De senaste åren har den svenska kronkursens utveckling varit svag.

Sedan årsskiftet har det dock varit någonting helt annat – och kronan har stärkts mot euron, men i synnerhet gentemot dollarn.

Nu lämnar storbanken SEB sin prognos för kronans utveckling framöver.

SEB:s prognos

Gustav Helgesson, makrostrateg på SEB, ger besked om SEB:s prognos.

– Även om kronan kan studsa lite upp och ned de närmsta månaderna så känner vi oss mer övertygade i dag än tidigare om att kronan kommer att stärkas framöver, säger han till SvD Näringsliv.

Mot dollarn

SEB tror att kronan främst kommer att stärkas mot dollarn.

Detta med anledning av Trumps tullkrig och dess påverkan på USA:s ekonomi.

– Trumps politik är dålig för den ekonomiska tillväxten i hela världsekonomin, men framför allt för USA. 

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Två ryska flygplan har förstörts i en framgångsrik ukrainsk attack.

Ett av planen beskrivs som väldigt sällsynt – och värt upp till 480 miljoner doller.

Sällsynt plan förstört

Det har tidigare rapporterats att Ukraina har genomfört framgångsrika attacker mot strategiska mål under natten till tisdag. Bland målen fanns Taganrogs flygplansreparationsfabrik i Rostov.

Nu rapporteras att två ryska flygplan har förstörts i attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Det handlar dels om ett ryskt Il-76-plan, som är ett tungt transportflygplan.

Men framför allt uppges Ukraina ha förstört ett Beriev A-60-plan.

Det är ett ryskt laserplan som beskrivs som sällsynt och dyrbart.

– Även om inget officiellt pris har offentliggjorts, uppskattar ryska medier flygplanets värde till mellan 150 miljoner och 480 miljoner dollar, beroende på dess konfiguration, rapporterar tidningen.

Flera attacker

Uppgifterna bekräftas av den ukrainska befälhavaren Robert ”Madyar” Brovdi, enligt tidningen.

Brovdi har också delat en satellitbild som bekräftar attacken.

A-60-planet är alltså utrustat med laser och beskrivs som sällsynt, vilket innebär att attacken utgör en enorm prestigeförlust för Putin och Ryssland.

Ukraina har även tidigare slagit ut sällsynta och värdefulla ryska tillgångar, konstaterar tidningen, och attackerna inne i Ryssland är ett viktigt sätt för det ukrainska försvaret att sätta press på Putinregimen.

Natten till tisdag slog ukrainska styrkor till mot flera mål inne i Ryssland, med hjälp av drönare och Neptune-kryssningsrobotar, enligt tidningen.

Förutom attacken mot Taganrog riktade man även attacker mot en oljeterminal i Novorossijsk och ett oljeraffinaderi Tuapse i Krasnodar kraj.

Ryssland har inte kommenterat uppgifter om att flygplanen har förstörts.

De har däremot sagt att de har skjutit ned 259 ukrainska drönare under natten, bland annat över Rostov.

Foto: Alexxx1979, Wikimedia 

Text: Redaktionen

År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen