Storbank blixtagerar – höjer räntan omedelbart

2025 03 28

SBAB höjer räntan på bundna bolån.

På torsdagsmorgonen höjer SBAB – en av de största bolånegivarna i Sverige – räntan igen.

Efter att senast ha genomfört en höjning tidigare i mars kommer nu en höjning på listräntorna på bundna bolån.

Det framhåller banken i ett pressmeddelande.

Höjer räntan

SBAB höjer listräntorna på bundna bolån med bindningstid 1–10 år, med 0,10 procentenheter.

– Räntejusteringen beror på att marknadsräntorna har ökat vilket lett till ökade upplåningskostnader för banken, förklarar banken.

– Förändringarna träder i kraft idag torsdag 27 mars.

“Vill ha följsamhet”

Listräntan för bundna bolån höjs med 0,10 procentenheter för bindningstider 1–10 år. 

Det ger exempelvis en listränta på 3,69 procent för ett tvåårigt lån.

– SBAB:s ambition är att agera transparent i räntesättningen och ha en följsamhet mellan bolåneräntor och upplåningskostnader och samtidigt ta hänsyn till konkurrenssituationen på marknaden.

Så ser det ut nu

SBAB:s listräntor för bolån fr.o.m. 27 mars:

Bindningstid

Förändring (procentenheter)

Ny listränta (%)

3 månader

Oförändrad

3,47

1 år

+0,10

3,62

2 år

+0,10

3,69

3 år

+0,10

3,79

4 år

+0,10

3,89

5 år

+0,10

3,99

7 år

+0,10

4,13

10 år

+0,10

4,29

 

Inga förändringar

Vid det senaste mötet beslutade Riksbanken för att inte röra styrräntan – som ligger oförändrad på 2,25 procent.

Det finns i nuläget ingenting som tyder på att räntan kommer att sänkas i närtid.

Riksbanken framhåller att inflationen väntas vara mellan 2 och 3 procent i år för att sedan sjunka och stabiliseras vid målet.

– Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 2,25 procent och bedömer att räntan kommer att ligga kvar på nuvarande nivå även framöver, förklarar centralbanken.

– Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

KPIF-inflationen har blivit högre än väntat och bedöms ligga kvar mellan 2 och 3 procent resten av året. 

Det beror huvudsakligen på ett ovanligt stort bidrag från den så kallade korgeffekten och att vissa livsmedelspriser stigit snabbt.

– Det finns risker kopplade till såväl utvecklingen i omvärlden som den svenska konjunkturen och kronans växelkurs som kan göra att inflationen blir högre eller lägre än väntat.

Källa: SBAB

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Natos svar: 800 000 soldater på Putins tröskel

2025 11 27

Ryssland skulle kunna attackera Nato “imorgon”.

Den varningen kom från den tyska generallöjtnanten Alexander Sollfrank tidigare i november.

– Om man tittar på Rysslands nuvarande kapacitet och stridskraft skulle Ryssland kunna inleda en småskalig attack mot Natoterritorium redan imorgon, sade Sollfrank till Reuters vid tillfället.

Andra militära experter från Tyskland, och flera Natoländer, har uppgett att Ryssland skulle kunna vara redo att attackera försvarsalliansen inom två till fem år.

Och då finns en plan för hur Nato ska svara, uppger Wall Street Journal och oberoende The Moscow Times.

Den går under namnet “Operativ plan Tyskland” och inbegriper att 800 000 soldater från bland annat Tyskland och USA ska skickas till österut till frontlinjen.

– Målet är att förhindra krig genom att göra det klart för våra fiender att om de attackerar oss, kommer de inte att lyckas, säger en högt uppsatt tysk officer, som talar under anonymitet, till WSJ.

"Återgång till kalla krigets mentalitet"

Uppgifterna framgår i hemligstämplade dokument på över 1 200 sidor.

I materialet uppges vilka hamnar, floder, järnvägar och motorvägar som Nato skulle kunna använda för att flytta soldater och utrustning. Den behandlar även metoderna för hur förflyttningarna skulle ske säkert.

Planen beskrivs av tidningen som en “återgång till kalla krigets mentalitet”.

– Då civilsamhället och infrastrukturen förbereddes för kontinuerligt samarbete med militären, framhåller Moscow Times.

Danmark: risken har ökat

Redan idag bedriver Ryssland på flera sätt hybridkrigföring mot Europa.

Tidigare i år uppskattade FE, danska försvarets underrättelsetjänst, att risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, löd FE:s slutsats vid tillfället, enligt TV2.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

Ryssland har konsekvent förnekat att det finns planer på att attackera Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

2025 11 27

USA:s arméminister Dan Driscoll varnar Europa för att Rysslands vapenindustri går på högvarv.

Enligt Driscoll ”producerar Ryssland fler robotar än de hinner göra av med”.

Den amerikanske toppolitikern, som varit en central del i fredsförhandlingarna, varnar för att Ryssland kan utdela ett ”knockoutslag” mot Ukraina.

– De bygger upp ett växande lager av långdistansvapen som skulle kunna ge ett knockoutslag, ska Driscoll ha sagt vid ett möte med västerländska diplomater i Kyiv förra veckan, rapporterar New York Times.

Enligt tidningens källor var Driscolls budskap tydligt: Rysslands snabba utbyggnad av sin robotarsenal gör behovet av en fredlig lösning ännu mer akut.

Ukraina bekräftar

Den ryska tillverkningen av långdistansvapen har accelererat kraftigt, enligt den ukrainska underrättelsetjänsten.

– Ryssland tillverkar årligen omkring 2 900 kryssnings- och ballistiska robotar, vilket är mer än vad de avfyrar. Det innebär att de kan lägga undan hundratals robotar, skriver Kyiv Post med hänvisning till ukrainska underrättelseuppgifter.

Försvarsexperten Fabian Hoffmann, som har en doktorand vid Oslo Nuclear Projekt, gör samma bedömning.

– Uppskjutningarna håller inte jämna steg med produktionen, säger han enligt Kyiv Post.

Enligt Hoffmann håller Ryssland på att fylla upp lagren inför framtida konflikter utanför Ukraina.

Dessutim syftar utbyggnaden till att sätta press på Ukraina, menar experten.

– Den expanderande arsenalen utgör flera hot: djupare attacker mot Ukrainas bräckliga energinät, ökat tryck på utslitna luftförsvarssystem och potentiella attacker mot andra europeiska stater.

LÄS MER:

Natos svar: 800 000 soldater på Putins tröskel 

USA ger besked om säkerhetsgarantier för Ukraina

Attack mot Ryssland – flygplats stängs 

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen