Skatten kan sänkas – för 1,2 miljoner hushåll

2025 10 20

Liberalerna vill se en riktad skattesänkning för barnfamiljer.

Regeringen har tidigare aviserat en rad skattesänkningar.

Nu kommer besked om att Liberalernas ledning vill genomföra en riktad skattesänkning för Sveriges barnfamiljer.

Det motsvarar enligt SCB:s senaste siffror ungefär 1,2 miljoner hushåll.

Riktad sänkning

Det ska röra sig om ett förslag om ett nytt jobbskatteavdrag som bara riktas mot föräldrar.

Reformen kostar 16 miljarder kronor per år och ska finansieras genom att flerbarnstillägget avskaffas, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi ser de senaste åren att både blöjpaketet och “klämmisarna” har blivit betydligt dyrare i mataffären, och Sverige behöver därför bli både mer barn-och föräldravänligt, säger Carl Otto Engberg (L) till SR.

Ny inriktning

Enligt förslaget ska familjer med barn under arton år få sänkt inkomstskatt med tio tusen kronor per barn och år.

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) kommenterar.

– Istället för att öka på exempelvis barnbidragen så ser vi till så att vi möjliggör att man kan få bättre ekonomi genom att man får skatteavdrag när man skaffar barn, när man arbetar, säger hon.

Läs mer: ”Guldklimpar där hemma” – vanliga barnleksaker kan säljas dyrt

Senaste siffrorna

Inflationen har varit hög i Sverige under de senaste åren – men har på sistone börjat komma ner till lägre nivåer igen.

Inflationstakten enligt KPI var 0,9 procent i september 2025, vilket var en nedgång från 1,1 procent i augusti.

Månadsförändringen från augusti till september var 0,0 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 3,1 procent i september, en nedgång från 3,2 procent i augusti.

Livsmedelspriser sjunker

Frida Stark, prisstatistiker på SCB, kommenterar de senaste siffrorna.

– Livsmedelspriserna sjönk för andra månaden i rad vilket bidrog till att inflationstakten gick ned, säger hon.

Läs mer: Oväntad faktura skickas ut – betala inte

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen