Skidcenter går i konkurs – “Allvarligt marknadsmisslyckande”

2025 05 14

Ett norskt skidcenter går i konkurs.

Skidsäsongen har nått sitt slut och då kommer besked om att ett norskt skidcenter plötsligt tvingas tacka för sig.

Bjorli skidcenter, som ligger mellan Dombås och Åndalsnes i Lesja kommun, är försatt i konkurs.

Det rapporterar flera norska medier.

Går i konkurs

Anläggningen ligger högt upp i bergen och anses därför vara ”en av landets mest snösäkra skidorter”.

Sverre Sellæg Tysland, styrelseordförande för Bjorli Ski Centre, säger att vintern inte blev som de hade hoppats.

– Det var ett enormt marknadsmisslyckande i mars och april, säger han till norska E24.

– Det fanns gott om snö i centrum och allt var öppet, men trafiken fungerade inte. Kanske berodde det på att folk var lite färdiga med vintern eftersom det var lite snö på andra håll.

Stora skulder

Konkursförvaltaren Anders Gustav Bjørnsen uppger att bolaget har skulder på knappt 40 miljoner norska kronor.

– Såvitt jag förstår är det en utmaning att driva ett skidcenter i Norge. De behövde en kapitalförstärkning som inte fungerade, säger han.

Det är oklart hur många anställda som drabbas av konkursen, men styrelseordförande Tysland uppger att majoriteten av de som arbetar vid anläggningen är säsongsarbetare.

Kan ställa till det

Snöbrist ska inte vara anledningen till konkursen.

Under årets skidsäsong var det dock snöbrist på flera håll i svenska skidbackar.

Konsumentverket meddelar att olika företag har olika inställning till snöbristens konsekvenser.

Vissa erbjuder

Konsumentverket förklarar att det skiljer sig från bolag till bolag.

– Vissa företag erbjuder snögaranti som gör att man kan ha rätt att kräva tillbaka pengarna om det inte finns någon snö. Om ni har snögaranti eller inte beror även det på vad som står i villkoren för liftkorten, meddelar myndigheten.

– Sådana garantier regleras nämligen inte i lag utan det är något som är helt frivilligt för företag att erbjuda. Ni måste alltså läsa villkoren för att ta reda på vad som gäller och om det finns någon snögaranti som ger er rätt till ersättning.

Foto: A. Lange

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen