Ukrainas partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

På måndagen kommer besked om att Kanada skickar ryska miljarder för att hjälpa Ukraina.

Det handlar om intäkter som genereras av frysta ryska tillgångar, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ryska miljarder

Kanada överför cirka 1,7 miljarder dollar till Ukraina från intäkter som genererats av frysta ryska tillgångar, som en del av G7-initiativet Extraordinary Revenue Acceleration.

Det motsvarar ungefär 16 miljarder svenska kronor.

Även Storbritannien förbereder ekonomiskt stöd till Ukraina backat av intäkter från frysta ryska tillgångar, rapporterar The Guardian.

Shmyhal bekräftar

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal bekräftar beskedet.

– Ukraina har mottagit cirka 1,7 miljarder dollar (2,3 miljarder kanadensiska dollar) från Kanada inom ramen för ERA-initiativet, skriver han på X.

– Dessa medel backas upp av intäkter från frysta ryska tillgångar. Tillsammans med våra partners tvingar vi Ryssland att betala för sina brott och sin förstörelse.

“Det behövs”

Shmyhal fortsätter.

– Vi insisterar på ett fullständigt konfiskering av de frysta ryska tillgångarna, menar han.

– De behövs för att kompensera offren för aggressionen och för att återuppbygga vår stat. Detta kommer också att vara en handling av rättvisa för att förhindra aggressiva krig i framtiden.

Läs mer: Ukraina nära stort avtal

Största attacken

Ryssland genomförde natten mellan den 28 och 29 juni sin största kombinerade attack under kriget genom att avfyra över 500 drönare och missiler mot Ukraina.

Drönare skickades från städerna Kursk, Oryol och Bryansk, Shatalovo i Smolensk oblast och ockuperade Cape Chauda på Krym.

Ukrainska tjänstemän rapporterade att ryska styrkor slog till mot civil infrastruktur, inklusive bostäder och utbildningsanläggningar, i Ternopil, Ivano-Frankivsk, Tjerkasy och Mykolaiv oblast samt mot järnvägs- och industriinfrastruktur i Lviv och Poltava oblast.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: EY. Soyzal

Text: Redaktionen

Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg är idag Norges finansminister.

Tack vare sin tidigare roll känner han Donald Trump väl.

En dag när Stoltenberg gick på en gata i Oslo kom ett helt oväntat samtal från den amerikanska presidenten – som kom med ett bisarrt önskemål.

Ringde helt oväntat

Donald Trump ringde till den norske finansministern för att diskutera amerikanska tullar på norska varor, samt ekonomiskt samarbete mellan USA och Norge.

Men Trump framförde också ett annat önskemål till Stoltenberg, i samtalet som överrumplade den norske finansministern när han var ute på stan.

– Helt plötsligt, medan finansminister Jens Stoltenberg gick nerför gatan i Oslo, ringde Donald Trump från Vita huset. Han ville ha Nobelpriset – och diskutera tullar, rapporterar Dagens Næringsliv.

Trump ska alltså ha framfört till Stoltenberg att han vill ha Nobels fredspris, enligt källor med insyn.

Fredspriset delas som bekant ut av Norge – men inte av Norges regering, utan av den norska Nobelkommittén. I kommittén finns dock tidigare ministrar som Stoltenberg kan tänkas ha kontakt med.

Jens Stoltenberg bekräftar att samtalet med Trump har ägt rum.

Stoltenberg bekräftar att samtalet ägt rum

Samtalet ska ha ägt rum förra månaden, inför Trumps möte med den norske statsministern Jonas Gahr Støre.

Stoltenberg säger att samtalet har ägt rum men vill inte gå in på de detaljer som refereras, rapporterar Politico.

– Det är sant att president Trump ringde mig några dagar före sitt samtal med statsminister Støre. Flera av presidentens medarbetare deltog också i samtalet, inklusive finansminister Bessent och handelsrepresentant Greer, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

– Vi diskuterade tullar, ekonomiskt samarbete, och det fungerade som förberedelse inför hans samtal med statsminister Støre. Jag kommer inte att gå in på ytterligare detaljer om innehållet i samtalet, tillägger den norske finansministern.

Önskade Nobelpriset – mitt i känslig förhandling

Men enligt källor med insyn ska Trump alltså ha tagit upp sin önskan om att få Nobels fredspris – och detta mitt under en pågående, känslig förhandling om tullar på norska varor.

Det var heller inte första gången som Trump tog upp sin önskan om att få Nobelpriset i samtal med Stoltenberg, enligt tidningen.

Trump anser sig ha mäklat fred i en lång rad konflikter, vilket emellertid är omdiskuterat.

På fredagen ska han också träffa Vladimir Putin i Alaska – och förhoppningen är att presidenten ska lyckas få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Foto: Trump White House Archived, flickr resp Nato

Text: Redaktionen

Det visar en ny rapport från välansedda Oxford Economics – ett Londonbaserat företag specialiserat på ekonomiska analyser, prognoser och rådgivning.

Nu har företaget analyserat hur Kinas åldrande befolkning kommer att påverka landets framtida tillväxt.  

Slutsatsen är dyster för stormakten i öst.

Kinas ekonomi väntas påverkas kraftigt – tillväxten väntas ha halverats omkring 2050. Detta eftersom en åldrande befolkning leder till högre pensions- och sjukvårdsutgifter, rapporterar Newsweek med hänvisning till rapporten.

Massiv ökning väntas

Medianåldern i Kina, som i dag ligger på cirka 40 år, väntas stiga till 52 år i mitten av århundradet – långt över det globala genomsnittet.

I jämförelse beräknas medianåldern i USA ligga kvar på omkring 40 år.

– Kinas försörjningskvot för äldre bedöms öka med mer än 50 procentenheter mellan 2010 och 2026, jämfört med ungefär 8–10 procentenheter i USA. Det kommer att belasta Kinas redan blygsamma välfärdssystem, rapporterar Newsweek.

USA i överläge

Ekonomen Jed Cartledge, som är en av författarna till rapporten, konstaterar att USA befinner sig i ett bättre demografiskt läge än Kina.

Han pekar på att antalet födslar i Kina är bland de lägsta i världen. I Kina föds 1,2 barn per kvinna jämfört med 1,6 barn per kvinna i USA.

Även om USA ligger under det internationella genomsnittet på 2,1 barn per kvinna påpekar Cartledge att invandring historiskt har kompenserat för landets minskade födelsetal.

– Visserligen har invandringen till USA minskat kraftigt under Trumps andra presidentskap, men vi förväntar oss att minskningen av nettoinvandringen endast kommer att pågå under hans mandatperiod innan den återgår till cirka 1,1 miljoner per år – den nivå som var vanlig före pandemin, säger ekonomen till Newsweek.

Foto: M. Breeze

Text: Redaktionen