11 juni 2026

Superkameror sätts upp i Sverige – böter kan skjuta i höjden

2026 04 14

Just nu testas nya “superkameror” för att fånga fortkörande bilister.

I samband med polisens trafikvecka i mars fastnade drygt 1 500 bilister i polisens kontroller i region mitt.

Samtidigt fortsätter utvecklingen med allt mer avancerade fartkameror.

Utanför Värnamo testas de nya “superkamerorna” – och det rör sig om fartkameror med förbättrade förmågor.

Nya kameror

Längs med riksväg 27 utanför Värnamo sitter den nya fartkameran.

Kameran är monterad vid bågen som sitter över vägen och kan därmed fånga upp fler bilar i tre körfält, rapporterar SVT.

Skarpare bilder ska kunna visa bland annat mobilanvändning.

Den nya kameran är del av ett pilotprojekt där kameror ska upp på olika platser och sedan utvärderas.

Ska fånga fler

De nya fartkamerorna ska fånga fler bilister som kör för fort eller använder mobiltelefonerna i bilen.

– Fartkamerorna som är placerade vid sidan av vägen har ett visst avstånd som de kan övervaka in till passerande fordon, säger Trafikverkets utredare Jonas Nygren.

– Fartkameror monterade vid portal ovanför vägen som här når även rakt framgående körfältet.

Läs mer: Många bilister får samma mejl just nu – radera direkt

Över 1 500 tagna

I mars hade polisen trafikvecka – och då fastnade 1 550 bilister i region mitt.

Polisens kontroller genomfördes under vecka 11, både med synliga laserinstrument vid vägkanten och dolt med genomsnittshastighetsmätare. 

Polisens nya polisbilar med radarhastighetsmätare utnyttjades också under veckan.

“Stor skillnad”

Det är alltså inte bara nya fartkameror som ska stoppa fortkörarna framöver.

– Det kommer nog göra stor skillnad när vi får radar i alla våra fordon, säger Malin Dahlström, trafikpolis i Region mitt.

– När fler överträdelser upptäcks ökar den upplevda upptäcktsrisken, vilket jag tror är en av de största faktorerna till att förändra förares beteende.

Läs mer: Nya hamburgerkedjan expanderar – tredje restaurangen i Sverige

Foto: J. Furtney

Text: Redaktionen

2 juli 2026

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Hälften läggs ner – konsekvenser i Moskva

2026 07 02

Massnedläggningar drabbar den ryska huvudstaden.

Ryssland har stora ekonomiska problem, vilket har börjat märkas rejält på landets gator.

Populära ryska kafékedjor, restauranger och barer läggs ned i rekordsnabb fart.

58 procent har lagts ner

Nedläggningarna märks i hela landet och inte minst i huvudstaden Moskva.

En av Rysslands största och mest populära kafékedjor, Shokoladnitsa, har minskat antalet kaféer i Ryssland med nästan 58 procent sedan 2021, rapporterar Moscow Times.

2021 drev Shokoladnitsa 444 kaféer, i år är siffran nere på 187 stycken.

Under första halvåret 2026 har det gått brant utför för den kända kedjan, som har krympt från 236 till 187 kaféer i Ryssland sedan årsskiftet – och i takt med att hela Rysslands ekonomi blivit allt mer pressad.

Samtidigt har den kända Moskva-baserade kafékedjan Mu-Mu minskat sina kaféer med mer än hälften.

Mu-Mu är mycket populär i Moskva, men har trots det tvingats mer än halvera sin närvaro i huvudstaden. 2021 hade man 40 kaféer i Moskva, nu finns bara 18 kvar.

Tufft även för ”Rysslands McDonald’s”

Under 2026 har utvecklingen varit katastrofal för kaféer, barer och restauranger i Moskva och i hela Ryssland.

Stigande priser, högre skatter och andra utgifter samt minskad konsumtion har satt rejäl press på hela branschen.

– En undersökning i mars av Action Accounting visade att 94 % av kaféer, barer och restauranger i Ryssland antingen drevs på gränsen till lönsamhet eller gick med förlust, rapporterar tidningen.

Även snabbmatskedjor har det tufft.

Exempelvis visar de senaste siffrorna en stor nedgång för ”Vkusno i Tochka”, efterträdaren till McDonald’s i Ryssland, vars nettovinst minskade med 15,1 procent under 2025.

Men i år har antalet nedläggningar och konkurshot alltså skjutit i höjden.

Mer än 440 restauranger och kaféer har stängt i Moskva under första halvåret 2026.

Det innebär att man redan närmar sig sifforna för hela fjolåret, trots att vi bara är sex månader in på det nya året.

Situationen blir alltså allt mer krisartad i Moskva och i Ryssland, och undersökningar har indikerat att ryssarnas förtroende för Putin har minskat i takt med de växande svårigheterna.

Foto: Viktor Solomonik

Text: Redaktionen