Storkedja gör comeback – stängde 79 butiker i Sverige

2025 07 16

För drygt en månad kom det dystra beskedet.

Hälsokedjan Life, med 79 butiker runt om i landet, kastade in handduken och ansökte om konkurs. 

Men nu återvänder kedjan i nytt format.

Det bekräftar Lifes tidigare koncern-vd Wictoria Glans i ett inlägg på Linkedin.

– Life har fått nya ägare. Tillsammans med mina kolleger i ledningen lämnar vi med stolthet över stafettpinnen till de nya norska ägarna.

Glans specificerar inte vilka de nya ägarna är, men hon bekräftar att det rör sig om ett norskt övertagande.

– I dag är Norge Lifes största marknad och det känns därför naturligt att Lifes nästa ägare har sin bas i Norge, framhåller hon.

Spår en stark framtid

Wictoria Glans tror att Life har en ljus framtid. Hon betonar att de nya ägarna tar över ett starkt varumärke.

– Bolaget växer både i försäljningskronor och i kunder, har ett fräscht butiksnät, växande attraktionskraft i varumärket, en organisation full av kompetens inom försäljning, teknik och modern detaljhandel och med en toppmodern systempark.

– Med rätt styrning och beslut kommer ni att kunna skapa en spjutspetsaktör inom wellbeing med en kundupplevelse i världsklass. Vi önskar er stort lycka till.

Därför gick Life i konkurs

Life lämnade in sin konkursansökan den 11 juni 2025.

Beslutet fattades efter en svår tid för hälsokedjan. Under en längre tid har Life tampats med ökade kostnader, vilket försatte kedjan i en finansiellt pressad situation som slutligen ledde till konkurs.

Nu är det upp till de nya ägarna att få ordning på skutan.

Butikerna tillfälligt stängda

Som en följd av konkursen har Lifes butiker varit tillfälligt stängda.

Det återstår att se hur många av butikerna som återigen slår upp portarna i Sverige.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

Ukraina fördömer nytt land – det är inte Ryssland

2026 01 11

Ukraina vill sätta press på ett land i Asien.

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

2026 01 10

En hel rysk region står utan värme, el och vatten.

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen