Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

2026 06 09

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022 har flera länder i väst skickat omfattande stöd till det krigsdrabbade landet.

Det gäller även Bulgaren som vid 13 tillfällen har skickat stödpaket, sedan kriget inleddes.

Men nu är det stopp.

EU- och Natomedlemmen kommer framöver inte skicka mer militärt stöd till Ukraina, rapporterar Politico.

– Vi har redan klargjort att kriget i Ukraina inte kommer att lösas på slagfältet, säger Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov, enligt tidningen.

– Vi bevittnar ett utmattningskrig och oavsett hur mycket vapen som Ukraina samlar på sig är det enda resultatet förlust av människoliv. Det är dags att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Ny regering i landet

Det bulgariska folket gick till val i mitten av april.

Segrare blev den nytillträdda premiärminister Rumen Radev, som historiskt har haft goda relationer till Ryssland.

Den nya regeringen har också varit öppen med sin kritik mot EU, men har hittills inte tagit någon större strid med unionen.

– Även om landets nya regering har intagit en vänligare hållning gentemot Kreml, har den avstått från öppen konfrontation med Bryssel om Ukraina. Bulgarien är det fattigaste landet i EU och är starkt beroende av finansiering från unionen, uppger Politico.

Siktar på att nå målet

Den nytillträdde premiärministern är en före detta stridspilot, som tidigare hänvisat till sin militära erfarenhet när han tagit ståndpunkt i fråga om kriget i Ukraina.

Så sent som i maj föreslog Rumen Radev att EU borde leda framtida fredssamtal mellan de båda länderna.

I samband med beskedet om det stoppade militära stödet till Ukraina, tillkännagav den nya regeringen också en stor satsning på den egna militära förmågan.

– Stoyanov presenterade också regeringens plan att öka Bulgariens försvarsutgifter till målet, som satts av Nato, på 5 procent av BNP, i enlighet med vad Rumen Radev tidigare lovat, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen