Ukraina fortsätter att göra motstånd mot den ryska ockupationsmakten, inte minst genom att utföra attacker långt inne i Ryssland.

Den senaste tiden har attackerna ökat markant – vilket har fått stora konsekvenser för ryssarnas vardag.

Ökning med 48 procent

Minst 57 regioner i Ryssland har drabbats av avbrott i bränsleförsörjningen till följd av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier i Ryssland, rapporterar BBC.

Attackerna har ökat markant.

Sedan januari i år har Ukraina attackerat 21 av Rysslands 38 största raffinaderier.

Det är 48 procent mer än antalet träffade anläggningar under hela 2024.

I augusti i år registrerades minst 14 attacker. I september registrerades åtta attacker, och ytterligare fyra har skett i början av oktober.

Stora avbrott i bensinförsörjningen

Attackerna har lett till stora problem för Ryssland. De har lett till stora avbrott i bensinförsörjningen. Bensinpriserna rusar i höjden, stora köer har noterats vid många bensinstationer, och vissa stationer tvingas att stänga.

Ryska myndigheter har också infört ett förbud mot export av petroleumprodukter fram till slutet av året.

Sergej Vakulenko, seniorforskare vid Carnegie Berlin Center for Russia and Eurasia, uppger dock att Ukraina kommer behöva intensifiera attackerna ytterligare för att konsekvenserna ska bli riktigt allvarliga för Ryssland.

– Med den nuvarande nivån av skador är fabrikerna återställda på två till tre veckor, säger han till kanalen.

Han säger att några faktorer blir avgörande för krisens fortsatta utveckling.

– Hur många drönare kan Ukraina producera, hur ofta och massivt kommer det att kunna avfyra dem, och kommer det att fortsätta att fokusera på oljeraffinering eller välja andra mål? säger Sergej Vakulenko till kanalen.

Men störningar i bensinförsörjningen har redan uppstått i över hälften av Rysslands regioner, och på flera bensinstationer begränsar man mängden bensin som kunderna får tanka.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen