Skulle utmana Oatley – ansöker nu om konkurs

2025 03 21

Havredals ville utmana Oatley, men tvingas nu istället att kasta in handduken efter sex år i livsmedelsbranschen.

Havredals målades upp som en möjlig utmanare till Oatley och deras växtbaserade dryck-och köttalternativ.

Foodtechbolaget startades 2019 och har tagit fram flera växtbaserade alternativ till kyckling och nötkött, samt stångats med Oatley i kampen om de växtbaserade mjölksubstitutens marknad.

Nu ansöker företaget om konkurs, enligt en rapport från breakit.

Förlust på sju miljoner

Sedan starten har man hunnit ta in över 20 miljoner kronor i företaget. 

Bland de största ägarna återfinns grundaren Per-Johan Thörn (bilden ovan) samt den tidigare Lidl-vdn Johan Augustsson.

Havredals senast tillgängliga bokslut, från 2023, gör gällande att bolaget omsatte fyra miljoner kronor och gjorde en förlust på över sju miljoner kronor under året.

Utvecklade “Fava beef burger”

Hos PRV hittas två registrerade varumärken – Havredals och Evig.

Bland de populäraste produkterna man erbjöd hittades bland andra hamburgersubstitutet Fava beef burger, samt kycklingsubstitutet Fava chicken patty.

Går i konkurs – trots USA-avtal

Konkursbeskedet kommer trots att Havredals så sent som i februari förra året meddelat att man fått till ett distributionsavtal för spridning av bolagets produkter i USA.

Enligt en granskning genomförd av Food Supply, där flera bolag inom livsmedelsbranchen kontrollerades, bär Havredals på en skuld på 1,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en dryg femtedel av bolagets omsättning.

Foto: Pressfoto

Text: Redaktionen

S och SD stoppar löneregel för anställda

2026 03 26

För bara några dagar sedan meddelade regeringen att förberedelser vidtas för att införa det så kallade lönetransparensdirektivet.

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön. 

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

25 mars 2026

Sverige varnas: Krisen inleds i april

2026 03 25

Tyskland varnar hela Europa för gasbrist.

Energiexperter varnar för att brist på gas och olja kan drabba Europa redan nästa månad.

Detta kommer troligtvis även påverka elpriserna i Sverige.

Energiförsörjningen hotad

Konflikten i Mellanöstern som startade i  februari har redan minskat tillgången på flygbränsle och hotar nu även diesel och bensin.

– Sydasien drabbades först av tyngden av detta. Sedan har det spridit sig till Sydostasien, Nordostasien och nu i allt högre grad till Europa när vi går in i april, uppgav Shells VD, Wael Sawan vid CERAWeek-konferensen i Texas, rapporterar CNN.

Den nästan fullständiga stängningen av Hormuzsundet, som normalt transporterar cirka en femtedel av världens olja och flytande naturgas, tillsammans med attacker mot energianläggningar i Mellanöstern, har kraftigt stört de globala bränsletillgångarna.

Tyskland flaggar för kris

Under samma konferens tillfrågades Katherina Reiche, Tysklands minister för ekonomi och energi, hur den globala energibristen påverkar Tyskland.

Hon varnar för att om konflikten inte upphör, kan energibristen nå Europa redan nästa månad.

– Vi ser inga brister i volym just nu, men om konflikten inte upphör, bedömer vi att det troligen kan ske senare, i april eller maj, säger hon.

Sverige påverkas

Även om Sverige inte är direkt beroende av gas påverkas landet ändå av en instabil europeisk gasmarknad.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, uppger Energimyndigheten.

Anders Wallinder, chef på avdelningen för trygg energiförsörjning vid Energimyndigheten, har tidigare varnat för liknande risker.

– När vi inte har ett eget överskott av el som i princip svämmar över påverkas vi direkt av den europeiska prisbilden, framför allt i södra Sverige, sade han till DN, vid ett tidigare tillfälle.

Foto: M Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen