Succé för storbankerna

2025 04 30

Storbankernas kvartalsrapporter kommer in över förväntan.

Under gårdagen släppte Swedbank sin kvartalsrapport – och slog förväntningarna.

Aktien steg på tisdagen med 3,5 procent efter rapporten.

På onsdagen rapporterar såväl Handelsbanken som den schweiziska jätten UBS – och båda rapporterna är starka.

Starkt från Handelsbanken

I Handelsbankens rapport för första kvartalet 2025 framgår att resultatet och räntenettot är bättre än väntat.

– Trots betydande sänkningar av styrräntor i bankens hemmamarknader under det senaste året var räntenettot relativt stabilt jämfört med samma period föregående år, framhåller Handelsbanken i ett pressmeddelande.

– Provisionsnettot ökade, främst till följd av fortsatt god utveckling i sparaffären. Aktiviteten och interaktionen med kunderna var samtidigt hög med ökad efterfrågan på rådgivning lokalt på kontoren för att navigera i en mer osäker makromiljö.

Även UBS

Även den schweiziska storbanken UBS:s rapport ser bra ut.

Den schweiziska jätten UBS slår på onsdagen förväntningarna bland kraftig avkastning inom investmentbanking samtidigt som man varnar för den globala handelseffekten av svepande amerikanska tullar när man försöker tygla branta aktienedgångar.

Nettovinsten hänförlig till aktieägarna uppgick till 1 692 miljarder dollar under första kvartalet, jämfört med en genomsnittlig prognos på 1 359 miljarder dollar i en LSEG-undersökning av analytiker.

Koncernens intäkter uppgår till 12 557 miljarder dollar, jämfört med analytikernas förväntningar på 12 990 miljarder dollar.

Syns i sparandet

En ny rapport från Nordnet visar att svenska småsparare söker trygghet i banker i otrygga tider.

Bland de mest köpta aktierna i april månad finns såväl Handelsbanken som SEB och Swedbank.

– Vi kunde i början av månaden se en hög handelsaktivitet hos våra kunder, där mönstret snabbt blev tydligt, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

– Spararna storsålde amerikanska aktier och köpte svensk verkstad och bank, de senare där hög utdelning kan agera krockkudde i kursturbulensen.

Evolution bommar

I andra rapportnyheter så bommar nätkasinobolaget Evolution på onsdagsmorgonen.

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen