Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

2026 07 06

Incidenten inträffade den andra juni – men försvarsdepartementet går först nu ut med information om händelsen.

Det hela ägde rum när den brittiska flottans hangarfartygsgrupp var grupperad under Natobefäl i nordområdet, för att stödja alliansens operationer i Nordatlanten.

Då kom ett ryskt spaningsplan av typen Tu-142 Bear-F “onödigt nära" ett brittiskt hangarfartyg – och Storbritannien tvingades skicka upp stridsflygplan, rapporterar Kyiv Independent.

Flög nära

Enligt försvarsdepartementet flög det ryska planet på låg höjd och “onödigt nära” hangarfartyget HMS Prince of Wales, innan det fällde ett stort antal sonarbojar i närheten.

Sonarbojar är akustiska sensorer som samlar in data under vattenytan.

En talesperson för det brittiska försvarsdepartementet är upprörd över händelsen.

– Denna aktivitet var osäker och oprofessionell, säger talespersonen.

Skickade upp stridsflyg

I samband med att det ryska planet flög nära det brittiska hangarfartyget skickades stridsflygplan från Storbritannien upp.

Det ryska flygplanet möttes upp av två brittiska F-35-stridsflygplan, som eskorterade det tills det lämnade området. 

Ryssland har inte kommenterat händelsen.

Tar jättelån

Spänningarna mellan Europa och Ryssland fortsätter att öka.

På måndagen kommer uppgifter om att Tyskland planerar att låna över 800 miljarder euro för att bland annat stärka försvaret fram till år 2030, rapporterar Financial Times.

Det motsvarar 8 816 miljarder svenska kronor – eller 8,8 biljoner kronor.

Fortsätter satsa

Tyskland arbetar likt en rad andra europeiska länder med att stärka sina försvarsförmågor.

Landet förväntas nå Natos försvarsutgiftsnivå på 2,8 procent av BNP i år, och “målnivån på 3,5 procent från och med 2029”, enligt regeringsföreträdare. 

Företrädare för industrilobbyn är dock kritiska till utvecklingen.

– Den ena rekordbudgeten avlöser den andra, och på bara några få år har det finanspolitiska ramverket tänjts till bristningsgränsen av enorma skuldnivåer. 

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Dagestan under attack

2026 08 24

Bland annat Dagestan, som ligger längst i söder vid Kaspiska havet, på gränsen mot Azerbajdzjan.

Ett viktigt logistiknav, som tillhör den ryska affärsjätten Ozon, har träffats och står nu i brand.

– Vi evakuerade omedelbart anställda. Enligt preliminära uppgifter befann sig flera personer i anläggningen men ingen har livshotande skador, uppger Ozons pressavdelning, enligt oberoende The Moscow Times.

Stor betydelse

Anläggningen har stor logistisk betydelse för Ozon i norra Kaukasus. Stora volymer varor och beställningar behandlas normalt på platsen, och den anses vara en av nyckelnoderna i företagets regionala logistiknätverk, rapporterar RBC-Ukraine.

Den stora lageranläggningen fungerade också som viktig länk i kedjan med leveranser till flera andra länder.

Varor till både Azerbajdzjan och Iran har skickats genom lagret, som varit en del av transportkorridoren mellan länderna, enligt tidningen.

Läs också: RYSKA MYNDIGHETER: Moskva kan inte skyddas

Tre andra platser

I helgen slog Ukraina till mot affärsjätten Ozons anläggningar för första gången. Under natten till den 24 augusti har ytterligare tre lagerbyggnader i andra delar av Ryssland träffats av drönarattacker, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Logistikcentret i Krasnodar var det första som träffades, uppger tidningen.

– Efter det attackerade drönare det största Ozonlagret i Nordkaukasus och dessutom evakuerades Ozons lagerlokaler i Adygeisk och Nevinnomyssk.

Ryssland slår ut stationer

Ukraina har den senaste tiden riktat in attacker mot ryska affärsjättar. Tidigare har flera av Wildberries anläggningar satts i brand. Nu får den stora konkurrenten Ozon smaka på samma medicin.

Samtidigt fortsätter Ryssland att slå mot Ukraina.

Under natten har flera bensinstationer attackerats, vilket inte är första gången under sommaren.

– Sedan början av sommaren har ryska styrkor intensifierat attackerna mot bensinstationer i flera regioner, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Bensinstationer i Charkiv, Sumy, Tjernihiv, Poltava, Zaporizjzja och Dnipropetrovsk har upprepade gånger varit måltavla för attacker.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: D. Silantev

Text: Redaktionen

Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

2026 08 24

Ukraina har lyckats slå till mot en rysk mobil Iskander-lavett.

En sällsynt attack som kan vara otroligt betydelsefull för att slå ut ryska system, rapporterar United24 media.

Ukraina jagar själva vapnen

Ukrainska styrkor har slagit till mot en rysk mobil Iskander-lavett nära den ukrainska gränsen.

Attacken är särskilt betydelsefull eftersom Iskander-systemet används för att avfyra ballistiska robotar mot ukrainska mål.

Zelenskyj bekräftar operationen i ett uttalande.

– Vi träffade en Iskander-lavett nära våra gränser. Jag är tacksam mot våra soldater som genomför detta, säger han.

Presidenten beskriver samtidigt operationen som en del av Ukrainas jakt på ryska robotsystem som placeras nära landets gränser.

System kan gå förlorat

Det som gör attacken särskilt intressant är att Ukraina inte försöker stoppa en Iskander-robot efter att den har avfyrats – utan försöker förstöra själva avfyrningsplattformen innan roboten kommer iväg.

Iskander är ett mobilt robotsystem där lavetten kan transporteras på väg, snabbt inta en position, avfyra en robot och därefter lämna området.

Det innebär att Ukraina försöker slå ut hela kedjan bakom attacken: lavetten som bär roboten, själva roboten och därmed möjligheten att genomföra en framtida Iskander-attack från just den plattformen.

Men det handlar inte om att ett enda anfall slår ut hela Rysslands Iskander-kapacitet.

Det är snarare Ukrainas taktik som kan hota systemet över tid om landet lyckas hitta och förstöra fler mobila lavetter.

Svåra mål att hitta

Iskander-lavetterna är svåra att slå ut eftersom de inte behöver stå på en permanent avfyrningsplats.

Serhij Beskrestnov, rådgivare till Zelenskyj, har tidigare beskrivit hur den ryska mobiliteten försvårar Ukrainas jakt på systemen.

– Att fånga en Iskander i rörelse, eller nära positionen där den håller på att placera sig, är svårt, har han sagt i ett tidigare uttalande.

Enligt Beskrestnov brukar Ryssland placera lavetterna mer än 160 kilometer bakom frontlinjen, vilket bland annat gör dem svårare att nå med ukrainska HIMARS-system.

Just därför är en träff mot en mobil Iskander-lavett ovanlig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen