Stor rädsla bland många svenskar – ”Oro för att inte kunna betala”

2025 06 09

Många svenskar är oroliga för att inte kunna betala.

Även om fler svenska bostadsägare upplever en starkare privatekonomi, finns det fortfarande en stor oro hos många.

De senaste åren har medfört svåra prövningar för svenska hushåll, och även om en ljusning tycks vara i sikte så är bilden fortfarande splittrad, enligt en undersökning från SBAB.

”Oro för att inte klara att betala”

Drygt en av fyra bostadsägare tycker att deras ekonomiska situation har förbättrats.

Samtidigt tycker en av fem att den har försämrats.

Dessa är oroliga över att inte klara av att betala löpande utgifter, enligt SBAB:s halvårsvisa undersökning ”Boägartempen”.

SBAB understryker samtidigt att en stor majoritet inte är orolig, och att många tvärtom upplever en förbättrad ekonomisk situation.

– Det är förstås glädjande att många bostadsägare upplever en bättre ekonomisk situation nu jämfört med det senaste halvåret, säger Jennie Leffler, bostadsmarknadsexpert på SBAB, i ett uttalande.

Men det är ändå oroande att många är rädda för att inte kunna betala, menar hon.

– Samtidigt ser vi en splittrad bild. Oron för att inte klara av att betala sina räkningar i slutet av månaden kvarstår för många hushåll, säger hon.

– Även om den värsta inflationen har lagt sig och boräntorna kommit ner väsentligt, är det uppenbart att en del bostadsägare fortfarande kämpar med sin ekonomi, menar Jennie Leffler.

Många ser ljusning

Över hälften, närmare bestämt 53 procent, av bostadsägarna anger att den ekonomiska situationen är oförändrad det senaste halvåret.

Och det är alltså fler bostadsägare som tycker att deras situation har förbättrats (en av fyra) än som tycker att den har försämrats (en av fem).

Men oron finns alltså kvar hos många efter flera år av trög ekonomi.

15 procent av bostadsägarna säger sig också behöva, eller kanske behöva, använda sparmedel för att kunna betala boräntorna. 85 procent säger dock att de inte kommer att behöva använda sparmedel.

– SBAB har i tidigare analyser visat att bostadsägare över lag har goda marginaler i sin ekonomi och att en ränteuppgång inte utgör något större bekymmer för de allra flesta. Den bilden ser vi nu också i den senaste Boägartempen, säger Jennifer Leffler.

– Det finns dock en grupp bostadsägare som uppenbart har det kärvare och som dessutom kan behöva använda sparmedel för att betala boräntorna med, tillägger hon.

Foto: V. Lindqvist

Text: Redaktionen

Putin erkänner – början på rysk nedgång

2026 03 23

Putin erkänner att utvecklingen i Ryssland går åt fel håll.

Rysslands diktator har skapat en svår situation för landet till följd av kriget mot Ukraina.

Nu erkänner Putin själv att situationen är problematisk.

Putin erkänner – ”inte oväntat”

Kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner har skapat stora ekonomiska problem för Ryssland.

Nu säger Vladimir Putin att läget har försämrats, rapporterar Moscow Times.

– I januari i år var Rysslands bruttonationalprodukt 2,1 % lägre än för ett år sedan. Industriproduktionen minskade med 0,8 %, säger Putin i samband med ett möte om ekonomiska frågor, enligt tidningen.

Putin medger också att den ryska nedgången är väntad.

– Faktum är att det inte finns något oväntat för oss här, säger Putin.

Han tillägger att Kreml strävar efter att återigen föra in Ryssland på en väg av hållbar ekonomisk tillväxt, och att man behöver förhindra både ökad inflation och en destabilisering av arbetsmarknaden.

Men problemen hopar sig för Putin och hans regim.

Många branscher i kris

Rysslands federala budget hade i januari-februari ett underskott på 3,5 biljoner rubel.

Förra året minskade tillväxten i landet femfaldigt, enligt tidningen, och de totala intäkterna till statsbudgeten minskar.

Många av Rysslands viktigaste industrier befinner sig i kris. Under 2025 minskade tillväxten inom 21 av landets 28 huvudindustrier.

Prognosen för 2026 har korrigerats ned flera gånger. Myndigheter hoppades initialt på en tillväxt på mer än 2 procent, men prognosen har sedan sänkts i omgångar, ner till 0,7 procent, enligt Bloomberg.

Samtidigt har Kreml vidtagit flera åtgärder för att försöka få in mer pengar till statsbudgeten.

Man har bland annat höjt momsen och andra skatter på företag, vilket riskerar att slå hårt mot många mindre verksamheter i Ryssland, enligt tidigare rapporter.

Uppges vara försvunnen

Omvärldens sanktioner har slagit hårt mot den ryska ekonomin, liksom de ukrainska attackerna mot den för Ryssland så viktiga oljeindustrin.

Vladimir Putin är hårt pressad, och enligt uppgifter i morse har han inte setts offentligt på minst nio dagar, rapporterade Iltalehti. Det är oklart om hans senaste kommentarer är förinspelade, vilket tros vara fallet med flera av hans senaste uttalanden - eller om Putin återigen har visat sig i offentligheten på måndagen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina har ”ondskefull plan” för Ryssland

2026 03 23

Kina har bestämt sig.

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen