Ukraina är i fortsatt behov av mer militärt materiel.

Det krigshärjade landet är beroende av stöd från västerländska partners för att fortsätta försvara sig mot den ryska invasionen.

Nu kommer uppgifter om att fler stridsflygplan kan vara aktuella – som en del av byteshandel med Polen, rapporterar Kyiv Post.

Byteshandel

Polen överväger att skicka stridsflygplan av typen MiG-29 till Ukraina eftersom landet har fyllt på med nyare F16-plan.

Detta som en del av ett potentiellt teknikbyte som skulle ge Warszawa tillgång till ukrainska drönar- och missilinnovationer.

– Donationen av flygplanen skulle vara en del av alliansens policy att stödja Ukraina och upprätthålla säkerheten på Natos östra flank, skriver generalstaben på X.

Delar med sig

I gengäld, står det i uttalandet, skulle Ukraina kunna dela med sig av utvalda drönar- och missilteknologier som en del av en gemensam insats för att utveckla nya försvarsförmågor. 

Målet är “inte bara att kompensera för utrustning, utan framför allt att förvärva och gemensamt utveckla försvars- och industriella kompetenser”.

Ukraina har för närvarande 40 MiG-29-plan – och har fått 14 från Polen och 13 från Slovakien.

Nytt stöd

Samtidigt fortsätter Ukrainas västerländska partners att ge besked om nytt stöd till landet.

Den svenska regeringen har presenterat ett nytt civilt stödpaket till Ukraina på över 1,1 miljarder kronor.

Detta för att möta Ukrainas mest angelägna behov inom uppbyggnad och för att stärka landets motståndskraft.

Civilt paket

Det nya stödpaketet går till att möta Ukrainas mest akuta behov, bland annat inom energiförsörjning, reparationer och uppbyggnad av förstörd infrastruktur, reformer samt hälso- och sjukvård.

Stödpaketet omfattar sammanlagt 1,112 miljarder kronor. 

– I Ukraina är vintern på intåg. Samtidigt som temperaturen faller har Ryssland intensifierat sina attacker mot civil infrastruktur, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det lämnar miljontals ukrainare utan tillgång till el, värme och vatten inför sannolikt den värsta vintern hittills sedan 2022. Regeringen presenterar därför ett nytt stödpaket som fokuserar på de mest angelägna behoven den här vintern.

Foto: By Tech. Sgt. Charles Vaughn

Text: Redaktionen

Ryssland har bedrivit sitt anfallskrig i Ukraina i nästan fyra år.

Vladimir Putin har tidigare sagt att omkring 700 000 ryska soldater just nu befinner sig i Ukraina.

Samtidigt har ett antal ryska soldater återvänt hem till Ryssland efter tjänstgöring.

Nu kommer brutala uppgifter om de brott som de återvändande soldaterna begår, rapporterar Moscow Times.

Enorma siffran

Ryska soldater som återvänt från kriget i Ukraina har dödat eller skadat mer än 1 000 personer inne i Ryssland sedan invasionen började för nästan fyra år sedan.

Detta enligt en granskning av domstolsbeslut utförd av den exilbaserade nyhetsbyrån Vyorstka som publicerades på tisdagen.

Minst 551 personer dog i incidenter som involverade veteraner från kriget i Ukraina.

Av dessa mördades 274, 163 dog efter att ha utsatts för grov misshandel, 78 dödades i trafikolyckor och ytterligare 36 dog i andra brottmål, inklusive narkotikarelaterade brott.

465 skadade

Ytterligare 465 personer skadades allvarligt men överlevde, varav många fick permanenta skador.

– De flesta incidenterna härrörde från familjebråk, varav ungefär hälften involverade alkohol eller droger. I många fall var offren släktingar eller bekanta till förövarna, uppger Moscow Times.

I många av fallen fick männen sänkta straff på grund av deras status som veteraner.

Uppmanar till val

På annat håll har Donald Trump på tisdagen uppmanat Ukraina till att hålla val i landet.

– Ja, jag tror att det är dags, säger den amerikanska presidenten enligt Ukrainska Pravda.

– Jag tycker att det är en viktig tid att hålla ett val. De använder kriget till att inte hålla ett val, men, eh, jag skulle tro att det ukrainska folket skulle... borde ha det valet. Och kanske skulle Zelenskyj vinna.

Inte aktuellt

Något val i det krigshärjade landet tycks dock inte vara aktuellt.

Detta eftersom det enligt ukrainsk lag inte får hållas val då landet är under krigslagar.

Foto: By Vitaly V. Kuzmin

Text: Redaktionen

Den bedömningen gör Jarno Limnell, riksdagsledamot tillika doktor i militärvetenskap i Finland.

Jarno Limnell syftar på en förändrad inställning i Vita huset där han menar att USA enbart är intresserade av utrikesfrågor om det finns en direkt koppling till deras egna intressen.

Han kallar det för en historisk riktningsförändring som är “oerhört banbrytande", inte minst för Europas del.

– Strategin framställer Europa som en svag, fragmenterad kontinent som kämpar med interna problem. Samtidigt minskar Rysslands roll, och den traditionella synen på en auktoritär supermakt som ett centralt säkerhetshot suddas ut, framhåller ledamoten enligt Iltalehti.

"Öppnar dörren"

Limnells analys är att USA inte längre ser Europa som en självklar partner. Istället betraktar man sin allierade som en strukturell risk.

– Tyngdpunkten har flyttats från idén om ett gemensamt försvar till en situation där interna europeiska spänningar ses som kärnan i säkerhetsproblemet. Det är inte längre bara en fråga om säkerhetspolitisk bedömning, utan om en kulturell och politisk tolkning av vart Europa är på väg – och om det fortfarande har ett stabilt strategiskt värde i USA:s ögon. Detta öppnar dörren till strategisk osäkerhet som Europa inte är vant vid, framhåller Jarno Limnell.

"Champagnen öppnas i Moksva"

Ledamoten och militärexperten efterlyser nu en närmare relation med USA och ett starkare samt mer enat Europa. 

Tidigare Natodiplomaten Stefano Stefanini, numera verksam vid tankesmedjan Atlantic Council, går ännu längre i sitt resonemang.

Han menar att USA:s nya säkerhetsstrategi innebär slutet för Nato som det existerar idag, och hänvisar bland annat till den amerikanska krigsministern Pete Hegseths uttalande om att USA inte kommer att engagera sig i europeiskt försvar för evigt.

– Amerikanska trupper? De behövs mer i USA. Det innebär huvudbry för danska Mette Frederiksen och grönlänningarna. Champagneflaskor öppnas i Moskva, framhäver Stefano Stafnini i en kommentar, enligt Iltalehti.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen