Den svenska ekonomin har gått trögt under en längre tid.

Det har länge talats om en ljusning i ekonomin, men den har hela tiden dröjt – och hushållen håller hårt i plånboken.

Men nu kommer indikationer om en stor vändning i höst, enligt SEB.

Kan komma vändning

SEB:s Företagarindikator för september visar tydliga tecken på en positiv utveckling i höst.

I undersökningen får enmansföretagare svara på hur de ser på utvecklingen av verksamheten under den närmaste tremånadersperioden.

Andelen företagare som tror på en positiv utveckling ökar från 23 till 31 procent, medan andelen som tror på en negativ utveckling minskar, enligt SEB.

– Nästan var tredje företagare tror att verksamheten kommer röra sig i en positiv riktning under hösten, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i ett uttalande.

Storbanken menar att detta, tillsammans med andra undersökningar med liknande resultat, är en tydlig indikation på att en vändning verkligen är på väg.

Det finns också förhoppningar om att ekonomin kommer att stimuleras mer i höst.

– Tillsammans med färska mätningar som visar att hushållens optimism tagit fart, förväntningar om både en räntesänkning och finanspolitiska stimulanser finns därmed goda förutsättningar för att ekonomin påbörjar sin återhämtningsresa på allvar och därmed bekräftar företagarnas optimism, säger Américo Fernández.

Allt mer positiv syn

SEB:s Företagarindikator visar att förtroendet bland företagarna har förbättrats.

Andelen företagare som tror på en negativ utveckling har också minskat från 14 till 10 procent.

Företagarindikatorns balansmått – skillnaden mellan andelen som har en positiv respektive negativ syn – ligger på plus 21, vilket är en uppgång med 12 enheter från förra månaden, enligt storbanken.

SEB frågar också specifikt om hur tre ekonomiska indikatorer, närmare bestämt omsättning, likviditet och arbetstid, har utvecklats den senaste månaden jämfört med föregående månad. Samtliga tre indikatorer visar på en positiv utveckling.

– Den här månaden drivs de ekonomiska indikatorerna främst av det sedvanliga säsongsmönstret, från sommarstiltje till högre aktivitet. Framför finns dock goda förutsättningar för fortsatta uppgångar när den ökade optimismen och stigande hushållskonsumtionen väntas få genomslag i företagens orderböcker, säger Américo Fernández.

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen