Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg
2026 07 06
Storbritanniens försvarsdepartement bekräftar att de skickat upp stridsflyg för att eskortera ett ryskt plan.
Incidenten inträffade den andra juni – men försvarsdepartementet går först nu ut med information om händelsen.
Det hela ägde rum när den brittiska flottans hangarfartygsgrupp var grupperad under Natobefäl i nordområdet, för att stödja alliansens operationer i Nordatlanten.
Då kom ett ryskt spaningsplan av typen Tu-142 Bear-F “onödigt nära" ett brittiskt hangarfartyg – och Storbritannien tvingades skicka upp stridsflygplan, rapporterar Kyiv Independent.
Flög nära
Enligt försvarsdepartementet flög det ryska planet på låg höjd och “onödigt nära” hangarfartyget HMS Prince of Wales, innan det fällde ett stort antal sonarbojar i närheten.
Sonarbojar är akustiska sensorer som samlar in data under vattenytan.
En talesperson för det brittiska försvarsdepartementet är upprörd över händelsen.
– Denna aktivitet var osäker och oprofessionell, säger talespersonen.
Skickade upp stridsflyg
I samband med att det ryska planet flög nära det brittiska hangarfartyget skickades stridsflygplan från Storbritannien upp.
Det ryska flygplanet möttes upp av två brittiska F-35-stridsflygplan, som eskorterade det tills det lämnade området.
Ryssland har inte kommenterat händelsen.
Tar jättelån
Spänningarna mellan Europa och Ryssland fortsätter att öka.
På måndagen kommer uppgifter om att Tyskland planerar att låna över 800 miljarder euro för att bland annat stärka försvaret fram till år 2030, rapporterar Financial Times.
Det motsvarar 8 816 miljarder svenska kronor – eller 8,8 biljoner kronor.
Fortsätter satsa
Tyskland arbetar likt en rad andra europeiska länder med att stärka sina försvarsförmågor.
Landet förväntas nå Natos försvarsutgiftsnivå på 2,8 procent av BNP i år, och “målnivån på 3,5 procent från och med 2029”, enligt regeringsföreträdare.
Företrädare för industrilobbyn är dock kritiska till utvecklingen.
– Den ena rekordbudgeten avlöser den andra, och på bara några få år har det finanspolitiska ramverket tänjts till bristningsgränsen av enorma skuldnivåer.
Foto: A. Alvarez
Text: Redaktionen


