Trump-administrationens spektakulära attacker mot Venezuela och tillfångatagande av Nicolás Maduro har lett till spekulationer om Trumps nästa drag.

Efter en hint om att Grönland kan stå näst på tur varnar flera för att EU kan komma att svika ön.

Väcker frågor

EU har inte kommit med något tydligt fördömande av USA:s agerande i Venezuela.

Unionens utrikeschef Kaja Kallas skriver på X att ”EU övervakar situationen i Venezuela noggrant” – en kommentar som möts av kritik och hån från flera håll.

Samtidigt väcks frågor om hur EU skulle reagera om Donald Trump tog Grönland.

Putins särskilda sändebud Kirill Dmitriev har kommenterat saken hånfullt, rapporterar Iltalehti.

– Grönland nästa? Kaja skulle förmodligen stödja det i slutändan, skriver Dmitriev på X.

Men det är inte bara Ryssland som frågar sig om Trump kan ta Grönland utan att EU reagerar.

”Kommer annektera Grönland”

På söndagen har Donald Trump tidigare vice pressekreterare Katie Miller – som också är gift med Trumps rådgivare Stephen Miller – hintat om att Grönland kan stå näst på tur. Detta med en bild på Grönland täckt av den amerikanska flaggan, kommenterad med ordet ”Snart”.

I sociala medier har flera forskare, experter och journalister uttryckt oro för att Trump verkligen vill ta Grönland och att EU inte kommer att göra någonting åt det.

– Donald Trump kommer så uppenbart att annektera Grönland. Och europeiska ledare kommer att svara med oöverträffade nivåer av ”övervakning av situationen”, skriver den brittiska journalisten Owen Jones på X, och syftar då på Kaja Kallas citat om Venezuela.

En annan som uttrycker samma farhåga är sociologen och forskaren Giulio Mattioli.

– Vid det här laget ber EU praktiskt taget Trump att ta Grönland, skriver han på X.

”Danska regeringen svettas”

Även bland svenska opinionsbildare uttrycks en oro över vad Trumps idé om stormakters intressesfärer ska få för konsekvenser för Grönland.

Trump har hänvisat till Monroedoktrinen, som gör gällande att den västra hemisfären ska domineras av amerikanskt inflytande.

– Han har till exempel ofta återkommit till att Grönland borde tillhöra USA. Räkna med att den danska regeringen svettas lite extra just nu, skriver Expressens ledarsida.

Grönland är idag en autonom del av Danmark. Den danska statsministern Mette Frederiksen tog i sitt nyårstal avstånd ifrån Trumps uttalanden om att Grönland bör tillhöra USA.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Visit Greenland resp Offical White House Photographer. Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen

Ukraina använder en helt ny typ av drönare som är rena mardrömmen för Ryssland.

Drönarna kan inte upptäckas eller störas och beskrivs som AI-kapabla.

Väcker stor oro i Ryssland

Det handlar om en ny generation taktiska drönare som är immuna mot störningar, och som inte kan ses av detektorer som letar efter drönares elektroniska signatur, rapporterar Kyiv Post.

Uppgifterna kommer från ryska källor, vilket är ovanligt eftersom Ryssland sällan vill erkänna ukrainska fördelar i kriget, enligt den ukrainska tidningen.

Kyiv har varit mer återhållsamma med informationen men bekräftar att nya drönare testas.

De nya drönarna har ungefär dubbelt så stor räckvidd som dem som redan dominerar slagfältet, enligt ryska källor från frontlinjen.

I Ryssland tycks man vara bedrövade över utvecklingen.

– Fienden har börjat använda nya drönare kallade ”marsianer”, som tyvärr har en marschfart på upp till 300 kilometer i timmen. De flyger inte längre under operatörsstyrning utan styrs av artificiell intelligens, säger Ivan Prikhodko, borgmästare i den ockuperade ukrainska staden Horlivka, som uppges ha attackerats av de nya drönarna, rapporterar den ryska nyhetsbyrån TASS.

– De är omöjliga för elektroniska krigssystem att upptäcka, och drönardetektorer upptäcker dem inte, tillägger han.

Ryssland halkar efter

Både militärbloggare och forskare i Ryssland slår larm om de nya ukrainska drönarna.

Den pro-ryska militärbloggaren Apti Alauidnov slår larm om att Ryssland förlorar kapplöpningen mot Ukraina när det gäller drönarteknologi.

Även den ryske krigskorrespondenten Sergey Kolyasnikov är inne på samma linje, och berättar att ryska styrkor har undersökt några drönare som man trots allt har lyckats skjuta ned.

– Dessa drönare opererar dag och natt och är ohörbara, rapporterar han.

Den ryske vetenskapsmannen Alexy Chadayev, chef för en drönarutvecklingsanläggning i Novgorod i Ryssland, uppger att Ryssland har "förlorat ledarskapet inom 'small sky' drönaroperationer under de senaste sex månaderna" till Ukraina, uppger tidningen.

I Ryssland finns alltså en stor oro över Ukrainas försprång när det gäller drönare.

Ukraina är relativt förtegna om utvecklingen, men bekräftar att deras drönare fungerar bra och att nya testas.

Foto: Offcial White House Photo by Daniel Torok resp j kingma

Text: Redaktionen

Rysslands aggressiva politik får vissa tidigare allierade att bryta med landet.

Nu meddelar ett viktigt europeiskt land att det lämnar det ryssledda Oberoende staters samvälde, OSS.

Lämnar samarbetet

Moldavien meddelar nu att landet lämnar OSS, som är ett samvälde bestående av tidigare Sovjetstater.

Den moldaviska presidenten Maia Sandu har undertecknat ett lagförslag som innebär att landet lämnar det ryssledda samarbetet, rapporterar Kyiv Independent.

Beskedet kom sent på onsdagskvällen.

Lagen trädde i kraft samma dag, vilket innebär att Moldavien omedelbart lämnar OSS, enligt moldaviska medier.

Beslutet är en del av Moldaviens ansträngningar för att ta sig ur Rysslands maktsfär, enligt tidningen.

Moldavien har pekats ut som en möjlig nästa måltavla för Putin, efter Ukraina.

Vill gå med i EU

Landet har på senare tid allt tydligare försökt närma sig Västeuropa och EU.

2022 beviljades Moldavien EU-kandidatstatus.

Två år senare, 2024, inleddes officiella anslutningsförhandlingar.

Det formella beslutet att lämna OSS är ytterligare ett steg på vägen mot att fjärma sig från Ryssland.

Oberoende staters samvälde, OSS, består nu av länderna Ryssland, Vitryssland, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan. Turkmenistan är associerad medlem, enligt tidningen.

Georgien har tidigare lämnat samarbetet, efter att Ryssland invaderade landet 2008.

Ukraina var de facto medlem i OSS fram till den ryska invasionen av Krim 2014.

Ryssland försöker påverka

Moldavien ligger mellan Ukraina och Rumänien och är starkt påverkat av Ukrainakriget. I Moldavien finns också utbrytarstaten Transnistrien, som stöds av Ryssland.

Ryssland har ansträngt sig för att påverka utvecklingen i Moldavien och försöka hindra landet från att närma sig EU.

2025 vann dock president Maia Sandus EU-vänliga parti PAS en egen majoritet i parlamentsvalet, trots intensiva ryska försök att påverka valet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen