer att pröva Natos ”beslutsamhet” genom en begränsad attack någon gång mellan hösten 2026 och 2029.

Foto: Eric Salard Wikimedia, CC BY-SA 2.0 

Text: Redaktionen

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Inte sedan krigsutbrottet 2022 har ryssarna tagit ut så här mycket pengar.

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader. 

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta. 

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen