Succébesked från Clas Ohlson – tydlig ökning

2025 04 07

Mars månad blev en framgångsrik sådan för Clas Ohlson.

Ekonomin är fortsatt svag i Sverige.

Många kedjor och företag befinner sig i en svår sits – där konsumtionskraften är förhållandevis vek.

Mars månad var dock en väldigt framgångsrik sådan för Clas Ohlson, uppger kedjan i en ny rapport.

Stark månad

Nettoomsättningen i mars uppgick för Clas Ohlson till 814 Mkr, en ökning med 17 procent, varav 19 procent avser organisk tillväxt och 2 procent negativ valutaeffekt.

– Den totala nettoomsättningen under perioden maj 2024-mars 2025 uppgick till 10 813 Mkr (9 447), en ökning med 14 procent jämfört med motsvarande period föregående år, framhåller kedjan.

Flera orsaker

Kristofer Tonström, vd och koncernchef, kommenterar utvecklingen.

Med stark tillväxt i samtliga prioriterade produktnischer och ett uppskattat kundmöte ökade den organiska försäljningen med 19 procent i mars. Försäljningen påverkades positivt av en kalendereffekt hänförlig till påsken om +4 procentenheter, där effekten var allra tydligast på den norska marknaden. 

– En ytterligare förklaring till den starka försäljningsutvecklingen under månaden var stora ordervolymer i den mer volatila B2B-affären i Spares, liknande den effekt vi såg i april förra året. 

Det är Clas Ohlson

Clas Ohlson grundades 1918 som en postorderfirma i Insjön, Dalarna. 

Idag är kedjan ett detaljhandelsbolag med kunder på tre marknader, cirka 5 000 medarbetare och en omsättning om cirka 11 miljarder kronor.

Fortsatt svårt

Clas Ohlsons besked kommer som ett undantag där den bredare svenska ekonomin är fortsatt svag och många företag har det svårt.

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur där hög inflation och osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen håller tillbaka både konsumtion och investeringar.

– Återhämtningen i ekonomin fortsätter nästa år men lågkonjunkturen består och arbetslösheten är tydligt förhöjd ännu i slutet av 2026, bedömer Konjunkturinstitutet.

– KPIF-inflationen dämpas senare i år och blir några tiondelar lägre än inflationsmålet nästa år. Riksbanken bedöms därför inte ändra styrräntan i år eller nästa år.

Foto: Clas Ohlson

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen