Svensk fabrik varslar – 60 anställda drabbas

2025 03 25

Ytterligare ett företag varslar om uppsägning.

Lågkonjunkturen fortsätter att slå hårt mot svenska företag.

Som bekant är det särskilt tufft i byggsektorn – någonting som nu slår mot det svenska träindustriföretaget Setra Group.

Fabriken i Dalarna varslar om uppsägning.

60 drabbas

Setra har beslutat att tillsvidare övergå från kontinuerlig till periodvis produktion av KL-trä och träkomponenter i fabriken i Långshyttan, Dalarna. 

Beslutet fattas för att “återställa ekonomisk hållbarhet”. 

Som en följd av produktionsomläggningen varslas drygt 60 medarbetare om uppsägning på grund av arbetsbrist. 

Konjunkturen påverkar

Marcus Westdahl, vd och koncernchef för Setra Group, kommenterar beskedet.

– Stigande timmerpriser, en kraftigt försämrad byggkonjunktur och överutbud av KL-trä och träkomponenter har satt press på marginaler och lönsamhet i affärsområdet, säger han i ett pressmeddelande.

– Beslutet att anpassa produktionen och verksamheten i Långshyttan är därmed affärsmässigt nödvändig och samtidigt ett oerhört tråkigt beslut som drabbar våra medarbetare

“Stor påverkan”

Westdahl fortsätter.

– Produktionsomläggningen har naturligtvis stor påverkan på de som varslas, deras familjer och lokalsamhället i Långshyttan. Vårt fokus nu är att hantera situationen med stor omsorg om våra medarbetare som ska få allt stöd de behöver, säger han.

550 miljoner kronor

Setra har sedan 2018 investerat cirka 550 miljoner kronor i träindustricentret i Långshyttan. 

Marknadsläget för träindustrin i Sverige beskriver bolaget som “generellt svårt”, med ett “överutbud i förhållande till efterfrågan”.

Setra meddelar att de avser att återuppta kontinuerlig produktion av KL-trä “när marknadsförhållandena förbättras”.

Den svaga konjunkturen fortsätter att ställa till det ordentligt för många företag runt om i landet.

Inte minst är läget i byggsektorn fortsatt svagt – år av höga räntor och återhållsamhet vad gäller nya investeringar har lett till en svaghet i byggsektorn som slår mot såväl byggföretagen som leverantörerna.

Foto: Setra Group

Text: Redaktionen

”Kommer räkna förluster” – Kreml dundrar mot EU

2025 10 14

Uppgifterna om att EU kan använda frysta ryska tillgångar väcker ilska i Kreml.

Enligt uppgifter växer stödet inom EU för att beslagta frysta ryska miljarder i syfte att skicka dessa till Ukraina.

Det väcker stor ilska i Kreml.

Ryssland dundrar nu mot EU – och menar att unionen kommer att få “räkna sina förluster” om de går vidare med förslaget.

Kreml dundrar

Varje försök att “stjäla” Rysslands suveräna tillgångar kommer att leda till en situation där allt prat om solidaritet inom EU ersätts av en förlusträkning.

Det säger Denis Gonchar, Rysslands ambassadör i Belgien.

– Varje försök att konfiskera eller använda suveräna tillgångar kommer att uppfattas som stöld, en illegal handling som strider mot gällande internationell rätt, förklarar han för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Gensvaret kommer att vara proportionerligt. Jag kan försäkra er att om EU beslutar sig för att genomföra denna plan, kommer deras prat om solidaritet snabbt att ersättas av en räkning av förluster.

“Russofobi”

Gonchar fortsätter.

– Ju allvarligare situationen i Ukraina blir – vad gäller Kyivs nederlag på slagfältet och de växande ekonomiska och finansiella problemen – och ju svårare det blir för det kollektiva Väst att hitta egna medel för att hålla Zelenskyj-regimen flytande, desto fräckare blir försöken från EU:s ledarskap och de mest russofobiska medlemsstaterna att tvinga de tveksamma, som Belgien, att gå med på beslagtagandet av Rysslands frysta tillgångar.

Läs mer: Ukrainsk by befriad

Stödet växer

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men uppgifter pekar på att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

1,54 biljoner

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natojätte säger nej till Trump – presidenten förbannad

2025 10 15

Donald Trump är inte alls nöjd med Spanien.

Efter en längre tids osäkerheter kom Trump-administrationen till slut överens med EU om ett nytt handelsavtal.

Ett EU-land som trots det kan drabbas av amerikanska tullar är Spanien.

Natolandet vägrar höja sina försvarsutgifter – någonting som väcker stor ilska hos den amerikanska presidenten.

Trump förbannad

Spaniens ovilja att komma upp i Natos målsättning vad gäller försvarsutgifter beskriver Trump som “oerhört respektlöst”.

– Jag är mycket missnöjd med Spanien, säger han enligt Politico.

– De är det enda landet som inte höjde sin siffra till 5 procent. Alla andra länder i Nato höjde till 5 procent. Jag tycker att det Spanien gjorde är en mycket dålig sak för Nato.

Funderar på tullar

Trump tillägger att han “överväger att ge Spanien handelsstraff genom tullar på grund av vad de gjorde,” i sitt hittills mest fördömande uttalanden i ämnet.

Den amerikanska presidenten ska tidigare ha sagt följande till sin finska motsvarighet Alexander Stubb:

– Kanske borde man slänga ut dem ur Nato, rent ut sagt. Jag tycker ni kommer att behöva börja prata med Spanien.

Läs mer: UPPGIFTER: Ukrainska styrkor avancerar 1,6 kilometer

Var överens

Nato-länderna har som bekant efter Rysslands invasion av Ukraina kommit överens om att ett mål på två procent av BNP till försvaret inte är tillräckligt.

Spanien är det enda land i försvarsalliansen som inte har förbundit sig till att nå upp till det nya målet på fem procent, rapporterar Reuters.

Bara 2,1 procent

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez säkrade ett undantag i sista minuten vid den tidpunkten och sade att Spanien endast skulle spendera upp till 2,1 procent, vilket han kallade “tillräckligt och realistiskt”.

Spanien, som gick med i Nato 1982, har hävdat att de kompenserar för den lägre utgiften med starka truppbidrag till Nato-uppdrag, inklusive utplaceringar i Lettland, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och Turkiet.

Läs mer: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen