Den ryska storbanken Sberbank har tidigare varnat för att Rysslands ekonomi riskerar att kylas ned alltför mycket under en utdragen period av höga räntor.

Nu kommer ett nytt larm – den här gången från den statliga ryska banken VTB.

Det rapporterar oberoende Moscow Times.

Slår larm

Den ryska statsägda banken VTB slår larm om en växande andel förfallna privatlån, enligt bankens finanschef.

Andelen nödlidande lån som är förfallna sedan mer än 90 dagar i bankens portfölj stiger till 4 procent.

Samtidigt ökar andelen nödlidande lån bland enskilda kunder kraftigare och uppgår nu till 5 procent, en ökning från 3,8 procent i slutet av förra året.

Ett banklån betraktas som “nödlidande” när det gått över 90 dagar utan att låntagaren betalat de överenskomna amorteringarna eller räntorna. 

“Lär fortsätta”

Bankens finanschef Dmitrij Pyanov kommenterar utvecklingen.

– Tyvärr är det troligt att denna trend kommer att hålla i sig, säger han.

Varnade i juni

I juni månad varnade den ryska storbanken Sberbank för att landets ekonomi är på väg att kylas ned.

– Det finns en risk för att ekonomin överkyls och att vi kanske inte kan ta oss ur denna svacka, och den fortsatta tillväxten kan bli mycket återhållsam, sade Sberbanks förste vice vd Alexander Vedyakhin.

Flera utmaningar

Den ryska ekonomin står för närvarande inför flera betydande utmaningar.

Mycket pengar spenderas i samband med det rådande kriget i Ukraina – och den ryska förmögenhetsfonden har fallit kraftigt sedan invasionen 2022.

Samtidigt har Ryssland stora problem med inflationstakten.

Den årliga inflationen i Ryssland steg till 9,71 procent från den 3 till den 9 juni 2025, jämfört med 9,66 procent en vecka tidigare.

Det uppger ministeriet för ekonomisk utveckling i sin översyn enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Räntorna är även fortsatt höga i landet – och oljepriset har fallit på sistone.

Det påverkar Rysslands försäljning av olja – som utgör en stor del av inkomsterna för Kreml.

Foto: S.Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Den ungerska premiärministern ligger dåligt till i opinionsmätningarna inför landets kommande val den 12 april.

Försprånget för oppositionsledaren Péter Magyar har vuxit mer och mer den senaste tiden.

Och en pressad Orbán tar nu till nödåtgärder för att vända trenden, uppger Politico.

– Ungerns premiärminister Viktor Orbán har beslutat att en uppgörelse med Bryssel är precis vad hans avtagande valkampanj behöver, framhåller tidningen.

Går till attack

Viktor Orbán har den senaste tiden uppmärksammats i internationell media för sina hetsiga konflikter med både EU och den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Men enligt Politico är det framförallt en medveten strategi för att vinna poäng mot sin motståndare i det stundande valet.

– Han ligger efter sin rival Péter Magyar i opinionsmätningarna inför valet så han har gått till attack mot två av sina favoritskräckfigurer utomlands: Bryssel och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, uppger tidningen.

En fälla

Strategin bakom attackerna är att måla ut sin politiska motståndare som en stark EU- och Ukrainavän.

– Genom att göra det försöker han gillra en fälla för Magyar, den 44-årige Europaparlamentsledamoten som är på väg att slå honom, framhåller tidningen.

I ett inlägg på sociala medier målar Orbán upp sin motståndare som någon som sätter EU och Ukraina före Ungerns intressen.

– Oppositionens mål är kaos, bränslebrist och bensinprisökningar. Det är därför de har ställt sig på Zelenskyjs sida, mot det ungerska folket, dundrar Orbán.

Magyar svarar

Magyar har hittills undvikit att kommentera anklagelserna.

Istället slår han tillbaka mot den ungerska premiärministern som suttit vid makten i nästan 16 år.

– Orbán styr inte effektivt och visar inget intresse för den ständigt försämrade situationen för ungerska medborgare och företag. Istället väljer han att ljuga, hetsa till hat och belasta landet med några av Europas högsta skatter, säger Magyar, rapporterar Politico.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Förhandlingarna om Irans kärnprogram fortskrider, samtidigt som styrena i båda länderna talar öppet om en potentiell militär konfrontation.

Om situationen eskalerar militärt kan det få omfattande konsekvenser för den globala ekonomin, varnar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Han flaggar för att Iran kan komma att stänga Hormuzsundet som ett svar på militära attacker från USA.

Ett sådant drag skulle sätta hela oljemarknaden i gungning – 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet. Effekterna skulle snabbt sprida sig till andra viktiga ekonomiska marknader, varnar Mahmoudi.

– Om trafiken stoppas ens i några dagar påverkar det världsekonomin genom högre oljepris och följdeffekter i handel och industri, säger experten till Di.

”Enkelt att störa”

Enligt Mahmoudi är det praktiskt möjligt för Iran att stoppa trafiken genom sundet.

– Geografiskt har Iran ett läge som gör det relativt enkelt att störa trafiken, och mycket svårt för andra att helt förhindra det, säger han till tidningen.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser. Risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart. Utöver Natoländerna skulle andra stater sannolikt också känna sig tvingade att agera om trafiken genom sundet stoppas. 

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: khamenei.ir resp Geralt

Text: Redaktionen