Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

2026 02 27

Kriget slår hårt mot vanliga ryssar.

Putinregimens krig mot Ukraina får stora konsekvenser även för Rysslands befolkning.

Nu kommer uppgifter om att vanliga ryssar är på väg att drabbas av en allvarlig livsmedelsbrist.

Livsmedelsbrist i mataffärer

Ryssland står inför en matkris, rapporterar RBC-Ukraine.

Jordbrukets maskiner fallerar och kostnaderna skjuter i höjden, vilket leder till stora problem för livsmedelsproduktionen i Ryssland.

Det kan bli kännbart för vanliga ryssar när de går till mataffären.

Enligt uppgifter från ukrainsk underrättelsetjänst har försäljningen av jordbruksmaskiner i Ryssland minskat med en fjärdedel, trots att slitaget är stort och det finns ett enormt behov av nya och modernare maskiner.

Förnyelsetakten när det gäller utrustning i jordbrukssektorn uppges vara tre gånger lägre än den normala standarden.

– På medellång sikt ökar detta risken för livsmedelsbrist på Rysslands inhemska marknad och prisökningar, uppger ukrainsk underrättelsetjänst, enligt tidningen.

Jordbrukssektorn uppges sakna minst 60 000 traktorer och 34 000 skördetröskor.

Ryssland försöker lösa problemet bland annat genom att stjäla ukrainska resurser.

Sanktioner och isolering

Nedgången inom jordbrukssektorn förvärras också av sanktioner och teknisk isolering.

– Den nuvarande regleringsmodellen tar effektivt resurser från industrin genom tullar och skatter och uppmuntrar inte modernisering, uppger ukrainsk underrättelsetjänst om den ryska jordbrukssektorn.

– I kombination med exportrestriktioner undergräver detta produktionslönsamheten och böndernas konkurrenskraft, tillägger man.

Lönsamheten för rysk grödproduktion uppges ha minskat från 40 procent år 2020, till 15-16 procent år 2025.

Stjäl av Ukraina

Ryssland försöker nu utnyttja sin kontroll över ockuperade ukrainska områden för att lindra jordbrukssektorns kris.

I ukrainsk domstol åtalas sonen till Dmitrij Patrushev, säkerhetsrådets sekreterare, i sin frånvaro för att ha organiserat en omfattande operation i syfte att stjäla ukrainska spannmål och egendom i ockuperade områden.

Ukrainska trupper tar ukrainskt spannmål och exporterar det sedan via sjöterminaler som ligger under rysk kontroll, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern.

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent.

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst.

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån.

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen