“Skulle se ut som skräp” – experter pekar ut Putins kollaps

2025 10 24

Rysslands krigsmaskin hänger på en skör tråd.

Putinregimen har gjort sig helt beroende av Iran, Nordkorea och Kina för att fortsätta sitt krig i Ukraina.

Det är ett högt spel, menar Rysslandsexperter från den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council vid ett evenemang i Washington.

I synnerhet är samarbetet med Kina totalt avgörande för Putins krig.

– De skulle se ut som skräp, svarar exempelvis Debra Cagan, seniorrådgivare vid rådets Eurasia Center, på frågan om hur Rysslands militära operation skulle se ut utan sin allians, rapporterar Kyiv Post.

Experten utvecklar sin slutsats.

– Ryssland behöver datorchips. De behöver speciella metaller, sällsynta jordartsmetaller, för att fortsätta att hålla sina försvarslinjer. Och de skulle inte klara det, särskilt inte utan Kina när det gäller de flesta av dessa viktiga delar av utrustningen.

Varnar Kreml

Medan Iran och Nordkorea tillhandahåller direkta förbrukningsvaror, exempelvis drönare, har Kina en annan roll.

Diktaturen framstår som Rysslands oumbärliga ekonomiska och teknologiska pelare. USA uppskattar att Kina förmedlar nästan 80 procent av de produkter med dubbla användningsområden som Ryssland behöver i kriget.

Men Vladimir Putin kan inte lita på Kina, varnar experterna i rådet.

Kina är nyckeln

Kina skulle lätt kunna minska eller helt avbryta stödet om de politiska eller ekonomiska kostnaderna blir för höga, exempelvis av sanktioner från väst.

För Rysslands del är det dock kört.

På så vis har Kina nycklarna för att få slut på kriget. Det måste västvärlden utnyttja, menar experterna i Atlantic Council.

– USA behöver utforma en konsekvent och riktad strategi för att försöka utnyttja spänningarna mellan de två länderna, hur svårt det än är, säger Angela Stent, forskare vid American Enterprise Institute.

Igår uppgavs att både kinesiska och indiska aktörer kan sluta köpa rysk olja, vilket vore ett enormt avbräck för den ryska krigskassan.

Läs mer här: Kinesiska aktörer uppges sluta köpa rysk olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryskt bombplan har kraschat

2026 06 16

Ett ryskt militärflyg har störtat på måndagen.

Det rör sig om ett strategiskt bombplan av typen Tupolev Tu-22M3.

Kraschen ska ha inträffat i samband med ett övningsuppdrag i Irkutsk-regionen i Sibirien.

Filmklipp som sprids på sociala medier visar hur bombflygplanet dyker rakt ner i marken, följt av en tjock rökpelare som stiger från nedslagsplatsen, rapporterar Moscow Times.

Piloterna klarade sig

Vad som fick planet att störta finns det i nuläget inga uppgifter om.

Enligt Rysslands försvarsdepartement sköt piloterna ut sig ur planet innan det kraschade.

– Besättningen sköt ut sig, framhåller departementet.

De menar vidare att piloterna lever och att de inte ska ha ådragit sig några allvarligare skador.

Totalt ska fyra personer ha befunnit sig på planet när det störtade.

Nära Svirsk

Bombplanet ska enligt initiala rapporter ha kraschat nära staden Svirsk, omkring 50 kilometer nordväst om flygbasen Belaya.

Belaya inhyser det 220:e tunga bombflygregementet, som består av bombflygplanen Tu-22M3 och Tu-95.

Förra sommaren var Belaya en av fem ryska flygbaser som attackerades under en omfattande ukrainsk drönaroperation kallad "Operation Spiderweb”.

Läs mer: Ryssland utlyser nödläge – storregion täckt av rök

Kan bära Kinzhal-missiler

Bombplanet kan bära på hypersoniska Kinzhal-missiler och beskrivs av Nato under kodnamnet “Backfire”.

Det har bland annat använts i stridsoperationer i Syrien och Ukraina, uppger The Independent.

Planet ska vid kraschen inte ha flugit med någon ammunition.

Oklart vad som hänt

Det framgår emellertid inte varför planet kraschade.

Rysslands försvarsdepartement har inte gått ut med några uppgifter om anledningen till kraschen.

Irkutsks guvernör Igor Kobzev säger bara i ett uttalande att planet hade kraschat nära byn Kamenka, att brandmän arbetade med att släcka en brand och att planets fyra besättningsmedlemmar hade förts till sjukhus.

Foto: By Dmitry Terekhov from Odintsovo, Russian Federation - Tu-22M3M GEFEST, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Galen rusning till apotek – “Folk har rest med flygplan”

2026 06 15

Ett apotek utanför Göteborg vittnar om en sällan skådad efterfrågan.

Under den senaste tiden har återkommande rapporter belyst den stora bristen på östrogen i Sverige.

Läkemedelsverket har bland annat meddelat att “tillgången bedöms fortsatt vara osäker”.

I samband med att ett apotek i Mölndal utanför Göteborg fick in restnoterade östrogenplåster inträffade en sällan skådad rusning, rapporterar P4 Göteborg.

“Folk har rest med flygplan”

Enligt Läkemedelsverket har efterfrågan på dessa läkemedel ökat kraftigt såväl i Sverige som i utlandet.

Apoteket i Mölndal som fick in restnoterade plåster vittnar om ett rejält tryck.

– Folk har tagit flyg från Stockholm hit bara för att hämta medicinen, de har kommit hit från Skåne, säger apotekschef Kathy Zemiran.

Kunder desperata

Zemiran beskriver bristen på östrogen som ett återkommande problem.

Apotekarna i Mölndal fick jobba över i timmar för att skicka medicinen till andra apotek så att de som behöver medicinen mest får den.

Många kunder bedöms vara desperata.

– De kommer hit och är arga, de säger att det är fruktansvärt att man ska behöva jaga plåster, fortsätter Kathy Zemiran.

Läkemedelsverket medvetna

Läkemedelsverket är medvetna om problematiken, och förklarar att efterfrågan på dessa läkemedel har ökat kraftigt både i Sverige och internationellt, samtidigt som tillverkarna inte hinner producera och leverera i den takt som behövs.

– Vi vet att situationen skapar oro och frustration för många patienter, och också innebär merarbete för vården och apoteken, säger Maria Wanrud, gruppchef vid Läkemedelsverket.

Flera problem

Sedan mitten av mars är det begränsad tillgång på Lenzetto spray, och den situationen väntas pågå till årsskiftet.

Även östrogengelerna Estrogel och Divigel är restanmälda.

Under flera år har det även varit återkommande problem med tillgången till östrogenplåstret Estradot.

Arkivfoto: A. Czapp

Text: Redaktionen