Stora problem i Finland – inte varit så illa på 20 år

2025 09 23

Det är inte bara Sverige som har ekonomiska problem.

Konjunkturen är fortsatt svag i Sverige och arbetslösheten är hög.

Även i Finland är situationen svår.

Arbetslösheten i Sveriges grannland i öst har inte varit så illa på 20 år som den är nu, rapporterar Reuters.

Stora problem

Finlands månatliga arbetslöshet steg till över 10 procent i augusti, vilket är den högsta nivån på 20 år.

Detta enligt uppgifter från Statistikmyndigheten som publicerades på tisdagen.

Under andra kvartalet i år var det endast Spaniens kvartalsvisa arbetslöshet, på 10,29 procent, som var högre än Finlands 10,2 procent bland euroområdets medlemsländer.

Landets ekonomi har drabbats kraftigt av de geopolitiska osäkerheterna – däribland kriget i Ukraina som lett till att Finland kapat handeln med Ryssland.

Tunga siffror

Utöver den höga arbetslösheten finns det även flera problematiska tecken för landets ekonomi:

- Finlands budgetunderskott beräknas öka till 4,3 procent av bruttonationalprodukten i år från 3,7 procent 2024. EU:s mål är tre procent.

- Finlands skuldkvot kommer att stiga till 86,9 procent av BNP, vilket också ligger över EU:s mål på 60 procent.

Finansminister Riikka Purra säger att Finlands budgetunderskott är “ett kroniskt problem” och beskriver arbetslösheten som “vår största utmaning just nu”.

Även i Sverige

Arbetslösheten är fortsatt ett problem även i Sverige, konstaterar Arbetsförmedlingen.

– I slutet av augusti var drygt 371 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, framhåller myndigheten i sin senaste rapport.

– Det är en ökning med cirka 11 000 jämfört med samma månad förra året. Arbetslösheten har därmed stigit från 6,8 till 7 procent på ett år.

“Fortsatt pressad”

Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör, kommenterar läget.

– Arbetslösheten är kvar på höga nivåer och den svenska arbetsmarknaden är fortsatt pressad, säger Samakovlis.

– Ett tydligt tecken är att antalet lediga platser utvecklas svagt, vilket visar att efterfrågan på arbetskraft är fortsatt dämpad.

Foto: T. Haaja

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

2026 07 02

Diktatorn uppges överväga tre sinsemellan väldigt olika alternativ.

Vladimir Putin är hårt pressad av motgångar på slagfältet, ukrainska attacker i Ryssland, tunga ekonomiska problem och ett växande internt missnöje.

Nu uppges diktatorn överväga extrema åtgärder, och Ukraina menar att det bara finns ett sätt att stoppa honom.

Avsluta kriget – eller attackera väst

Andriy Kovalenko, chef för Ukrainas center för att motverka desinformation, menar att Putin överväger tre utvägar ur Rysslands pressade situation:

Det första alternativet är att avsluta kriget.

Det andra är att tillkännage en ny mobilisering.

Och det tredje alternativet är att dra in Nato i en direkt konfrontation genom flyganfall, rapporterar RBC-Ukraine.

Delar av den ryska eliten vill se ett eldupphör, men de mest inflytelserika vill att kriget ska fortsätta, enligt Kovalenko.

De delar av den ryska eliten som vill få ett slut på kriget, måste helt enkelt försöka få bort Putin, menar han.

– Det utesluts inte att ryska eliter måste lösa ”Putinfrågan” för att få slut på denna militära galenskap, som den självutnämnde ryske ledaren för närvarande inte vill stoppa, säger Andriy Kovalenko, enligt tidningen.

I övrigt finns det bara ett sätt att stoppa Ryssland, menar han.

Diplomati som bara grundar sig på förnuftsargument och hänvisningar till internationell rätt kommer inte att fungera.

”Parallella verkligheter kolliderar”

Ryssland kan bara tvingas till fred genom militär styrka, understryker han.

– Diplomati utan tvång, baserat på logiska argument och hänvisningar till internationell rätt, har använts sedan 2014. Och ingen sida som fört dialog med Putin från en logisk position har lyckats, eftersom två parallella verkligheter kolliderar i sådan diplomati, säger Andriy Kovalenko.

Endast diplomati som grundar sig på våld kan ”föra den ryska verkligheten närmare verkligheten”, menar han.

Putin är alltså hårt pressad just nu, och på senare tid har det kommit en rad rapporterar om att missnöjet växer i Ryssland – bland annat till följd av en sviktande ekonomi och att kriget blir mer synligt och märkbart i vanliga ryssars vardag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen