Svensk fabrik varslar – 60 anställda drabbas

2025 03 25

Ytterligare ett företag varslar om uppsägning.

Lågkonjunkturen fortsätter att slå hårt mot svenska företag.

Som bekant är det särskilt tufft i byggsektorn – någonting som nu slår mot det svenska träindustriföretaget Setra Group.

Fabriken i Dalarna varslar om uppsägning.

60 drabbas

Setra har beslutat att tillsvidare övergå från kontinuerlig till periodvis produktion av KL-trä och träkomponenter i fabriken i Långshyttan, Dalarna. 

Beslutet fattas för att “återställa ekonomisk hållbarhet”. 

Som en följd av produktionsomläggningen varslas drygt 60 medarbetare om uppsägning på grund av arbetsbrist. 

Konjunkturen påverkar

Marcus Westdahl, vd och koncernchef för Setra Group, kommenterar beskedet.

– Stigande timmerpriser, en kraftigt försämrad byggkonjunktur och överutbud av KL-trä och träkomponenter har satt press på marginaler och lönsamhet i affärsområdet, säger han i ett pressmeddelande.

– Beslutet att anpassa produktionen och verksamheten i Långshyttan är därmed affärsmässigt nödvändig och samtidigt ett oerhört tråkigt beslut som drabbar våra medarbetare

“Stor påverkan”

Westdahl fortsätter.

– Produktionsomläggningen har naturligtvis stor påverkan på de som varslas, deras familjer och lokalsamhället i Långshyttan. Vårt fokus nu är att hantera situationen med stor omsorg om våra medarbetare som ska få allt stöd de behöver, säger han.

550 miljoner kronor

Setra har sedan 2018 investerat cirka 550 miljoner kronor i träindustricentret i Långshyttan. 

Marknadsläget för träindustrin i Sverige beskriver bolaget som “generellt svårt”, med ett “överutbud i förhållande till efterfrågan”.

Setra meddelar att de avser att återuppta kontinuerlig produktion av KL-trä “när marknadsförhållandena förbättras”.

Den svaga konjunkturen fortsätter att ställa till det ordentligt för många företag runt om i landet.

Inte minst är läget i byggsektorn fortsatt svagt – år av höga räntor och återhållsamhet vad gäller nya investeringar har lett till en svaghet i byggsektorn som slår mot såväl byggföretagen som leverantörerna.

Foto: Setra Group

Text: Redaktionen

28 jul 2026

Ryssar strömmar ut ur landet

2026 07 28

Ryssar flyr Putin.

Rykten om en ny mobiliseringsvåg får allt fler ryssar att söka bostäder utomlands.

Nu märks en kraftig ökning i ett land nära Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Efterfrågan exploderar

Allt fler ryssar uppges just nu försöka lämna landet efter nya rykten om att en mobilisering kan vara på väg.

I Armeniens huvudstad Jerevan har efterfrågan på hyreslägenheter ökat kraftigt, rapporterar ryska Verstka.

Lokala mäklare beskriver situationen som den mest intensiva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Samtidigt har hyrorna i Jerevan stigit med omkring 30 procent under de senaste tre månaderna.

Sökningarna når rekordnivåer

Intresset för att hitta bostad i Armenien syns även i sökstatistiken.

Enligt data från Yandex började ryssar söka allt mer efter ”lägenheter i Jerevan” under våren 2026.

Under veckan den 13–19 juli nådde antalet sökningar omkring 5 200. Det är högre än nivåerna under veckan då Rysslands invasion av Ukraina inleddes i februari 2022.

Under mobiliseringsperioden hösten 2022 var intresset ännu större, då nästan 10 000 sökningar registrerades under en vecka.

”Inga normala alternativ kvar”

På Telegram-kanaler där ryssar söker bostäder i Armenien syns också en tydlig ökning.

Varje dag publiceras mängder av inlägg från personer som redan har kommit till landet eller planerar att lämna Ryssland under hösten.

Både barnfamiljer, unga män och kvinnor letar efter boenden.

En Telegram-kanal som bevakar bostadsmarknaden i Armenien uppger att utbudet snabbt har minskat.

– Det finns helt enkelt inga normala alternativ längre. Folk fortsätter att komma, och den här sommaren har enligt min mening nästan varit som sommaren 2022, skriver kanalen ”Meter i Dram”.

Tidigare rapporter har pekat på att ryska myndigheter kan förbereda nya åtgärder för att stärka armén, samtidigt som flera bedömare inte utesluter en ny mobiliseringsvåg om förlusterna vid fronten fortsätter att öka.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har hävdat att Vladimir Putin kan försöka kalla in mellan 300 000 och 500 000 personer till kriget.

– Om vi inte skapar problem för honom med logistik, vapen, bensin och diesel, och om våra partner inte inför totala sanktioner för hans aggression, kommer Putin att genomföra mobilisering, har Zelenskyj tidigare sagt.

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen

28 jul 2026

Historisk vändning – kan lämna Putins block

2026 07 29

En Putinallierad kan bryta med Ryssland.

Armenien tar nya steg mot Europa och öppnar för en folkomröstning om EU-medlemskap.

Ett besked som kan förändra landets relation till Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Armenien närmar sig EU

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan har öppnat för möjligheten att landet kan hålla en folkomröstning om ett framtida medlemskap i Europeiska unionen.

Beskedet kom under ett samtal med Vladimir Putin, det första mötet mellan ledarna efter Armeniens parlamentsval i juni.

– Armeniens regerings presstjänst uppger att Pasjinjan sa följande till Putin: en folkomröstning kan genomföras, men först efter att landet officiellt har ansökt om EU-medlemskap, skriver tidningen.

Steget ses som en tydlig markering eftersom Armenien länge har varit nära knutet till Ryssland och ingår i den ryskledda Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU).

Kan lämna Rysslands inflytande

Under samtalet ska Putin ha betonat vikten av att Armenien snarast genomför en folkomröstning om landet ska gå mot EU eller fortsätta sitt medlemskap i EAEU.

Samtidigt har relationen mellan Moskva och Jerevan försämrats kraftigt under de senaste åren.

Armenien har riktat kritik mot Ryssland efter att landet inte ansåg att Moskva gav tillräckligt stöd under konflikten med Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach.

Nu öppnar regeringen i Jerevan allt tydligare för en ny riktning.

I mars 2025 godkände det armeniska parlamentet ett lagförslag som uppmanade regeringen att börja processen mot en närmare relation med EU.

Konflikt med Moskva växer

Samtidigt som Armenien närmar sig EU försöker landet hantera sina fortsatta band till Ryssland.

Under samtalet med Putin tog Pasjinjan även upp ryska importbegränsningar mot armeniska produkter och menade att åtgärderna strider mot tidigare avtal och reglerna inom EAEU.

– Medierna noterar också att Ryssland inte gratulerade Pasjinjan till hans seger i parlamentsvalet, skriver tidningen.

EU erbjuder stöd

EU har samtidigt ökat sitt stöd till Armenien för att minska landets ekonomiska beroende av Ryssland.

Europeiska unionen har bland annat tagit bort tullar på nästan 80 procent av armenisk export och lovat ekonomiskt stöd till landet.

För Armenien innebär en möjlig EU-väg en historisk förändring.

Landet har i decennier varit en av Rysslands närmaste partners i Kaukasus – men nu kan en ny politisk riktning vara på väg.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen