SD uppges ha sagt ja – Jimmie Åkesson blånekar

2026 03 24

Det råder ovisshet om ett omstritt förbud gällande svenska skolan.

Sverigedemokraterna (SD) har tillsammans med Liberalerna (L) gått med på ett omstritt förbud.

Nu nekar dock SDs ledare Jimmie Åkesson till uppgörelsen, rapporterar SR.

Olika syn på förbudet

På söndagen ställde sig Liberalerna bakom överenskommelsen med Sverigedemokraterna genom att återvälja Simona Mohamsson till partiledare.

Samtidigt råder oenighet kring en viktig del av avtalet – frågan om vinster i skolan.

Enligt Simona Mohamsson (L) innebär avtalet att partierna ska arbeta för att förbjuda vinster i skolan.

Det är en tolkning som Jimmie Åkesson (SD) inte delar.

Sverigelöftet presenterades

För ungefär en vecka sedan presenterade de två partierna ett avtal med namnet Sverigelöftet.

– Vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola, står det på det papper som de gemensamt presenterade.

Nu råder det delade meningar mellan partierna om uppgörelsen verkligen innebär ett vinstförbud i skolan eller inte.

Åkesson nekar

Ledarna står långt ifrån varandra i frågan, där Åkesson tydligt säger nej till att det rör sig om ett förbud.

– Nej ett vinstförbud har vi inte gått med på men däremot är vi absolut beredda att ha så pass höga krav så att det blir svårare att göra vinst, säger Åkesson till SR.

Han fortsätter med att förklara att Sverigedemokraterna vill att själva vinstintresset ska försvinna från den svenska skolan.

– Vinstintresset i skolan ska fasas ut det är ändå en nyansskillnad i det. Ger man sig in i att driva skolor ska det inte vara vinstintresset som driver dig, säger Åkesson.

Liberalerna står fast

Liberalernas ledare Simona Mohamsson tolkar dock uppgörelsen helt tvärtemot.

– Att fasa ut vinsterna innebär ju att vi sen får ett vinstförbud, säger Simona Mohamsson (L).

Redan i höstas klargjorde Mohamsson sin ståndpunkt i frågan.

– När man driver en skola i aktiebolagsform så är en drivkraft att göra vinst och det går tvärt emot barnens kunskap och kvalitet i utbildningen, sade Mohamsson i en debatt i Morgonstudion i SVT.

– Om de tänker enas om att vi inte ska tillåta friskolor som är företag så står vi inte bakom detta, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till SR, så sent som förra veckan om skolvinstfrågan i avtalet mellan liberalerna och Sverigedemokraterna.

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern.

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent.

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst.

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån.

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen