Uppgifterna bekräftas av Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj som pekar ut december som en vändpunkt i kriget.

– För första gången i kriget dödade Ukrainas drönarstyrkor fler ryska soldater på en månad än Kreml kunde rekrytera, säger han enligt Kyiv Post.

– December var den första månaden då de obemannade styrkorna neutraliserade ungefär lika många soldater från ockupationsarmén som Ryssland kallade in under samma period. Fienden förlorade mer än 33 000 personer, fortsätter Syrskyj.

Drönare dominerar

Totalt beräknas de ryska dödsfallen i december uppgå till 35 050. Enligt Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), omkom 33 019 av dessa i olika typer av drönarattacker.    

– Under december hade drönaroperationerna varit några av de mest intensiva under kriget. Över 339 000 individuella flyguppdrag har genomförts och 2 100 uppdrag har utförts av markdrönare, säger Brovdi enligt tidningen.

LÄS MER: Storbrand rasar i rysk gränsregion – drönare har slagit ner 

Tror på seger

Om utvecklingen fortsätter tror Robert Brovdi att Ukraina kan pressa tillbaka de ryska ockupanterna.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Rysslands försvarsminister Andrej Belousov har tidigare uppgett att landet rekryterar över 30 000 nya soldater till kriget i Ukraina varje månad.

Under 2025 skrev det ryska försvarsdepartementet kontrakt med 417 000 nya soldater, enligt ministern. Det motsvarar en genomsnittlig rekryteringstakt på omkring 34 000–35 000 nya soldater per månad.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

Foto: АрміяІнформ

Text: Redaktionen

Donald Trump fortsätter att indikera att han är mycket intresserad av den stora danska ön.

Europeiska politiker har uttryckt missnöje med Trumps retorik gentemot Grönland – särskilt eftersom Trump inte uteslutit att ta över med militär förmåga.

Det danska utrikesutskottet har kallat till krismöte för att diskutera saken – någonting som en grönländsk representant nu rasar mot.

Möte pågår

Mötet i Danmarks utrikesutskott har bokats in för att planera vägen framåt gällande den spända relationen efter Trumps hot.

Men Pipaluk Lynge, ordförande för Grönlands utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, är förbannad.

– Så håller de möte om oss – ett historiskt möte om oss – utan oss. Det är frustrerande att sitta här från Grönland och behöva be om att få delta i ett sådant ovanligt möte när det handlar om oss, säger hon till danska DR.

“Nykolonialistiskt”

Danmark har ännu inte kommenterat Lynges kritik om avsaknaden av grönländsk representation.

Det är tydligt att hon är kritisk till den danska hanteringen av situationen.

– Det är ett nykolonialistiskt sätt att utesluta oss på.

Europa stöttar Danmark

Europeiska ledare har slutit upp bakom Grönland under tisdagen och deklarerade att den arktiska ön tillhör sitt folk.

Men Vita husets biträdande stabschef Stephen Miller avfärdar oron kring Danmarks suveränitet.

– Ni kan prata hur mycket ni vill om internationella artigheter och allt annat. Men vi lever i en värld, i den verkliga världen, som styrs av styrka, som styrs av tvång, som styrs av makt, säger Miller enligt Reuters.

Har inte uteslutit

USA:s president Donald Trump har under en längre tid pratat om att Grönland ska bli amerikanskt.

Han har vägrat att utesluta militära operationer.

Efter den amerikanska attacken mot Venezuela har oron ökat, då Donald Trump på nytt uttalade sig om att USA behöver den enorma danska ön.

Enligt presidenten själv är det en fråga om nationell säkerhet.

Läs mer: Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp A. Spratt

Text: Redaktionen

Det framhåller den estniska säkerhetsexperten Rainer Saks.

Experten syftar på det amerikanska tillfångatagandet av den venezuelanska ledaren Nicolás Maduro, som skedde på blott några timmar trots att Ryssland i somras undertecknade ett strategiskt partnerskap med Venezuela.

Enligt Rainer Saks är Venezuela ännu en rysk allierad vars säkerhet Kreml inte har kunnat garantera när det väl blir skarpt läge.

– Ryska ledare föreställde sig att detta skulle ge Venezuela en viss sorts immunitet, i hopp om att USA skulle se avtalet som en röd linje och inte våga korsa den, framhåller experten i estniska Postimees, om det nämnda partnerskapet.

"Deprimerande för Putin"

Venezuela och Ryssland har i åratal varit nära allierade. Liknande partnerskapsavtal har även tecknats mellan Kreml och Nordkorea respektive Iran. Försvarspakten med det sistnämnda landet ratificerades i maj förra året och breddade formellt ländernas allians med ett utökat militärt och ekonomiskt samarbete.

– För Moskva säkrar det en viktig partner i Mellanöstern mitt i det pågående kriget i Ukraina och den växande isoleringen från väst, framhöll Amir Daftari, reporter på Newsweek, vid tillfället.

Pakten med Iran hindrade dock inte USA från att bomba iranska kärnkraftsanläggningar, enbart en månad efter att avtalet var på plats, konstaterar Rainer Saks.

– Händelserna i Venezuela påverkar även Ryssland. Situationen är deprimerande för Putin, framhäver säkerhetsexperten.

Belyser Rysslands svaghet

Saks understryker också att den amerikanska operationen belyser den ryska militärens svaghet. Han syftar på när Ryssland under Ukrainakrigets första veckor försökte ta sig in i Kyiv och avlägsna president Volodomyr Zelenskyj från makten.

Den ryska operationen misslyckades som bekant. Att USA lyckades med operationen i Venezuela har inte gått ryska militärbloggare obemärkt förbi, menar Saks.

– Deras budskap är inte fyllda av stolthet över den ryska militären och deras lands ledare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen