Putinregimens krig mot Ukraina får stora konsekvenser även för Rysslands befolkning.

Nu kommer uppgifter om att vanliga ryssar är på väg att drabbas av en allvarlig livsmedelsbrist.

Livsmedelsbrist i mataffärer

Ryssland står inför en matkris, rapporterar RBC-Ukraine.

Jordbrukets maskiner fallerar och kostnaderna skjuter i höjden, vilket leder till stora problem för livsmedelsproduktionen i Ryssland.

Det kan bli kännbart för vanliga ryssar när de går till mataffären.

Enligt uppgifter från ukrainsk underrättelsetjänst har försäljningen av jordbruksmaskiner i Ryssland minskat med en fjärdedel, trots att slitaget är stort och det finns ett enormt behov av nya och modernare maskiner.

Förnyelsetakten när det gäller utrustning i jordbrukssektorn uppges vara tre gånger lägre än den normala standarden.

– På medellång sikt ökar detta risken för livsmedelsbrist på Rysslands inhemska marknad och prisökningar, uppger ukrainsk underrättelsetjänst, enligt tidningen.

Jordbrukssektorn uppges sakna minst 60 000 traktorer och 34 000 skördetröskor.

Ryssland försöker lösa problemet bland annat genom att stjäla ukrainska resurser.

Sanktioner och isolering

Nedgången inom jordbrukssektorn förvärras också av sanktioner och teknisk isolering.

– Den nuvarande regleringsmodellen tar effektivt resurser från industrin genom tullar och skatter och uppmuntrar inte modernisering, uppger ukrainsk underrättelsetjänst om den ryska jordbrukssektorn.

– I kombination med exportrestriktioner undergräver detta produktionslönsamheten och böndernas konkurrenskraft, tillägger man.

Lönsamheten för rysk grödproduktion uppges ha minskat från 40 procent år 2020, till 15-16 procent år 2025.

Stjäl av Ukraina

Ryssland försöker nu utnyttja sin kontroll över ockuperade ukrainska områden för att lindra jordbrukssektorns kris.

I ukrainsk domstol åtalas sonen till Dmitrij Patrushev, säkerhetsrådets sekreterare, i sin frånvaro för att ha organiserat en omfattande operation i syfte att stjäla ukrainska spannmål och egendom i ockuperade områden.

Ukrainska trupper tar ukrainskt spannmål och exporterar det sedan via sjöterminaler som ligger under rysk kontroll, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Donald Trump pressar på för ett snabbt fredsavtal.

I ett samtal med Zelenskyj har presidenten sagt att han vill att kriget ska ta slut inom en månad.

Men nu får Trump en rejäl kalldusch från Kreml.

”Har du hört något från oss?”

De tre parterna Ukraina, Ryssland och USA har gjort flera försök till fredssamtal, utan att lyckas nå en överenskommelse.

Och nu avfärdar Kreml Trumps krav på att kriget ska ta slut inom en månad.

Putins utrikesminister Sergej Lavrov menar att Ryssland inte har någon brådska att nå en överenskommelse för att få slut på kriget, rapporterar Kyiv Post.

– Har du hört något från oss om deadlines? frågar Lavrov retoriskt i en kommentar till ett statlig nyhetsbyrå, enligt tidningen.

Han understryker att det är viktigare för Ryssland att uppnå sina mål än att hålla sig inom en viss tidsram.

– Vi har inga deadlines, vi har uppgifter. Vi får dem gjorda, säger Sergej Lavrov.

Även Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar allt prat om en nära förestående fred.

”Vore ett stort misstag”

Dmitrij Peskov har nyligen sagt att det är för tidigt att göra ”prognoser”.

Han vill inte säga någonting om i vilket skede fredsprocessen befinner sig.

– Det vore ett stort misstag att försöka definiera någon form av etapp eller göra några prognoser just nu. Jag vill inte göra de misstagen, säger Peskov till statliga medier, enligt tidningen.

Förhandlare från Ryssland och Ukraina har på torsdagen varit i Genève.

Där har de hållit separata samtal med amerikanska tjänstemän.

Men förhandlingarna är svåra och man har hittills inte lyckats nå någon överenskommelse, då Ryssland har ställt krav på stora territoriella och politiska eftergifter från ukrainskt håll.

Ukraina har avfärdat dessa krav. Att gå med på dem skulle i praktiken vara en kapitulation, menar Zelenskyj och Ukrainas ledning.

Zelenskyj har pratat med Trump

Det var i ett telefonsamtal mellan Trump och Zelenskyj som Trump framförde sin förhoppning om att kriget skulle ta slut inom kort.

Kommentaren fälldes efter att Zelenskyj sagt att han hoppades på fred innan 2026 är slut.

– Trump svarade med att säga att kriget hade pågått alldeles för länge och att han skulle vilja att det tog slut inom en månad, enligt källor.

Samtalet mellan Trump och Zelenskyj har beskrivits som positivt.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

I en intervju med Dagbladet jämför Stoltenberg kriget med första världskrigets stillastående skyttegravskrig.

– Det är en skrämmande blandning av första och tredje världskriget. Det påminner om första världskriget med skyttegravar, lera och lidande på slagfältet, säger Stoltenberg, som numera är Norges finansminister.

Samtidigt kallar han Ukrainakriget för ”det tredje världskriget”.

– Det är också tredje världskriget med högteknologi; drönare, övervakningssystem och artificiell intelligens i vapensystem, säger han till tidningen och drar paralleller till den snabba tekniska utvecklingen under första världskriget.

– Det var det första stora industriella kriget. Vapensystem som inte hade använts tidigare togs i bruk – kulsprutor, gas, pansar och artilleri med en förödande kraft som inte hade setts tidigare.

”Har revolutionerats”

 I synnerhet beskriver Stoltenberg krigföringen med drönare som ett enormt skifte. Under kriget har både Ukraina och Ryssland genomgått taktiska anpassningar, bland annat genom att använda drönare i stor omfattning.

De obemannade farkosterna har gjort slagfältet ännu farligare.

– I början av kriget berodde de flesta dödsfallen på artilleri och granater. Nu beror 80–90 procent av förlusterna på drönare, säger Jens Stoltenberg och tillägger:

– Det visar att militärtekniken har revolutionerats genom det här kriget. Nu är det drönaroperatörer, utvecklare av drönarteknik och personer som behärskar artificiell intelligens som är de viktigaste soldaterna.

Ryssland betalar ett högt pris

Att Ryssland drar lärdom av striderna i Ukraina inför en potentiellt större konflikt med Nato är en reell risk, enligt Stoltenberg. Den tidigare Natochefen understryker dock att kunskapen har förvärvats till ett högt pris.

– De har förlorat över en miljon människoliv. Ekonomin går dåligt med höga räntor och hög inflation. Hundratusentals människor har lämnat landet. Och de är mer isolerade än de har varit på länge, säger han till Dagbladet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen