Storbank blixtagerar – höjer räntan omedelbart

2025 03 28

SBAB höjer räntan på bundna bolån.

På torsdagsmorgonen höjer SBAB – en av de största bolånegivarna i Sverige – räntan igen.

Efter att senast ha genomfört en höjning tidigare i mars kommer nu en höjning på listräntorna på bundna bolån.

Det framhåller banken i ett pressmeddelande.

Höjer räntan

SBAB höjer listräntorna på bundna bolån med bindningstid 1–10 år, med 0,10 procentenheter.

– Räntejusteringen beror på att marknadsräntorna har ökat vilket lett till ökade upplåningskostnader för banken, förklarar banken.

– Förändringarna träder i kraft idag torsdag 27 mars.

“Vill ha följsamhet”

Listräntan för bundna bolån höjs med 0,10 procentenheter för bindningstider 1–10 år.

Det ger exempelvis en listränta på 3,69 procent för ett tvåårigt lån.

– SBAB:s ambition är att agera transparent i räntesättningen och ha en följsamhet mellan bolåneräntor och upplåningskostnader och samtidigt ta hänsyn till konkurrenssituationen på marknaden.

Så ser det ut nu

SBAB:s listräntor för bolån fr.o.m. 27 mars:

Bindningstid	Förändring (procentenheter)	Ny listränta (%)
3 månader	Oförändrad	3,47
1 år	+0,10	3,62
2 år	+0,10	3,69
3 år	+0,10	3,79
4 år	+0,10	3,89
5 år	+0,10	3,99
7 år	+0,10	4,13
10 år	+0,10	4,29

Inga förändringar

Vid det senaste mötet beslutade Riksbanken för att inte röra styrräntan – som ligger oförändrad på 2,25 procent.

Det finns i nuläget ingenting som tyder på att räntan kommer att sänkas i närtid.

Riksbanken framhåller att inflationen väntas vara mellan 2 och 3 procent i år för att sedan sjunka och stabiliseras vid målet.

– Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 2,25 procent och bedömer att räntan kommer att ligga kvar på nuvarande nivå även framöver, förklarar centralbanken.

– Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

KPIF-inflationen har blivit högre än väntat och bedöms ligga kvar mellan 2 och 3 procent resten av året.

Det beror huvudsakligen på ett ovanligt stort bidrag från den så kallade korgeffekten och att vissa livsmedelspriser stigit snabbt.

– Det finns risker kopplade till såväl utvecklingen i omvärlden som den svenska konjunkturen och kronans växelkurs som kan göra att inflationen blir högre eller lägre än väntat.

Källa: SBAB

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Ukraina fördömer nytt land – det är inte Ryssland

2026 01 11

Ukraina vill sätta press på ett land i Asien.

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

2026 01 10

En hel rysk region står utan värme, el och vatten.

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen