Stockholmsbörsen rusar

2025 04 15

Det blev en kraftig börsuppgång på måndagen.

Det har varit skakigt på börsen under de senaste veckorna.

Sedan Donald Trump gav besked om omfattande tullar har index i Sverige, Europa och USA fallit kraftigt.

Måndagen blev dock en stark dag för Stockholmsbörsen.

Börsen rusar

Indexet OMXS30 stiger med 2,68 procent på måndagen – och det bredare OMXSPI lyfter med hela 2,75 procent.

Bland bolagen men allra grönast siffror finns Corem Property Group – vars aktie rusar med nästan 12 procent.

Detta efter en bättre rapport än väntat.

Det framgår av data från Marketwatch.

Även i USA

Även i USA syns ett börslyft på måndagen.

Jed Ellerbroek, portföljförvaltare på Argent Capital Management, tror att investerare tolkar den senaste tidens utveckling som att Trumps tullar kanske inte blir så omfattande som befarat.

Det rapporterar CNBC.

Tolkar Trump

Så här säger Jed Ellerbroek:

– Marknaden tror att administrationen förmodligen är i någon form av reträtt från sina mest extrema tullförslag. Det är stegvis goda nyheter.

Förra veckan var en av de mest volatila handelsveckorna som någonsin noterats på Wall Street.

CBOE Volatility Index steg över 50 på torsdagen, och aktierna gav upp några av sina historiska vinster som skedde en dag tidigare.

På onsdagen steg marknaden kraftigt efter att Trump meddelat en 90-dagars paus för ett antal av sina nya tullar.

“Risken ökar”

Oron kvarstår dock gällande tullarna.

Den tidigare finansministern Janet Yellen säger på måndagen att president Donald Trumps tullar har ökat riskerna för en recession på andra sidan Atlanten.

– Sannolikheten för recession har ökat kraftigt, säger hon.

Bridgewater-grundaren och miljardären Ray Dalio sade på söndagen att han är orolig för att oron till följd av president Donald Trumps tullar och ekonomiska politik kommer att hota den globala ekonomin.

– Just nu befinner vi oss vid en viktig punkt och är mycket nära en recession. Och jag är orolig för något värre än en lågkonjunktur om det här inte hanteras på rätt sätt, menade han.

Foto: A. Kusznirewicz

Text: Redaktionen

Ukraina vill byta namn – för att hedra Trump

2026 04 21

Trump kan knytas närmare Ukraina.

Ukrainska politiker har fört fram ett oväntat förslag i de pågående diskussionerna om landets östra territorier.

Enligt uppgifter handlar det om att ge delar av Donbas ett nytt namn – med koppling till USA:s president Donald Trump, rapporterar RBC Ukraine.

Ovanligt förslag

Idén uppges ha lyfts i samband med samtal om framtiden för de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina.

Enligt uppgifter till The New York Times har ukrainska parlamentariker diskuterat ett koncept där en del av regionen tillfälligt skulle kunna kallas för “Donnyland”.

En källa beskriver initiativet som ett sätt att tänka nytt och anspela på namnen ”Donbas” och ”Donald”.

Strategi till Washington

Bakom förslaget finns också en tydlig strategisk tanke.

Genom att knyta an till Trump hoppas vissa aktörer i Kyiv kunna väcka större intresse i Washington och få USA mer engagerat i konflikten.

– Enligt källor sågs idén om ”Donnyland” som ett sätt att dra till sig den amerikanska administrationens uppmärksamhet och öka dess engagemang i fredsprocessen, uppger tidningen.

Förslaget ska dock ha varit informellt och aldrig tagits med i några officiella dokument.

Polen har gjort samma sak

Det är inte första gången länder försöker vinna poäng hos Trump genom att ge hans namn åt olika projekt.

I Polen diskuterades exempelvis att döpa en amerikansk militärbas till “Fort Trump”, och även i andra internationella processer har symboliska namnförslag förekommit.

Samtidigt kvarstår de stora frågorna kring Donbas.

Området är fortfarande utsatt för hårda strider, och förhandlingarna om regionens framtid har hittills inte lett till någon lösning.

Ukraina vill behålla kontrollen och har öppnat för olika modeller, inklusive särskilda administrativa lösningar.

– Jag vill vara tydlig: jag kommer aldrig att överge Donbas och de 200 000 ukrainare som bor där, sade Zelenskyj i mars, rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland står dock fast vid sina krav på kontroll över delar av regionen.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns nya ledare kräver att en utländsk ledare tas i förvar.

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen