USA:s president Donald Trump fick hård kritik när han valde att sparka chefen för myndigheten Bureau of Labor Statistics, Erika McEntarfer.

Detta efter att myndigheten släppt svaga jobbdata samt reviderat ned statistik för tidigare månader.

Nu har Trump utsett en kontroversiell efterträdare till McEntarfer.

Kopplas till Project 2025

Som efterträdare har Trump utsett EJ Antoni, som fram till nu har varit chefsekonom för den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation, rapporterar BBC.

Antoni var tillsammans med Heritage Foundation med och formulerade det kontroversiella dokumentet Project 2025, ett idéprogram som enligt kritiker skulle föra USA i en mycket auktoritär riktning. Trump har förnekat kännedom om dokumentet.

Trump sparkade den tidigare chefen på Bureau of Labor Statistics, Erika McEntarfer, efter att myndigheten presenterat jobbdata som innebar en stor besvikelse för Trumpadministrationen.

Den amerikanska presidenten har utan grund hävdat att statistiken var manipulerad under McEntarfers ledning. Nu hävdar han att det kommer att bli annorlunda när EJ Antoni tar över jobbet.

– Vår ekonomi blomstrar, och E.J. kommer att se till att siffrorna som släpps är ÄRLIGA och KORREKTA, menar Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Har attackerat BLS

Trumps hantering av Bureau of Labor Statistics (BLS), och beslutet att sparka Erika McEntarfer, har fått hård kritik från bland annat ekonomer från båda sidor av politiken, enligt kanalen.

Kritiker menar att Trumps agerande leder till politiserade ekonomiska data, vilket minskar statistikens tillförlitlighet.

Den nya chefen EJ Antoni, som nu måste bekräftas av senaten, har själv tidigare – precis som Trump – riktat skarp kritik mot Bureau of Labor Statistics.

Han har bland annat kritiserat deras metoder och kallat deras statistik för ”falskt struntprat”.

Han har bland annat hävdat att effektiviseringsmyndigheten Doge borde ”ta en motorsåg till BLS”.

Utnämningen av EJ Antoni får entusiastiskt stöd bland annat av den kända högerprofilen Steve Bannon, enligt kanalen.

Foto: White House official photographer Information: Vita Huset avstar från feb 2025 att uppge fotograf for manga av sina bilder

Text: Redaktionen

Trumpadministrationen arbetar för fullt med att försöka få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

De senaste veckorna och månaderna har det noterats att USA har skärpt tonen mot Ryssland.

Samtidigt kommer vicepresident JD Vance med ett besked till Ukraina – som kan upplevas som en riktig kalldusch.

”Amerikanerna är trötta”

USA:s högsta prioritet är att förhandla fram fred i Ukraina, understryker JD Vance i ett uttalande på söndagen, rapporterar Kyiv Post.

Samtidigt är Vance tydlig med en sak: USA tänker inte lägga mer pengar på att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland. Istället är det ”America First” som gäller.

– Vi är klara med den här finansieringen av krigsaffärerna i Ukraina. Vi vill få till stånd en fredlig lösning på den här saken, säger Vance till Fox News, enligt tidningen.

– Jag tror att amerikanerna är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till just den här konflikten, understryker JD Vance.

USA tänker alltså inte ge något mer bistånd till Ukrainas försvar, enligt vicepresidenten.

Däremot har man ingenting emot att europeiska länder fortsätter att köpa vapen av USA och leverera till Ukraina – något som USA förstås tjänar pengar på.

– Om européerna vill träda fram och faktiskt köpa vapnen från amerikanska producenter är vi okej med det. Men vi kommer inte att finansiera det själva längre, säger JD Vance, enligt tidningen.

Sverige stödjer

Genom Nato har det tagits initiativ till att vapen och materiel kan upphandlas från USA och levereras till Ukraina.

Sverige är ett av de länder som har bidragit till det.

Tidigare i augusti meddelades det att Sverige kommer att bidra med 2,7 miljarder kronor till ett stödpaket som bland annat innehåller robotar till Patriot-systemet och andra luftvärnssystem, vilket SVT har rapporterat.

Även Norge och Danmark har bidragit till finansieringen av det stödpaketet.

– Det ökade antalet ryska luftangrepp understryker det stora behov som Ukraina har av ytterligare militärt stöd, sade försvarsminister Pål Jonson, enligt kanalen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Det har varit några skakiga år för den ryska börsen med anledning av det pågående kriget i Ukraina.

På fredagen ska dock Donald Trump och Vladimir Putin mötas i Alaska.

Nu tokrusar den ryska börsen på förhoppningar om att möjligheten finns till minskade sanktioner, rapporterar Moscow Times.

Ryska börsen rusar

Det rör sig om den starkaste uppgången sedan februari efter tillkännagivandet att Vladimir Putin och Donald Trump kommer att hålla ett toppmöte i Alaska. 

Moskva-börsens index, som följer 40 av Rysslands största företag, har stigit med 8,3 procent sedan torsdagen. 

Aktier i företag som drabbats hårdast av sanktionerna har lett uppgången. 

På måndagen stiger exempelvis aktierna i titangiganten VSMPO-AVISMA med 10 procent.

“Finns förhoppningar”

Vladimir Chernov, analytiker på Freedom Finance Global, kommenterar.

– Alla väntar på ett genombrott i relationerna mellan Ryssland och USA och en början på en lösning av konflikten i Ukraina, säger han.

– Den främsta optimismen bland aktiehandlare drivs av det kommande mötet mellan Rysslands och USA:s presidenter den 15 augusti, där investerare hoppas på framsteg mot en avspänning av den militära konflikten och en möjlig lättnad av vissa sanktioner.

“Använder mötet”

Kreml försöker dock utnyttja det kommande toppmötet i Alaska för att splittra USA och Europa, snarare än att engagera sig i meningsfulla fredsansträngningar.

Det konstaterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Huvudsakliga målet

Den ryska statsvetaren Sergej Markov sade till Washington Post den 10 augusti att Rysslands huvudsakliga intresse i toppmötet i Alaska är att framställa Ukraina och Europa, snarare än Ryssland, som hindren för fred i Ukraina.

– Markov uppgav att Ryssland vägrar att ta några steg tillbaka och att den enda kompromiss som Ryssland är villigt att överväga är att avbryta de militära insatserna för att erövra Odessa- och Kharkiv-regionerna samt städerna Cherson och Zaporizjzja, uppger ISW.

Foto: S. Sakharovskyj

Text: Redaktionen