De två allianserna har "förklarat krig" mot Ryssland.

Påståendet från den ryska ministern basuneras ut i samband med G20-mötet som pågått i New York.

Enligt Lavrov vägrar västvärlden att följa FN-stadgan och utgör därmed “en manifestation av neokoloniala ambitioner som leder till ökad global instabilitet och mångfaldigar regionala konflikter".

– Ett tydligt exempel är krisen i Ukraina, provocerad av det kollektiva väst, genom vars händer Nato och Europeiska unionen vill förklara, eller redan har förklarat, ett verkligt krig mot mitt land och ni deltar i det, säger Lavrov enligt ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Att EU och Nato har “provocerat fram” kriget i Ukraina är ett vanligt inslag i den ryska propagandan som återkommande påstår att man vill “befria” Ukraina från en “nazistisk” regim.

Extrem utveckling i Ryssland

I samma tal uppmanar Lavrov världens länder att följa FN-stadgan, som enligt ministern är “nyckeln till en fredlig och progressiv utveckling av alla stater”.

Det ryska angreppet kommer bara dagar efter att en ny FN-rapport slagit fast att den ryska utvecklingen när det gäller mänskliga rättigheter i det egna landet blir allt mer extrem.

Till och med rysk sjukvårdspersonal medverkar till avskyvärda brott, uppger FN:s särskilda rapportör, Mariana Katzarova, enligt Kyiv Post.

FN-experten varnar bland annat för en ”fortsatt utbredd och systematisk användning av tortyr och misshandel” som utförs av ”ryska brottsbekämpande tjänstemän, säkerhetsstyrkor, kriminalvårdstjänstemän och medlemmar av de väpnade styrkorna”.

Mariana Katzarova rapporterar också att Kreml driver igenom ett officiellt narrativ där legitimt utövande av mänskliga rättigheter beskrivs som ”existentiella säkerhetshot”. Människor som utövar dessa rättigheter beskrivs som ”fiender till staten”.

"Bara vänner i Nordkorea och Syrien"

Den ryska invasionen har även fördömts på bred front i FN. Kort efter att kriget bröt ut röstade 141 av 180 länder för resolutionen att Ryssland skulle dra tillbaka sina trupper och lämna Ukraina.

Sju länder röstade emot: Belarus, Nordkorea, Mali, Syrien, Eritrea, Nicaragua och Ryssland. 32 länder valde att avstå, bland annat Kina, Indien och Sydafrika.

– Om man bara har vänner som Nordkorea och Syrien, då inser man hur isolerat Ryssland är just nu, sade finska FN-ambassadören Jukka Salovaara till Svenska Yle efteråt.

Ryssland tar nästa vecka över det roterande ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, vilket innebär att det blir Lavrov som håller i ordförandeklubban kommande månad.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Europa hjälper Ukraina genom att köpa vapen av USA.

Men nu överväger USA att omdirigera militära resurser till Mellanöstern.

Uppgifterna väcker stor oro i Kyiv och i hela Europa.

Kan sätta stopp

Pentagon överväger att omdirigera vapen som är avsedda för Ukraina till Mellanöstern, uppger källor med insyn i ärendet för Washington Post.

Skälet är att USA utökar sina militära operationer mot Iran, och anser sig behöva resurserna där.

Det handlar bland annat om Patriot-missiler.

Kyiv fruktar nu stora förseningar eller uteblivna leveranser av resurser till luftförsvaret, där behovet är akut till följd av ökade ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

De resurser som kan omdirigeras inkluderar interceptor-missiler såsom Patriot, som har beställts till Ukraina via programmet Prioritized Ukraine Requirements List (PURL). Det är inom ramen för detta program som Natoländer beställer vapen till Ukraina av USA.

En ukrainsk tjänsteman bekräftar att uppgifterna har väckt stor oro i Kyiv, rapporterar tidningen.

Uppgifterna är även oroande för hela Europa, bland annat för att Ukrainas möjlighet att försvara sig påverkar hela Europas säkerhet. Europa fruktar också att deras egna beställningar kan påverkas.

”Kan inte kommentera”

Från amerikanskt håll försöker man lugna sina allierade.

En tjänsteman från USA:s krigsdepartement säger att USA är fortsatt engagerade i sina allierades säkerhet.

– Amerikas militär är den mäktigaste i världen, och vi kommer att se till att USA:s styrkor och våra allierades och partners styrkor har vad de behöver för att kämpa och vinna, säger tjänstemannen till tidningen.

Tjänstemannen vill dock inte gå in på några detaljer, och dementerar alltså inte uppgifterna om att militära resurser dirigeras om från Ukraina till Iran.

– Av operativa säkerhetsskäl kommer vi inte att kommentera några specifika allierade eller partnerbehov eller pågående insatser för att stödja dem, säger tjänstemannen.

Något beslut i frågan är dock inte fattat än, enligt källorna.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen