Stor kris för ryska folket – rysk politiker bekräftar

2025 11 11

En rysk politiker slår larm om en allvarlig kris.

Det ryska folket genomgår nu en allvarlig ekonomisk kris som leder till fattigdom, säger Nikolaj Arefyjev, som är ledamot av den ryska duman.

Situationen kan leda till en ”social explosion”, menar han.

”Folket har blivit fattigare”

Nikolaj Arefyjev är representant för kommunistpartiet, Rysslands näst största parti, i den ryska duman.

Nu hävdar han att fattigdomen breder ut sig i Ryssland, rapporterar Moscow Times.

Han ifrågasätter statistikbyrån Rosstats uppgifter om att snittlönen bland ryssar har stigit, och säger istället att ryssar har blivit ”utarmade”.

– Priserna rusar, folket har blivit fattigare. De skryter nu med att medellönen har stigit till 100 000 rubel. Tja, den steg, och hur mycket steg priserna? Och som ett resultat av detta är folket bara förlorat, säger Arefyev, enligt tidningen.

Nikolaj Arefyjev menar att lönerna egentligen bara stiger inom det militärindustriella komplexet och armén.

Men bland vanligt folk i hans egen region Kalmuckien har lönerna stått still medan priserna har ökat, säger han.

”Kommer få social explosion”

Arefyjev anser också att klasskillnaderna i Ryssland ökar på ett sätt som saknar motsvarighet i resten av världen.

Han menar att en ny skatt på elektronik som ska införas 2026 drabbar människor med lägre inkomster, samtidigt som myndigheterna inte visar någon vilja att ”gräva i oligarkernas fickor”.

Det här riskerar att leda till stor oro i Ryssland, anser han.

– Om ni vill ha en social explosion så kommer ni att få det, säger den ryska dumaledamoten, enligt tidningen.

31 procent saknar pengar till mat

Statistikbyrån Rosstat har alltså uppgett att den ryska snittlönen har stigit till 100 000 rubel i månaden, vilket motsvarar runt 11 700 kronor.

Samtidigt uppger emellertid 31 procent av medborgarna att de inte har tillräckligt med pengar till mat, rapporterar tidningen.

Två tredjedelar av ryssarna uppger också att de inte har några besparingar alls.

Foto: N. Sorockin

Text: Redaktionen

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

2026 06 25

Apple höjer priserna på vissa produkter i USA.

Under de senaste åren har den artificiella intelligensens framfart lyfts fram som den hetaste trenden på börsen.

Storbolag som Microsoft, Google och Amazon satsar hundratals miljarder dollar på AI.

Men i takt med att datacenter byggs ut så ökar även efterfrågan och kostnaden för minne och lagring.

Nu höjer Apple priserna på iPads och MacBooks i USA på grund av utvecklingen, rapporterar CNBC.

Höjer priserna

Apple höjer priserna på olika varianter av iPads och MacBooks i USA med mellan hundra och trehundra dollar.

Det beskrivs som företagets första formella steg för att vältra över de högre minnes- och lagringskostnaderna på konsumenterna.

Apple framhåller att “vi vet att detta inte är några välkomna nyheter, och vi arbetar outtröttligt för att hitta lösningar”.

“Aldrig sett något liknande”

I en kommentar meddelar techjättens team att de aldrig har sett något liknande.

– Konsumentelektronikbranschen står inför en utmaning utan motstycke, menas det.

– Den snabba expansionen av AI-datacenter har skapat en extraordinär våg av efterfrågan på minne och lagring. Vi har aldrig tidigare sett ett komponentpris stiga så mycket, så snabbt.

Läs mer: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Syns på efterfrågan

Minneschiptillverkaren Micron har varit het på börsen med anledning av bristen på minne och lagring.

Under gårdagen släppte bolaget sin efterlängtade kvartalsrapport.

Micron prognostiserade då omsättning som ligger långt över förväntningarna, och meddelade att deras kunder har förbundit sig till 22 miljarder dollar för att säkra leveranser av minneschips.

Vd-kommentaren

Vd Sanjay Mehrotra vittnade i rapporten om den enorma efterfrågan.

– Vi förväntar oss att den strama marknadssituationen kommer att hålla i sig bortom kalenderåret 2027, som ett resultat av den AI-drivna efterfrågan inom alla segment i kombination med strukturella utbudsbegränsningar, sade Mehrotra enligt Reuters.

Foto: T. Vu

Text: Redaktionen