Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

2025 10 04

En betydande förändring för betalkort ska stärka den nationella betalningsförmågan.

Från och med juli 2026 ska svenskar kunna betala med kort även när nätet ligger nere.

Riksbanken och representanter från betalningsmarknaden har nått en överenskommelse om att införa offlinebetalningar med kort.

Detta fför att stärka Sveriges betalningsberedskap vid kriser och tekniska störningar.

“En milstolpe“

– Att allmänheten ska kunna betala med kort för livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen är en milstolpe, uppger riksbankschef Erik Thedéen.

Det innebär att svenskar även vid elavbrott, cyberattacker eller störningar i nätet ska kunna handla livsnödvändiga varor som mat, medicin och drivmedel.

I takt med att bankomater stänger ned över hela landet och allt fler butiker och restauranger slutar ta emot kontanter, har oron ökat för vad som händer om det digitala betalningssystemet faller.

Offlinebetalningar ses därför som en säkerhetsventil i ett allt mer kontantlöst samhälle – en lösning som kan ge människor trygghet om tekniken slutar fungera.

Kort med PIN-kod

Bakom satsningen står en bred grupp aktörer – kortutgivare, kortnätverk, kortinlösare, handeln och Riksbanken.

Tillsammans ska de utveckla tekniska lösningar som gör att fysiska betalkort med PIN-kod kan användas utan internetuppkoppling.

– Vi är mycket glada över att alla involverade aktörer tar sitt ansvar för att stärka Sveriges betalningsberedskap, säger Thedéen.

Riksbanken leder arbetet och ansvarar för att allt ska vara på plats senast 1 juli 2026.

Del av krisberedskap

Sverige är i dag ett av världens mest digitala länder, vilket också gör det sårbart vid störningar.

Offlinefunktionen ses därför som ett viktigt komplement i Sveriges civila beredskap.

– Att så många aktörer väljer att bidra, ser vi som mycket positivt för Sveriges samlade civila beredskap, avslutar Thedéen.

Efter 2026 planerar Riksbanken att utöka offlinebetalningarna till fler betalsätt, som mobilappar och digitala plånböcker.

Foto: Cardmapr

Text: Redaktionen

Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

2026 05 29

Dmitrij Medvedev riktar ett meddelande direkt till EU-medborgare.

Den ryska retoriken gentemot Europa fortsätter att intensifieras.

Den ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev har på fredagen gått ut med ett meddelande direkt till EU-invånare.

Där menar han bland annat att “den fredliga sömnen är över”.

Medvedev varnar

Medvedev söker EU-invånarnas uppmärksamhet.

– Medborgare i EU-länder, ni borde inse att era myndigheter ensidigt har gått ut i krig med Ryssland, skriver han på X.

– Så var vaksamma och bli inte förvånade över någonting. Den fredliga sömnen är över. Men ni vet vem ni ska fråga varför!

Efter nedslaget

Medvedevs ord kommer efter att en rysk drönare slagit ner i ett bostadshus i den rumänska staden Galati.

Två personer skadades i samband med nedslaget, rapporterar Kyiv Independent.

Omkring 70 personer evakuerades från den skadade byggnaden.

Ledare för en rad EU-och Natoländer har fördömt händelsen, och så även Natochefen Mark Rutte.

Läs mer: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

“Allvarligt och ansvarslöst”

Rumäniens utrikesminister Oana Toiu menar att händelsen är en “allvarlig och ansvarslös eskalering” från Rysslands sida.

– Rumänien kommer att vidta nödvändiga diplomatiska åtgärder med anledning av denna allvarliga överträdelse av internationell rätt och av dess luftrum.

Har talats vid

Natochefen Mark Rutte bekräftar att han har talat med Rumäniens president om händelsen.

Han säger att han har försäkrat presidenten om Natos “absoluta solidaritet med Rumänien och uttryckte mitt medlidande med de som skadats i händelsen”.

– Jag bekräftade att Nato står redo att försvara varje tum av allierat territorium, framhåller Rutte.

– Vi kommer att fortsätta att stärka vår beredskap för att avskräcka från och försvara oss mot alla hot, inklusive från drönare.

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

2026 05 29

Ungerns nya premiärminister går ut med besked.

De verbala konflikterna avlöste varandra under Viktor Orbáns tid vid makten.

Den långlivade före detta premiärminister dundrade ofta mot både EU och Ukraina i olika frågor.

Orbán ansågs som en av de mest ryssvänliga europeiska ledarna, hade en god relation till Putin och motsatte sig vid upprepade tillfällen EU:s stödpaket till Ukraina.

Besked framåt

I april valdes Peter Magyar till ny premiärminister i Ungern.

Nu går landets nye ledare ut med besked om militärt stöd till Ukraina, vilket också Natos Mark Rutte har fått information om, rapporterar oberoende Moscow Times.

Och beskedet är en fortsättning på Orbáns tidigare linje.

– Jag har sagt till generalsekreteraren att Ungern inte kommer skicka vapen och militär utrustning till det rysk-ukrainska kriget, uppger Magyar, enligt tidningen.

Pålitlig partner

Peter Magyar uppger samtidigt att Ungern vill förbättra relationerna till sina allierade inom Nato.

Ungern ska vara att lita på, enligt premiärministern.

– Ungern ska återigen bli en pålitlig Natopartner, framhåller han, enligt tidningen.

Ukraina är offer

Magyars företrädare Viktor Orbán var ofta kritisk till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, och undvek ofta att ta ställning mot Ryssland.

Men den nye premiärministern tar tydlig ställning för det krigsdrabbade landet.

– Ukraina är ett offer och har all rätt att försvara sin territoriella integritet, säger Magyar, enligt RBC-Ukraine.

– Det första steget mot att avsluta kriget är ett långsiktigt eldupphör. Först därefter kan en varaktig fred med internationella säkerhetsgarantier uppnås.

Återupprättar relationer

Sedan Magyar kom till makten har relationen mellan Ungern och Ukraina förbättrats något.

Och i förra veckan togs ett steg i den riktningen.

– Den 20 maj inledde Ukraina och Ungern bilaterala konsultationer på expertnivå. Parterna diskuterade goda grannrelationer, skydd av nationella minoriteters rättigheter och Ukrainas fortsatta väg mot ett medlemskap i EU, uppger tidningen.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen