6 april 2026

Skatteverket påminner svenska folket – “Gör det senast imorgon”

2025 04 01

Det är dags att deklarera för den som vill ha skatteåterbäring i vår.

På tisdagen går Skatteverket ut med ett meddelande till svenska folket.

I morgon onsdag är sista dagen att godkänna deklarationen digitalt för att få skatteåterbäringen i april.

Om du kan godkänna de redan förifyllda uppgifterna i deklarationen och deklarerar digitalt senast 2 april kan du få din skatteåterbäring redan en vecka före påsk.

Sista dagen

För den som väntar på skatteåterbäring är alltså den 2 april sista dagen att godkänna din deklaration digitalt, utan att göra ändringar eller tillägg, för att få pengarna redan i april. 

Pengarna betalas då ut mellan den 8 och 11 april, en vecka före påsk.

“Är viktigt”

Åsa Ekström, deklarationsexpert på Skatteverket, understryker dock vikten i att se till att man gör rätt.

– Men det är viktigt att kontrollera att alla uppgifterna i din deklaration är korrekta. Är någon uppgift fel ska du kontakta uppgiftslämnaren snarast så rätt uppgift skickas till Skatteverket från till exempel en arbetsgivare, säger hon.

Många gjorde det direkt

Allt fler väljer enligt Skatteverket att deklarera så tidigt som möjligt. 

Efter deklarationens första dygn valde 1 422 000 personer att godkänna och lämnat in sin deklaration. 

Det är 8 000 fler än förra året då 1 414 000 personer skickade in deklarationen första dygnet.

8,4 miljoner

Totalt ska 8,4 miljoner personer deklarera i år. 

Den som bara ska godkänna och gör det utan ändringar eller tillägg senast den 2 april kan få eventuell skatteåterbäring redan den 8-11 april.

Cirka 6,2 miljoner personer, alltså nästan tre av fyra, skulle kunna godkänna sin deklaration, ifall de inte har avdrag eller extra inkomster att redovisa. 

Av dem är det 4,7 miljoner som har pengar att få tillbaka, ifall de inte gör några ändringar.

– Men en hel del behöver själv göra ändringar. Vi har förifyllt viss information för den som har sålt bostad och aktier eller är företagare, men inte för den som har rätt till reseavdrag, haft inkomster från utlandet eller hyrt ut sin bostad. Detta behöver man fylla i själv, säger Åsa Ekström.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

8 april 2026

Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

2026 04 08

Putins ”sista färja” har slagits ut.

Ukrainska specialstyrkor har slagit ut Rysslands sista järnvägsfärja i Kertjsundet.

 Ett hårt slag mot försörjningen av de ryska styrkorna på Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Har totalförstörts

Den ryska färjan Slavyanin ferry har förstörts i en riktad drönarattack från Ukrainas militära underrättelsetjänst, HUR.

Färjan var den sista i sitt slag som fortfarande användes av Ryssland i Kertjsundet och spelade en nyckelroll i logistiken till det ockuperade Krym.

Enligt ukrainska uppgifter användes den för att transportera allt från bränsle till ammunition.

– Experter från DIU:s avdelning för aktiva operationer slog till mot Slavyanin med hjälp av UAV:er. Den sista järnvägsfärjan tillhörande ockupationsarmén som fortfarande var i drift i Kertjsundet, meddelar Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst, enligt rapporter till ukrainska Pravda.

Slogs helt ut

Attacken genomfördes med drönare av specialister från HUR:s avdelning för aktiva operationer.

Färjan träffades och sattes ur spel efter att tidigare ha skadats i en attack i mars.

– Den här gången har färjan slagits ut helt, uppger ukrainska källor.

Samtidigt riktades attacker mot infrastruktur i hamnen Kavkaz i ryska Krasnodarregionen – en viktig knutpunkt för rysk militär logistik.

Även mål i den ryska republiken Adygeien attackerades, där drönare slog mot flygfältsinfrastruktur.

En central del

Slavyanin ferry var en central del av den så kallade Kertj-överfarten, som länge fungerat som en livlina för ryska styrkor på Krym.

– Färjan har spelat en viktig roll i att förse den ryska militära kontingenten i det tillfälligt ockuperade Krym med bränsle och smörjmedel, vapen, militär utrustning och ammunition, uppger försvarsunderrättelsetjänsten, rapporterar ukrainska Pravda.

Att slå ut färjan kan därför få direkta konsekvenser för Rysslands förmåga att försörja sina trupper i området.

Attacken är en del av en större utveckling där drönarkrigföringen intensifieras.

I mars genomförde Ukraina för första gången fler drönarattacker än Ryssland under en månad – samtidigt som även de ryska attackerna ökar.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

14 december 2025

Gränsen nådd för EU – rasar mot Ryssland

2026 04 08

EU sätter ned foten.

Spänningarna mellan Europeiska unionen och Ryssland ökar.

Detta efter nya hot riktade mot de baltiska staterna.

Nu slår Bryssel fast en tydlig linje – ett angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på hela unionen, rapporterar RBC Ukraine.

EU markerar

Efter rapporter om ryska hot mot de baltiska länderna reagerar EU kraftfullt.

Europeiska kommissionens talesperson, Thomas Regnier, betonar att unionens solidaritet är orubblig.

– Ett angrepp på en av våra medlemsstater är ett angrepp på hela EU, säger Regnier.

Uttalandet ses som en tydlig markering mot Moskva och ett försök att avskräcka ytterligare eskalation.

Ökade spänningar

Hoten från Ryssland uppges ha koppling till de baltiska ländernas stöd till Ukraina, bland annat genom att tillåta användning av sitt luftrum.

Regionen, som länge betraktats som en geopolitisk frontlinje, har därmed hamnat i centrum för den växande konflikten mellan öst och väst.

Analytiker menar att Ryssland kan försöka testa Europas beredskap genom hybridattacker eller gränsprovokationer.

Samtidigt pekar flera på likheter med retoriken före invasionen av Ukraina.

Militära förberedelser

EU intensifierar nu sitt arbete med att stärka säkerheten inom unionen.

Bland de prioriterade satsningarna finns avancerade drönarförsvarssystem och initiativ som “Air Shield”, som ska skydda medlemsländer mot luftburna hot.

Samtidigt förbereder sig Nato för ett möjligt förvärrat läge.

– Ryssland kan vara redo att testa Nato:s försvar inom de närmaste två till fyra åren, eventuellt redan till 2030, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius, vid ett tidigare tillfälle.

Han varnar för att de baltiska staterna kan vara bland de mest sannolika målen för ny aggression från Kreml.

Militärövningar i Estland har därför nyligen fokuserat på att möta modern högteknologisk krigföring.

Foto: A Lallemand resp President of Russia Office

Text: Redaktionen